Ungerska valet: vänskap med Putin pressar Orbán

Orbán och Fidesz hade det mesta under kontroll inför valet. Eller i alla fall var det vad de trodde. De hade gjort det strategisk och lagt en folkomröstning för att ”rädda de ungerska barnen från hbtq-propaganda från väst” samma dag som parlamentsvalet. Dessutom hade de utlovat engångsbelopp till familjer på grund av den ekonomiska kris som coronapandemin orsakat.

Detta var dock innan Putin beordrade sin armé att bomba Ungerns grannland Ukraina. Så med bara veckor kvar till valet i Ungern ter sig både politiker och väljare mer splittrade mellan EU/väst och Ryssland än någonsin.

– Det är ännu osäkert hur mycket kriget i Ukraina och den desinformation som sprids kommer att påverka valutgången, säger statsvetaren Eszter Kováts.

I krigstider tenderar dock väljarna att luta sig mot ledaren i landet och söka stabilitet och trygghet framför att rösta för något mer okänt och osäkert. Om det är så ligger Orbán och hans parti bra till. I en opinionsundersökning som gjordes den 22–26 februari, mitt under den ryska attackens inledning, fick Fidesz stöd av 49 procent av väljarna och oppositionen 43 procent.

Å andra sidan, anser statsvetaren Eszter Kováts, har Orbán nu hastigt tvingats ta avstånd från Putin – en relation som han under ett drygt årtionde investerat i och lyft fram som ett gott och strategiskt samarbete.

– Den allt stadigare relation som de två ledarna har byggt upp smulas nu sönder framför ungrarnas ögon, säger Kováts.

Liknas vid Trump

Anledningen till att den breda oppositionen gått samman och enats kring en kandidat är att det är enda möjligheten att vinna och få bort Orbán från makten. Under Fidesz år med majoritet i parlamentet har det ungerska valsystemet gjorts om. Det innebär att en majoritet av platserna i parlamentet avgörs i enmansvalkretsar, där vinnaren alltså tar allt i respektive valkrets.

För att ha en chans mot Fidesz behövde den mycket spretiga oppositionen därför enas. Diskussionerna har pågått mellan partierna i flera år. Och vid de lokala valen hösten 2019 lyckades denna opposition väl och vann borgmästarval runtom i landet, däribland i huvudstaden Budapest.

En spretig opposition samlas bakom Péter Márki-Zay. Kan han slå Viktor Orbán? Foto: Laszlo Balogh/AP/TT

Att deras gemensamma premiärministerkandidat skulle bli just Péter Márki-Zay var dock inte planerat. Han dök upp som en joker och skrällde i det primärval som hölls i oktober 2021.

Han har av vissa liknats vid Donald Trump med syftning på att han har åsikter om det mesta, inte alltid tänker efter innan han dryftar dem och gestikulerar yvigt.

– Det ger honom utrymme i ett annars ganska statskontrollerat medielandskap i Ungern. Samtidigt har det så klart också utnyttjats av Orbán och regeringspartiet för att peka på brister och påtala att han skulle vara opålitlig som premiärminister, säger Kováts.

Efter att vid tidigare val ha utmålat migranter som huvudfiender har Orbán nu byggt sin retorik kring en lag, vilken i själva verket redan antagits, som ska skydda barn från det han kallar hbtq-propaganda. Det har kriget nu ändrat på.

Även före invasionen såg Orbán risken för krig som den mest oförutsägbara faktorn för valutgången, rapporterar den internationella nättidningen Politico.

Efter Rysslands attack på Ukraina tydliggjorde Orbán att Ungern skulle göra allt för att hålla sig utanför kriget. Detta samtidigt som regeringen beskyller oppositionen för att vilja skicka trupper till Ukraina, vilket inte är helt sanningsenligt. Staden Budapests ledning har sagt att oppositionen inte kommer att stödja Kiev direkt.

Stöder sanktioner

Ungern och premiärminister Orbán har backat upp västländernas fördömande av kriget i Ryssland och stöttat EU:s sanktioner. Ungern har även öppnat upp för att tillåta Natotrupper att gruppera sig i de västra delarna av landet.

Men en av Orbáns ministrar har nyligen skyllt nedgången för den ungerska valutan forinten på EU:s sanktioner mot Ryssland, och det talas om en del dubbla budskap från regeringen. Det i kombination med en hel del Kreml-vänlig argumentation – inte minst i statligt kontrollerade medier – kring kriget har gjort många ungrare förvirrade.

Putinvännen Orbán (bredvid Magdalena Andersson) rättade sig i EU:s led och ställde sig bakom unionens sanktioner. Foto: Michel Euler/AP/TT

Att Ungern skulle ställa sig bakom EU:s fördömande av invasionen och sanktionerna mot Ryssland var ingen självklarhet. Det hade inte gått alltför lång tid sedan EU bestämde sig för att utreda finansiella sanktioner mot just Ungern.

Detta eftersom Orbáns nationalkonservativa regering anses ha brutit ner principen om rättsstaten genom en rad reformer av konstitutionen och medie- och vallagen sedan 2012. Ungern är också det land som registrerat den högsta andelen ekonomiska oegentligheter i sin hantering av EU-pengar. Det framkommer i en rapport från Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) från 2019. Företag som ägs av affärsmän lojala med Orbán och Fidesz-partiet är bland de största mottagarna av EU-stöd i Ungern.

Författningsexperten Beáta Bakó säger att svårigheterna för EU handlar om hur unionen ska straffa ett lands regering utan att det samtidigt drabbar både befolkningen och oppositionen. Enligt henne skulle ett sådant här beslut inte bara slå mot Orbán utan även de proeuropeiska oppositionspartierna, som sedan oktober 2019 styr i många städer. För många av dessa lokala myndigheter är EU-pengarna viktiga för småskaliga medborgarnära projekt, såsom underhåll av offentliga byggnader och vägar till renovering av vårdcentraler och tillhandahållande av bostäder för minoritetsgrupper såsom romer.

