Konservativa på frammarsch efter abortdom

Att påstå att USA är skakat i grundvalarna av skrällarna från HD är ingen överdrift. Dramatiska slutsatser dras: två Amerika med olika lagar, förtroendet för HD förbrukat, ännu bittrare valstrider, mer fördömanden av den amerikanska demokratin från det ”väst” som president Joe Biden försöker ena.

Ordet ”historiskt” passar för en gångs skull in. HD-majoriteten brydde sig inte om hävd i två av målen, utan ogiltigförklarade en mer än hundraårig lag mot privat vapenägande i delstaten New York och rev upp den federalt skyddade rätten till abort som gällt i nästan 50 år. I det tredje målet fastslogs att skolor i religiös regi måste tilldelas allmänna medel, eller, med andra ord, skiljelinjen mellan stat och kyrka blev svagare. Beskedet, med 6–3, i ett annat mål om religionen i samhället var detsamma – en tränare i high school hade rätt att leda sitt lag i en bön på fotbollsplanen efter matchen. I ett mer partipolitiskt färgat fall ansåg HD-majoriteten att Bidenadministrationens mandat om covid- och vaccintester var grundlagsstridiga.

Naturligtvis är det abortbeslutet som orsakar mest svallvågor. Chefsdomaren John Roberts som månat om domstolens anseende kommer nu för alltid att förknippas med det radikala utslaget i målet Dobbs mot Jackson Women’s Health Organization. Han tros ha försökt övertala de fem, med domaren Samuel Alito i spetsen, som ville förbjuda abort att gå mer försiktigt fram. Men det lyckades inte, i stället skrev han en egen inlaga där han beklagade beslutet som allt för långtgående.

Chefsdomaren John Roberts tillsammans med en av dem som Donald Trump fick tillsatt som HD-domare, Amy Coney Barrett. Foto: J. Scott Applewhite/AP/TT

Det andra ankaret i det konservativa blocket, Clarence Thomas, författade också en egen inlaga. Han förordade där nya granskningar av utslag, som enligt honom inte heller har stöd i författningen, rörande sex mellan homosexuella, samkönade äktenskap och preventivmedel. Över huvud taget är detta det argument som Alito, Thomas och en del jurister utanför HD tar till – att de här frågorna borde avgöras av delstaterna eller i kongressen.

Biden: Rösta rätt

De tre liberalerna röstade emot i smått desperata ordalag. ”Ingen bör utgå från att den här majoriteten är färdig med sitt arbete”, varnade de. Den lilla men inbitna abortmotståndarrörelsen kunde glädja sig åt att dess mångåriga envetna ansträngningar att utse och finansiera kandidater som motsätter sig abort äntligen gav resultat. Att tro att de skulle nöja sig med detta är naivt. Förre vicepresidenten, den väckelsekristne Mike Pence som siktar på valet 2024, förkunnade ”att de oföddas liv måste försvaras” i hela landet. Och så snart Dobbs-utslaget kom trädde redan förberedda abortförbud i kraft i nio delstater. Fler väntas inom kort.

Joe Biden fick ännu ett problem på halsen, utöver pandemin, inflationen och Vladimir Putins anfallskrig i Ukraina. Som troende katolik har han personligen varit kluven till aborter, men instämde sent omsider i att en kvinna har rätt att bestämma över sin egen kropp. Han och andra demokrater skulle hellre tala om betald föräldraledighet, subventionerad barnomsorg, utvidgad mödravård – det vill säga utökade rättigheter för kvinnor eller det som anses självklart i de flesta rika länder.

Välj politiker som kan skriva in kvinnans rätt att välja i lagen, sade president Joe Biden efter HD:s abortdom. Foto: Andrew Harnik/AP/TT

Det är omöjligt att sia om sprängkraften i frågan i kongressvalen i november. Å ena sidan är i synnerhet kvinnor som minns den mörka och farliga eran med illegala aborter uppretade, liksom kvinnor i allmänhet som skräms av de mestadels vita männen som de uppfattar har visat att de kan ingripa i deras liv på mycket tveksamma grunder. Å den andra sidan är amerikanska väljare oförutsägbara och riktar ofta in sig på något påtagligt, som bensinpriset, snarare än kniviga frågor om demokratin.

Vicepresident Kamala Harris är redan tilldelad uppgiften som valgeneral och för henne gäller det att formulera vinnande budskap om Republikanerna som kvinnofientliga neandertalare som trampar på halva befolkningen.
– Väljarna måste se till att deras röst blir hörd i höst. De måste rösta in fler senatorer och ledamöter i representanthuset som skriver in en kvinnas rätt att välja i lagen, sade Joe Biden omedelbart efter utslaget på en av domstolens sista arbetsdagar inför det årliga uppehållet.

