Kina stor valfråga i Australien

Den politiska pajkastningen tog fart när den australiska säkerhetstjänsten Asio i februari i sin årliga rapport informerade om att man hade stoppat ett försök från en utländsk makt att påverka det kommande parlamentsvalet.

Inhemska medier pekade därefter ut en rik affärsman med kinesisk-australisk bakgrund, och med kopplingar till den kinesiska partistaten, för att i delstaten New South Wales ha planerat att värva politiker inför valet, enligt uppgift från Labor.

Liberala partiet och dess mindre partner Nationella partiet har regerat tillsammans i nio år. Scott Morrison lyckades mot alla odds få koalitionen omvald 2019, efter att året före ha tagit över premiärministerposten när Malcolm Turnbull tvingats bort. I dag är Morrison den första regeringschefen på 15 år som har lyckats hålla sig kvar en hel mandatperiod. För att stärka sina chanser mot Labor och dess ledare Anthony Albanese har koalitionen bland annat lyft fram hanteringen av coronapandemin som lett till få dödsfall jämfört med i många andra länder, medan nationell säkerhet har blivit en annan valfråga.

Sedan mitten av förra årtiondet har debatten kring kinesisk politisk inblandning och andra försök till påverkan debatterats hett i Australien.

– Spionage och utländsk inblandning har ersatt terrorism som vårt främsta säkerhetsproblem, framhöll Asiochefen Mike Burges vid presentationen i februari.

Under de senaste årtiondena har Australien byggt upp en omfattande handel och ekonomiskt samarbete med Kina. Turismen har ökat och många kinesiska studenter har velat utbilda sig vid australiska universitet. Australien har dessutom 1,2 miljoner invånare med kinesiskt ursprung och mandarin är det näst största språket i landet. Det nära samarbetet har bidragit till att göra Australien till ett tacksamt mål för påverkansförsök från den kinesiska partistaten.

Sammanbrott

Rapporter om stora donationer till australiska politiker från affärsmän med kinesisk koppling, och om kinesisk-australier som utsatts för utpressning, ledde 2018 till att parlamentet antog ny lagstiftning mot spioneri och politisk inblandning. Lagarna har dock kritiserats av en del politiker, akademiker och jurister för att vara breda och otydliga, ge säkerhetsorganen för stor makt och riskera att begränsa yttrandefrihet och positivt utländsk inflytande i till exempel lokal politik.

Oppositionsledaren Anthony Albanese (Labor). Foto: Liam Kidston/pool via AP/TT.

Debatten om kinesisk påverkan sågs inte med blida ögon i Peking, men det verkliga sammanbrottet för de bilaterala relationerna kom när australiska regeringen i början av 2020 krävde en oberoende utredning av hur coronaviruset uppstod i Kina. Efter det införde Peking strafftullar eller importstopp på australiska varor som korn, vin, nötkött och kol.

Men den australiska ekonomin har visat sig kunna stå emot den ekonomiska pressen förhållandevis väl, trots att hela 40 procent av Australiens export gick till Kina före 2020. Många av de branscher som drabbades har lyckats hitta nya marknader, även om kött- och vinproducenter fortfarande har det svårt. En positiv faktor har varit att exporten av järnmalm har kunnat fortsätta till den kinesiska marknaden för att mätta dess enorma behov av stål. Värdet av exporten till Kina var förra året till och med 24 procent högre än året före. Följderna av Pekings påtryckningar har knappast blivit vad den kinesiska ledningen hoppats på.

– Australien har inte blivit mer medgörligt, i stället har den ekonomiska pressen lett till att landet har blivit mer påstridigt och gör sig mer hört på den globala scenen, sade Charles Edel vid den amerikanska tankesmedjan CSIS i podden China Power i mars 2022.

Sedan 2020 har den australiska opinionen om Kina svängt dramatiskt. Förra året hade 81 procent en negativ syn på landet – en ökning med 24 procent jämfört med 2020. En annan opinionsundersökning visade att 76 procent av australierna misstrodde den kinesiska regeringen sommaren 2021.

"Väst mot diktatorerna"

Under våren har även Rysslands krig mot Ukraina bidragit till att förstärka synen på Kina som ett hot. Samarbetet mellan de två auktoritära makterna, vilket ytterligare befästes av ländernas presidenter vid deras möte inför vinter-OS i Peking i februari, har kommit i fokus. Premiärminister Morrison har kritiserat regeringen i Peking för att Kina inte tagit avstånd från kriget och målat upp en bild av ”Australien som en medlem av ett fritt och demokratiskt väst mot en grupp av diktatorer ledda av Kina och Ryssland”.

