Belgien i bräschen med lag om kvinnomord

Brottsrubriceringen femicid, eller feminicidio som det heter på spanska, är vanlig i Latinamerika men inte i Europa. Begreppet myntades i den våldsdrabbade mexikanska staden Ciudad Juárez, vid gränsen till USA, där femicid började registreras runt 1993. Det skedde vid en tid när ovanligt många kvinnor hittades döda med spår av tortyr, lemlästning och sexuella övergrepp runt de låglönefabriker, maquilas, som finns i de ekonomiska frihandelszonerna i staden.

EU-myndigheten Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) är en instans som driver på för att ramverk för hur femicid kan registreras ska införas. Det finns nämligen ingen överenskommen standarddefinition av femicid i EU:s medlemsstater eller i övriga världen. Allmänt innebär begreppet femicid dödandet av en kvinna eller flicka på grund av hennes kön, men avsaknaden av en enhetlig definition gör enligt EIGE att det blir svårare att bedöma omfattningen av kvinnomord och att de blir osynliga i den allmänna mordstatistiken.

Men nu blir alltså den belgiska regeringen den första i Europa att godkänna ett utkast till ramlag för femicid. I den skiljer man på olika former av femicid, såsom de så kallade intima, där brottet begås av en för brottsoffret bekant person, samt icke-intima, där brottet begås av en för brottsoffret obekant person. I förslaget definieras även olika slags våld som kan föregå denna typ av brott, till exempel sexuellt eller psykiskt våld.

Begreppet femicid myntades i Mexiko. Här en protest i Mexico City i år på de dödas dag – Día de los muertos – mot kvinnomord. Foto: Ginnette Riquelme/AP/TT

Inte individuella fall

Det innebär att polis och andra rättsvårdande myndigheter kommer att kunna arbeta utifrån att det rör sig om femicid när mordet på en kvinna betraktas som ett könsbaserat hatbrott. Detta anser Liesbet Stevens från det statliga Belgiska institutet för jämställdhet mellan kvinnor och män (IEFH) är särskilt viktigt eftersom det kommer att hjälpa polisen och andra berörda myndigheter i arbetet att bedöma riskfaktorer, till exempel då det finns en våldsam partner, oftast en man, i en relation. Det kommer även att möjliggöra spårning och öka skyddet av möjliga offer, enligt Stevens.

En annan utmärkande del av lagpaketet handlar om inhämtning av statistik om den här typen av brott. Det är något som den belgiska regeringens statssekreterare för jämställdhet, Sarah Schlitz från det franskspråkiga gröna partiet Ecolo, hoppas ska bidra till systematisk insamling av officiella siffror och samlad statistik om kvinnomord. Schlitz är den som lagt fram lagförslaget.

Dessutom ska det varje år tas fram en rapport som redogör för den här typen av brott. Syftet är att tydligare visa på omfattningen och hur relationen mellan offer och förövare ser ut för att undvika att varje enskilt fall ses som just ett individuellt fall och inte en del i ett mönster. Utifrån dessa rapporter ska sedan justeringar och rekommendationer ges till regeringen. Det handlar helt enkelt om att försöka få enhetlighet och systematik i arbetet mot våld mot kvinnor.

Våld mot kvinnor väcker vrede, som här i Lille i Frankrike den 19 november 2022. Foto. Michel Spingler/AP/TT

Inga planer i Sverige

FN:s kvinnokonventionskommitté (Cedaw) rekommenderar att även Sverige (med flera stater) specifikt inför brottet femicid och påskyndar arbetet mot våld mot kvinnor. Dessutom understryker Cedaw vikten av att Sverige, liksom andra länder, säkerställer insamling och analys av data, uppdelade efter ålder, nationalitet, ursprungsland, funktionsnedsättning och offrets relation till förövaren, om könsrelaterat våld mot kvinnor.

Den nye moderate justitieministern Gunnar Strömmers pressekreterare Niklas Gillström skriver till Utrikesmagasinet att ”regeringen tar mäns våld mot kvinnor på stort allvar” och vill ”skärpa straffen för sexualbrott och skärpa reglerna om häktning”. Däremot, skriver han, ”pågår inget arbete i Regeringskansliet om att kriminalisera femicid specifikt.”

EU-gemensam lag

I EU jobbas det dock med att ta fram gemensam lagstiftning mot könsbaserat våld. Lagpaketet som diskuteras i EU-parlamentet, och där leds av den svenska parlamentarikern Evin Incir (S), blir om det går igenom det första EU-gemensamma på området. Lagstiftningsarbetet bygger på Istanbulkonventionen från 2014 – det mest heltäckande internationella ramverket mot våld mot kvinnor och våld i hemmet. 

Alla EU-länder har inte anslutit sig till Istanbulkonventionen, men den ses som en milstolpe i kampen mot det könsrelaterade våldet. Konventionen är det första europeiska rättsligt bindande fördraget inom området.

Istanbulkonventionen inbegriper omfattande och konkreta åtgärder för att förebygga våld, skydda brottsoffren och lagföra förövarna. Det fastslås också att våld mot kvinnor är ett brott mot de mänskliga rättigheterna och en form av diskriminering. I och med konventionen inrättades även ett rättsligt system på europeisk nivå och en särskild övervakningsmekanism för att säkerställa att parterna effektivt tillämpar dess bestämmelser.

Arbetet med ett lagpaket mot könsbaserat våld leds i EU-parlamentet av den svenska ledamoten Evin Incir (S). Foto: Fredrik Persson/TT

Med en EU-omfattande lag för att bekämpa våld mot kvinnor vill EU-kommissionen, den instans som lägger lagförslag inom unionen, stärka efterlevnaden av de åtaganden som Istanbulkonventionen medför i alla medlemsländer. Därutöver föreslås åtgärder mot våld och trakasserier på nätet, som inte täcks av konventionen. Begreppet femicid ingår dock inte i förslaget i dess nuvarande form.

I det belgiska lagförslaget om femicid ingår även utbildning av poliser och domare. Det handlar inte minst om att skifta fokus mot riskbedömning under utredningar och rättsprocesser. Enligt statssekreteraren för jämställdhet Sarah Schlitz är det övergripande målet att stärka kvinnors rättigheter och möjligheter att få skydd för att undvika femicid.

325 mord på 22 år

I år har minst 19 mord på kvinnor registrerats i Belgien. Men mörkertalet beräknas vara större. I Sverige 2021 konstaterades 15 fall av dödligt våld mot kvinnor där offret och förövaren var eller hade varit i en parrelation.

Utan officiell statistik över just mord på kvinnor är det ofta enskilda organisationer som försöker föra egen statistik och dokumentera femicid utifrån medierapportering. I exempelvis Sverige har Aftonbladet dokumenterat att 325 kvinnor i Sverige dödats av en partner från och med år 2000 till och med november 2022. I nästan alla fall fanns varningssignaler: kvinnor som sökt hjälp hos samhällsinstitutioner såsom vården, socialtjänsten eller polisen.

Den del i det belgiska lagförslaget som omfattar riskbedömning under utredningar och rättsprocesser anses särskilt viktig för att undvika mord.

Det återstår att se om fler euroepiska länder tar efter. Kanske kan ett EU-gemensamt ramverk för att komma åt könsbaserat våld bli ett verktyg i kampen för våld mot kvinnor även i Sverige och unionens andra medlemsstater.