Historiska skäl till tyskt vacklande om Ryssland

Debatt om Ukrainakonflikten i tysk public service-TV. De tre stora partierna har var sin representant i studion. När frågan om tyska vapenleveranser till Ukraina kommer på tal ser de tre inte ut att behöva fundera eller tveka:
– Det finns ingen militär lösning, bara en diplomatisk, säger socialdemokraten.
– Vapenleveranser riskerar att trappa upp konflikten, befarar den gröne.
– Om vi levererar vapen till Ukraina bryts dialogen med Ryssland, varnar kristdemokraten.

Några dagar tidigare hade den nya gröna utrikesministern Annalena Baerbock också sagt nej till vapenleveranser med motiveringen att den tyska historien gjorde det omöjligt.
Det blev dessutom känt att Tyskland förvägrat Estland att skicka några gamla haubitsar, tillverkade under DDR-tiden, till Ukrainas försvar.
Med orden ”vi står på er sida” meddelade den likaledes nya försvarsministern, socialdemokraten Christine Lambrecht, att Tyskland skickar 5 000 hjälmar till Ukraina.

Konsensus i politiken och även i opinionen. Enligt en mätning från tillförlitliga ARD Deutschlandtrend säger 71 procent av tyskarna nej till vapenleveranser, måhända paradoxalt i ett land som ifjol sålde vapen för motsvarande över 90 miljarder kronor och är världens fjärde största vapenexportör. Kritiken haglade i stället från andra håll – i inhemsk och inte minst amerikansk press, från tankesmedjor i och utanför landet, från experter i den tyska forskarvärlden som skrev ett öppet brev, från den ukrainska Berlinambassadören och från kända skribenter som Anne Applebaum.

Glada miner men inga vapen från Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock till den ukrainske kollegan Dmytro Kuleba. Foto: Gleb Garanich/AP/TT

Vapenleveranser eller inte – om nu Tyskland ville upprätthålla dialogen med Ryssland och låta diplomatin verka, var befann sig då den nye tyske förbundskanslern Olaf Scholz? blev frågan. Hans företrädare Angela Merkel var ju känd för att stå i mer eller mindre ständig telefonkontakt med den ryske presidenten Vladimir Putin.

Schröders band till Putin

Skälet till att Olaf Scholz varken syntes eller hördes kanske finns att hitta i det historiska arv som en tysk socialdemokrat bär med sig.
Den förre socialdemokratiske förbundskanslern Gerhard Schröder var den som lade grunden till Scholz storpolitiska karriär när han utnämnde honom till partiets generalsekreterare för 20 år sedan.
Även om Schröders inflytande över Scholz och partiet i dag må vara begränsat knöt ex-kanslern starka band till Putins Ryssland.

Schröders rödgröna regering hade valt att satsa på naturgasen, den var åtminstone klimatvänligare än andra fossila bränslen som olja och kol.
Schröder hade innan han förlorade kanslermakten till Merkel träffat överenskommelsen med Putin om en rörledning genom Östersjön. Den skulle förse Tyskland och Västeuropa med naturgas från Sibirien. Några veckor efter förlustvalet 2005 utsågs Schröder till styrelseordförande i det rysskontrollerade konsortium som skulle förverkliga projektet.

Tysklands beroende av rysk naturgas ökade ytterligare när Angela Merkel frångick sin satsning på kärnkraft efter Fukushima-haveriet i Japan 2011. I år ska de sista tre reaktorerna kopplas bort.

Rysslandskramare och Nord Stream-chef. Den socialdemokratiske tidigare förbundskanslern Gerhard Schröder (mitten) på plats när president Putin ominstalleras på sin post 2018. Foto: Alexei Druzhinin/Sputnik via AP/TT.

Snart beslutade gaskonsortiet att bygga ytterligare en rörledning parallellt med den befintliga. Nord Stream 2 stod klar i höstas men har ännu inte godkänts av tyska myndigheter.
Gerhard Schröder har under tiden avancerat till att bli styrelseordförande för den statliga ryska oljejätten Rosneft och hans djupa männerfreundschaft med Vladimir Putin har under åren kommit till uttryck otaliga gånger.
Nyligen yttrade Schröder sig i den aktuella konflikten och önskade att Ukraina skulle ”upphöra med sitt vapenskrammel”.

Arvet efter Brandt

Angela Merkel ville under sin regeringstid hålla Nord Stream 2 utanför det politiska spelet. Olaf Scholz har vidhållit den positionen – än så länge. Naturgas står för tio procent av den tyska elproduktionen, mer än hälften av gasen kommer från Ryssland.

Rent ideologiskt väger arvet från Willy Brandt, död 1992, avsevärt tyngre inom den tyska socialdemokratin än inflytandet från Gerhard Schröder, omstridd även i partiet. Brandt lyckades bryta den kristdemokratiska dominansen i efterkrigstidens Västtyskland när han blev förbundskansler 1969 och då kunde inleda sin avspänningspolitik gentemot Sovjetunionen och dess förbundna inom Warszawapakten.

I Willy Brandts skugga. Foto: Markus Schreiber/AP/TT

Wandel durch Annäherung (förändring genom närmande) lydde formeln som hade myntats av Brandts nära medarbetare Egon Bahr i ett tal så tidigt som sommaren 1963. Tio år tidigare hade ett folkligt uppror i DDR slagits ned brutalt av sovjetiskt pansar och sommaren 1961 uppfördes Berlin-muren, betongen framstod som en symbol för ett evigt status quo.
–Vi kan övervinna status quo genom att inte försöka förändra status quo, sade Bahr. Han tillade att förändringen i öst bara kan utgå från förändringar hos regimen, inte genom att försöka störta den.