– Ingen australisk regering har stått emot den kinesiska regeringens påtryckningar mot vår region och Australien bättre än den här och vi kommer att fortsätta med det, sade Scott Morrison nyligen i en intervju med den australiska TV-kanalen Skynews.

Premiärminister Scott Morrisson. Foto: Mick Tsikas/AAP/AP/TT

Regeringen Morrison lyfter i sammanhanget gärna fram den nya säkerhetspakten Aukus med USA och Storbritannien. Bildandet av pakten förra hösten fick inte bara Peking att se rött utan även den franska regeringen, då regeringen i Canberra bröt ett avtal om att köpa franska ubåtar mot att få tillgång till kärnkraftsdrivna ubåtar, cyberteknik och underrättelseförmåga via Aukus.

För att möta Kinas växande militära kapacitet, inte minst till havs i regionen, satsar Australien redan sedan några år tillbaka på att rusta upp sitt försvar med nya robotar och andra vapen, och genom att fram till 2040 kraftigt utöka antalet soldater i armén.

Trakasserier

Men nyheten i april 2022 om att Kina ingått ett säkerhetsavtal med Salomonöarna blev ett hårt slag mot regeringen i Canberra. Bland annat befarar man, liksom andra västländer som USA och Nya Zeeland, att Peking vill förlägga en militärbas i den lilla önationen som ligger mindre än 200 mil från Australiens östkust.

Labor var inte sent att utnyttja beskedet om avtalet i valdebatten och kallade det för ”det största utrikespolitiska misslyckandet sedan andra världskriget”. Inrikesminister Karen Andrews kontrade med att i en intervju med en radiokanal i Brisbane antyda att offentliggörandet av avtalet var ett medvetet försök från Pekings sida att förhindra koalitionens möjligheter till omval.

Koalitionens skrämselretorik i valrörelsen och utfall mot Labor har fått kritik för att elda på sociala spänningar och leda till negativa konsekvenser för demokratin.

Utsatta från flera håll. Många studenter i Australien har kinesiskt ursprung. Foto: Mark Baker/AP/TT

Asiochefen Mike Burgess har vädjat till australierna att inte låta fruktan för utländsk inblandning splittra gemenskapen eftersom det ”kan ha samma förödande inverkan på demokratin som utländsk inblandning i sig”.

Undersökningar visar sedan tidigare att det växande misstroendet mot Kina bland befolkningen har fått negativa konsekvenser för australier och migranter med kinesiskt ursprung. Det rapporteras om trakasserier, som har förstärkts ännu mer efter debatten om coronapandemins ursprung. Vanliga invånare med asiatisk bakgrund misstänkliggörs för att sympatisera med det kinesiska kommunistpartiet. De dras alla över en kam oberoende av om de har bott i Australien hela sitt liv eller är dissidenter, utvandrare från Hongkong och Taiwan eller unga kinesiska studenter.

Påverkar valresultatet?

– Det är inte konstigt att många kinesiska australier väljer att vara tysta och inte uttala sig om australisk utrikes- och inrikespolitik. Om de kritiserar den kinesiska regeringen kan deras familj få problem eller så kan de få problem om de åker till Kina. Eller så kan de anklagas av kinesiska nationalister för att vara förrädare. Om de å andra sidan kritiserar den australiska regeringen kan de misstänkas för att vara agenter för utländsk påverkan, sade ett australiskt vittne med kinesiskt ursprung vid en utfrågning i senaten 2020.

Scen 2021 efter gatuplundring på de stundtals oroliga Salomonöarna, som nu ingått ett säkerhetsavtal med Peking. Foto: Piringi Charley/AP/TT.

En opinionsundersökning från Lowy-institutet (Being Chinese in Australia 2022) visar att koalitionsregeringens hantering av Kinafrågan kan leda till att en del väljare med kinesisk härkomst slutat att stödja Liberala partiet, som traditionellt har haft starkt stöd bland dessa grupper. Eftersom det finns en del valkretsar med hög andel kinesiska australier anser en del bedömare att hur dessa grupper röstar påverka mandatfördelningen och valresultatet i stort.

Men trots alla utspel i valrörelsen visar de senaste årens utveckling att det finns en bred enighet mellan koalitionspartierna och Labor om Kinapolitiken. Labor har stött viktiga regeringsinitiativ på området och båda parter ser Kinas växande globala makt som den största strategiska förändringen sedan andra världskriget. Oavsett vilka som bildar regering efter valet kommer Australien behöva fortsätta att hantera denna stora utmaning.