Nöjd Trump

Donald Trump tog åt sig äran av abortbeslutet. Det var den största ”VINSTEN för LIVET” på en generation, skrev han, bara möjlig för att han levererade och inte duckade för radikala vänsterdemokrater, deras kumpaner i falska nyhetsmedierna eller Rinos (Republicans in name only) som också är ”en sann, men tyst, fiende till folket”. Trump som var för abort innan han ställde upp i presidentvalet ska i privata samtal ha medgett att beslutet kan skada Republikanska partiet.

Får Joe Biden chansen att utse ännu en ny HD-domare? Tveksamt. Ankaret i det konservativa blocket, Clarence Thomas, är med sina 74 år äldst av de livstidstillsatta ledamöterna. Trumps tre domare är förhållandevis unga, 57, 54 respektive 50 år. Bidens HD-kandidat Ketanji Jackson Brown, som ersätter den liberale Stephen Breyer när han går i pension i sommar, är 51 år.

Stäng HD, tycker kritiker i Washington DC (Scotus=Supreme Court of the United States). Foto: Gemunu Amarasinghe/AP/TT

Ett sidospår som eventuellt kommer att uppmärksammas mer är Clarence Thomas hustru Ginni. Hon är aktiv i flera grupperingar och har i åratal kämpat för konservativa hjärtesaker. Ginni Thomas namn förekommer nu i kölvattnet av utredningen om stormningen av Kapitolium i januari 2021. Det finns skriftliga bevis på att hon bland annat försökte pressa politiker i Arizona att utse nya elektorer efter valet 2020 som hon menade var riggat. Thomas har inte kommenterat sin frus aktiviteter eller visat någon vilja att avlägsna sig från mål där det kan föreligga jävsituationer.

Efter pläderingarna i abortmålet i december gick den liberala ledamoten Sonia Sotomayor så långt som att fråga om ”den här institutionen överlever stanken” efter ett eventuellt beslut om abortförbud. Helt klart är att folkopinionen i denna fråga, såväl som i flera andra, skiljer sig markant från de sex HD-ledamöternas. Bland de vanligaste invändningarna mot dessa icke folkvalda (dock indirekt valda) märks att fem av dem lyftes fram av de republikanska presidenterna George W Bush och Donald Trump som inte fick majoritet i det totala antalet avlagda röster i presidentvalen – utan segrade tack vare övertaget i elektorskollegiet där republikanska delstater väger tungt.

Lagstiftning från domarbänken

Full storm råder i både sociala, traditionella och alternativa medier. I mer sansade analyser framhålls att John Roberts definitivt förlorat kontrollen och att de övriga fem visat prov på en självsäker djärvhet som inte lär avta – för kan man skrota en rättighet kan man sannolikt skrota fler av den typ som retat krafter som anser att liberalerna läste in för många rättigheter i s-i-n tolkning av författningen.

Nyckelordet här är originalism eller hur man betraktar grundlagen, The Constitution, från 1787: som upphovsmännen tänkte sig innehållet eller som ett levande dokument. Förklaringen att abort inte nämns i författningstexten är absurd, anser de flesta som beskyller de sex för att göra exakt det som de och deras allierade säger sig själva avsky – att lagstifta från domarbänken. Detta särskilt som de sex dagen före abortbeslutet hävdade att enskilda privatpersoner har rätt att vara beväpnade trots att det andra författningstillägget talar om en ”väl reglerad milis”, inte medborgare med de halvautomatiska vapnen från de senaste årens masskjutningar.

Vapenaffär i Kalifornien. Rätten att bära vapen skärps. Foto: Jae C. Hong/AP/TT

Sura kommentarer hörs från ett lite oväntat håll. Den republikanska senatorn Susan Collins från delstaten Maine anklagar Trumps kandidater för att ha ljugit för henne i mötena inför de erforderliga senatsförhör som godkände dem. De skulle minsann inte riva upp abortdomen, sade de till henne. Deras uttalanden i kammaren kunde också uppfattas så. Förhören betraktades redan förut som charader, där kandidaten slingrade sig ur direkta frågor om specifika fall med så intetsägande kommentarer som möjligt, och nu undrar alla om de över huvud taget tjänar något till – trots att förhören är enda insynen som allmänheten får.

Nuvarande HD – den så kallade Robertsdomstolen – är omstridd av helt andra skäl. Trots att befolkningen växer och det finns gott om domstolsutslag att granska tas mycket få mål upp, bara 65 under arbetsåret 2021/2022. Det tycks inte bli många fler när domstolen samlas till nytt arbetsår i oktober och som framgår av de mål som redan skrivits in i kalendern kan åtskilliga strider stunda. Där återfinns nämligen miljövårdsverket EPA:s befogenheter, ny valkretsindelning i Alabama, tidsbegränsning för insamling av dna-bevisning i brottmål och troligen kvotering vid högre utbildning samt flera mål som gäller lagen på ursprungsfolkens reservat.