Rysk press lär inte påverka Sverige

Den snabba inhemska beslutsprocessen i Helsingfors och Stockholm, i nära dialog med Nato, har gjort att Ryssland haft svårt att utforma ett entydigt svar. Vapenskrammel och olika hybridhot har testats mot Sverige och Finland under många år. Det är rimligt att vänta sig sådana kampanjåtgärder igen, men det är osannolikt att de kommer att förändra det slutliga resultatet.

Den nuvarande utvecklingen innebär en betydande förändring. Efter utgången av andra världskriget tvingades Finland 1948 att acceptera det så kallade avtalet om vänskap, samarbete och ömsesidigt bistånd, vilket gav Ryssland vetorätt om Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Sverige å sin sida behöll sin tradition med militär alliansfrihet, samtidigt som man inledde ett hemligt försvarssamarbete med USA. Båda länderna anslöt sig till Europeiska unionen efter det kalla krigets slut och fördjupade så småningom sina militära band med Natoländerna.

År 2017 kunde jag visa hur ryska statliga aktörer hade spridit över 25 förfalskade dokument, samtidigt som Moskva upprätthöll ett hårt diplomatiskt tryck, för att förhindra Sveriges ratificering av ett värdlandsavtal med Nato året innan. De ryska förfalskningarna innehöll bland annat påståenden om svenskt samarbete med Islamiska staten, konspirationer för att installera den tidigare utrikesministern Carl Bildt som premiärminister i Ukraina och hemligt militärt stöd till samma land. Flera av de konton på sociala medier som användes för att sprida de ryska förfalskningarna kunde Facebook senare tillskriva den ryska underrättelsetjänsten.

Sveriges dåvarande utrikesminister Carl Bildt i Kiev 2014. Enligt en rysk konspirationsteori skulle han bli premiäriminister i Ukraina. Foto: Carl Fridh Kleberg/TT

Finland har varit måltavla för liknande kampanjer. Finländska myndigheter har anklagats för att diskriminera etniska ryssar, kidnappa ryska barn och använda sig av gamla ”nazistiska” metoder. Tidigare i år publicerade den ryska nyhetssajten Regnum en artikel med titeln ”Varför vill Finland gå med i Nato? För att de har en Hitlerkult”. Det har också förekommit falska påståenden om att Finland flyttar tung militär utrustning mot sin gräns mot Ryssland. I en liknande artikel hävdades att Sverige var rasistiskt i sig, eftersom landet närmade sig Nato.

Det har också förekommit andra former av trakasserier. Under 2015 och 2016 överförde ryska gränsvakter – en gren inom underrättelsetjänsten FSB – migrantarbetare från Centralasien och Mellanöstern över Finlands och Norges gränser för att testa ländernas politiska reaktioner och beslutsamhet. Denna strategi upprepades i stor skala av Belarus mot Polen och Litauen förra året. År 2015 försökte ryska fartyg störa dragningen av en svensk-litauisk elkabel genom Östersjön.

Ett försök till påtryckning var när migranter 2021 fördes via Belarus mot de polska och litauiska gränserna. Foto: Pavel Golovkin/AP/TT

Det är rimligt att vänta sig att den ryska propagandan kommer att öka de kommande veckorna och månaderna. Dmitrij Medvedev, expresident och vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd, har sagt att ett svenskt-finländskt beslut att gå med i Nato skulle innebära att båda länderna måste leva med ryska kärnvapen och överljudsrobotar nära sina gränser. Företrädare för Kreml har återgått till väletablerad retorik och talat om ”allvarliga militära och politiska konsekvenser som skulle kräva ett adekvat svar”. Ryska stridsflygplan har också kränkt finländskt och svenskt luftrum. Den 12 maj, när den finländska regeringen tillkännagav sina avsikter att ansöka om medlemskap i Nato, gjorde det ryska utrikesdepartementet ett förberett uttalande där man (felaktigt) anklagade Finland för att bryta mot sina befintliga fördragsförpliktelser.

Vi ser nu en upprepning av tidigare praxis. År 2015 hotade Rysslands ambassadör i Danmark att använda kärnvapenrobotar mot danska örlogsfartyg om landet anslöt sig till Natos ballistiska robotförsvarssystem. Samma år hävdade Maria Zacharova, talesperson för det ryska utrikesdepartementet, att ”Sveriges anslutning till Nato skulle få militära och politiska konsekvenser som kräver att Ryssland vidtar vedergällningsåtgärder”. År 2016 varnade en rysk politiker Norge för att landet stod på Moskvas ”lista över mål för våra strategiska vapen”, efter det att 330 amerikanska marinkårssoldater hade stationerats vid flygbasen Værnes utanför Trondheim.

Trots detta har årtionden av propaganda och diplomatiskt tryck från Ryssland inte kunnat hindra Sverige och Finland att närma sig Nato. Under de kommande veckorna och månaderna kommer den geostrategiska balansen i Östersjön att förändras på ett avgörande sätt, vilket är ett allvarligt slag mot Rysslands utrikespolitiska mål för regionen.