Det främsta medlet var ett omfattande handelsutbyte. Regeringen Brandt slöt också avtal med öst där man godkände de gränser som dragits efter det andra världskriget. 1971 gick Nobels fredspris till Willy Brandt.
I den socialdemokratiska historieskrivningen bar denna politik till sist frukt när den sovjetiske ledaren Michail Gorbatjov 1985 lanserade sin nya politik med öppenhet och reformer – glasnost och perestrojka. Som bekant finns det en konkurrerande version som säger att det var Reagans och Thatchers hårda politik som fick Sovjetimperiet på fall.

Vapen till kurder

Arvet från Brandt lever starkt kvar, parat med det som brukar kallas tysk efterkrigspacifism. Till det kommer skuldkänslor för de fasansfulla lidanden som den tyska krigsmakten under andra världskriget orsakade under fälttåget österut.

Olaf Scholz var 17 år när han 1975 blev medlem i Jusos, Socialdemokraternas ungdomsförbund. Han tillhörde vänsterflygeln, var aktiv i fredsrörelsen, synnerligen kritisk till Nato och med förbindelser bland likasinnade i DDR. Fast samtidigt underminerade fredsrörelsen ställningen för den socialdemokratiska kanslern Helmut Schmidt. Det förde kristdemokraten Helmut Kohl till makten 1992.

Även Angela Merkel, Olaf Scholz företrädare, har förstås lämnat spår efter sig. Efter valet 2013, en triumf för Merkels kristdemokratiska CDU, började Tyskland bedriva en aktivare utrikespolitik. Det fick vara slut med den bekväma resan i USA:s kölvatten. På säkerhetskonferensen i München vintern 2014 höll såväl den tyske presidenten Joachim Gauck som försvarsministern Ursula von der Leyen tal som angav den nya riktningen.

Merkel sägs ha haft Putins öra. Foto: Alexei Nikolsky, Sputnik/AP/TT

Ett första tecken kom när Tyskland levererade vapen och instruktörer till den kurdiska peshmerga-gerillan som stred mot Islamiska staten i norra Irak.
Den tyske utrikesministern Frank-Walter Steinmeier fanns dessutom på plats på Majdan i Kiev när läget var som mest kritiskt och medlade mellan regeringen och oppositionen. Medlingen slutade med att den ukrainske presidenten Viktor Janukovytj flydde till Ryssland.

Angela Merkel tog för sin del initiativet till det som i dag kallas Normandieformatet. Tillsammans med den då franske presidenten François Hollande fick hon Vladimir Putin och den dåvarande ukrainske presidenten Petro Porosjenko att mötas när världens stats-och regeringschefer träffades i Normandie för att högtidlighålla 70-årsminnet av D-dagen.

"Ingen militär lösning"

Det ledde till de två förhandlingsrundorna i Belarus huvudstad Minsk, där Porosjenko och Putin under tyskans ledning enades om att låta vapnen vila i östra Ukraina. Merkel slog tidigt fast att det inte fanns någon militär lösning i konflikten. Vapenvilan har aldrig respekterats mer än högst någon eller några dagar i taget, frontlinjerna är dock i stort sett desamma i dag som vintern 2015.

Strax före den andra förhandlingsrundan i Minsk talade Merkel på den internationella årliga säkerhetskonferensen i München. Hon fick hård kritik av den republikanske och i dag framlidne amerikanske senatorn John McCain. Han undrade hur många människor som måste dö innan Ukraina skulle få vapen att försvara sig med. Merkel svarade att vapen inte skulle imponera på Putin, de skulle bara riskera att trappa upp konflikten.

Aktivister i ett försök 2019 i Tyskland att störa planerna på att installera gasledningen Nord Stream 2. Än är den inte i bruk. Foto: Stefan Sauer/DPA via AP/TT.

Dagen därpå flög hon till Washington och fick med sig den dåvarande amerikanske presidenten Barack Obama på den linjen – samma linje som i dag är så kritiserad.
Det som hänt sedan dess är att USA levererat vapen till Ukraina, framför allt pansar- och luftvärn. De första leveranserna skedde under Donald Trumps presidentskap. I fjol tillkom leveranser till ett värde av motsvarande 3,5 miljarder kronor och ytterligare sändningar är på väg. Ukraina, som återinförde sin värnpliktsarmé 2014 efter att ha avskaffat den året före, har därför ett avsevärt starkare försvar i dag än 2014.

Minskförhandlingarna ägde rum i ett skede när de ryskstödda separatisterna hela tiden vann mark. Den ukrainske presidenten Porosjenko förhandlade under hot, vilket gör att Minskavtalet är omstritt i Ukraina i dag.

Teg om Nord Stream

Det är uppenbart att Olaf Scholz funnit det nödvändigt att fundera länge på hur han ska gå vidare med den långa tyska tradition som beskrivits här.
Alldeles nyligen bröt han tystnaden med en intervju i tysk TV innan flög till Washington för att möta den amerikanske presidenten Joe Biden. De samtalade i två timmar innan de trädde fram inför pressen. Biden sade att om Ryssland attackerar Ukraina är det förbi med Nord Stream 2. Scholz teg.
Samtidigt med USA-besöket meddelade Tyskland att man förstärker sin Natokontingent i Litauen, från dagens 500 till 850 soldater.

Scholz nästa steg blev att träffa den franske och polske presidenten i Berlin. Den 14 februari far förbundskanslern till Kiev och vidare till Putin i Moskva dagen därpå.

Årets säkerhetskonferens i München inleds fredagen den 18 februari. Den tyske förbundskanslern är uppsatt som en av talarna. Då om inte förr måste Olaf Scholz ge världen ett tydligt besked var Tyskland står.