"Illiberal stat"

Historikern Andrea Pető anser att EU och dess institutioner är helt oförberedda på att hantera ”en illiberal stat" som Ungern ”som använder EU som ett medel för att behålla makten”. Enligt henne är det unionens skattebetalare som har finansierat de ungerska oligarkerna, som nu köper nyhetskanaler som Euronews och andra medier för att förstöra EU inifrån genom att sprida falska nyheter och propaganda.

– Respekten för rättsstatsprincipen kommer att bli en utdragen juridisk kamp. Och så länge som EU-länder som Tyskland stöder Fidesz med ekonomiska intressen för ögonen väntar ingen förändring, säger Andrea Pető.

Viktor Orbáns parti Fidesz håller valmöte i huvudstaden Budapest. Foto: Anna Szilagyi/AP/TT

Hon syftar på att Tysklands och Ungerns ekonomier är sammanflätade. Den största delen av Ungerns export går till Tyskland och många tyska företag är verksamma i landet. Inte minst investerar Tyskland stora belopp, främst i bilindustrin. Precis som i många andra fall i Europa är länderna beroende av varandra för att produktion och ekonomi ska fungera.

Men samtidigt som folket måste förhålla sig till det konstanta flödet av krigsbilder, Kreml-propaganda och information om migrantströmmar rapporteras en majoritet av ungrarna anse att Ryssland bär ansvar för kriget. Och befolkningen följer situationen i grannlandet Ukraina med fasa.

Den ungerska väljarkåren är dock fortfarande splittrad, vilket inte är så konstigt eftersom även Orbán befinner sig i spagat genom att försöka vara på båda sidor samtidigt.

Under tre mandatperioder vid makten har den ungerske premiärministern tampats med de andra ledarna i Bryssel samtidigt som han har nära relationer med exempelvis Tyskland och tillika har rört sig närmare Moskva och Putin. Orbán besökte den ryske ledaren i Moskva så sent som den 1 februari i år. Då uppmärksammade han att de träffats tolv gånger de senaste 13 åren.

Rosatom, den ryska statens kärnenergibolag, har planerat att bygga ett kärnkraftverk i Ungern finansierat med ryska lån. Ungern köper naturgas från Ryssland. Tjänster och gentjänster har präglat relationerna. Men sedan det ryska angreppet på Ukraina, vilket ledde till ett bryskt uppvaknande för de flesta av världens ledare, inklusive Orbán, håller allt detta på att rämna.

Orbáns "makttriangel"

Inrikespolitiskt kan den ryska gasen bli avgörande för Orbáns chanser att vinna valet, anser en del. Han och regeringspartiet Fidesz har bland annat en kampanj som utlovar sänkta elräkningar tack vare rysk gas. Orbán lär ställa sig bakom EU:s sanktioner så länge de inte äventyrar just detta löfte. Nyligen lyckades han försäkra väljarna om att sanktionerna inte kommer att slå mot den ryska gasen och oljan som ungrarna är beroende av.

De stora flyktingströmmarna tas emot och tas om hand av frivilliga och föreningar i civilsamhället. Det finns ingen institutionell beredskap att hantera situationen.

– Vi vet ännu inte hur det kommer att påverka valutgången, säger statsvetaren Eszter Kováts men tillägger:

– Om Ungern hjälper flyktingarna, vilket borde vara en självklarhet, kan det komma att orsaka förbittring hos alla dem som inte har fått hjälp av staten under Orbáns år vid makten. Det vill säga att den tidigare så hårda migrationsretoriken kan komma att slå tillbaka, säger hon.

Orbán har svårt att hålla lagom avstånd till Putin. Möte i Moskva den 1 februari 2022. Foto: Alexei Nikolsky, Sputnik/Kreml via AP/TT.

Under åren har Orbán byggt upp storslagna planer, och bland annat har han talat om en geopolitisk omdaning utifrån skapandet av en makttriangel mellan Berlin, Moskva och Istanbul. Historikern Andrea Pető vid Centraleuropeiska universitetet i Wien anser dock att Orbáns utrikespolitiska ambitioner sträcker sig betydligt längre än så: mot Ryssland, Kina och Iran.

– Det är länder som inte lägger så stor vikt vid medborgarnas välbefinnande, vilket kan vara riskfyllt och impopulärt även i Ungern om fokus flyttas dit.

Generös familjepolitik

Enligt Ester Kováts har Orbáns inrikespolitiska agenda däremot varit riktad mot en medelklass i ett försök att bredda den. Den generösa familjepolitiken har till exempel gått ut på att ge pengar till de föräldrar som arbetar och i relation till hur mycket de tjänar. Ju högre lön, desto högre bidrag till barnen och familjen.

– Det har gjort att stora, redan resurssvaga samhällsgrupper står helt utanför. Det är dessa som oppositionen nu försöker vinna över till sin sida, säger Kováts.

Att Orbán nu ställt sig bakom sanktionerna mot Ryssland, kommer alltså med ett högt pris även för ungrarna, vars valuta tappar i värde.

Eszter Kováts säger att ekonomin redan hunnit få sig en törn av kriget, men att frågan är om de negativa effekterna kommer att hinna få tillräckligt stora konsekvenser för breda grupper i samhället så att det påverkar valet.

– Nu satsar Orbán och regeringspartiet Fidesz allt på att måla upp Orbán som mannen för fred och ”strategiskt lugn”, som han själv uttrycker det, medan utmanaren Péter Márki-Zay skildras som någon som är för krig och en yvigt gestikulerande opålitlig kille, säger Kováts.