Årets val ett test på USA:s demokrati

Larm om det höga antalet kandidater som förnekar att Joe Biden valdes till president kommer från flera håll. Sajten Five Thirty-Eight konstaterar att 60 procent av väljarna kommer att ha förnekare bland kandidaterna på sina valsedlar. Tidningen Washington Post ringar in 291 republikanska kongresskandidater som ifrågasatt valresultatet 2020. Tankesmedjan Brookings hittade 345 sådana kandidater i sin granskning som även omfattade delstatsval, samtliga republikaner.

Författarna bakom analysen på Brookings, Elaine Kamarck och Norman Eisen, delar in förnekarna i tre grupper: kandidater till tunga delstatsposter som guvernör och secretary of state som på flera håll har stort inflytande just över valprocedurer, kandidater till kongressen som i slutänden certifierar elektorsrösterna i presidentval, samt kandidater till delstatsparlamenten som kan stifta nya lagar om sådant som större politisk övervakning, begränsad förtidsröstning, krav på speciella ID-kort med mera.

”Vänstern rullar fram hela artilleriet för att försöka förhindra att jag vinner valet”, dundrar en av de synligaste förnekarna, Mark Finchem, i sina utskick inför valet i Arizona till ämbetet secretary of state.

Snart "lame duck"? Joe Biden möter pressen vid Vita huset den 12 oktober. Foto: Evan Vucci/AP/TT

Delstatsparlamentarikern Finchem, med ett förflutet som polis och ranchägare, tillhör den högerextrema gruppen Oath Keepers och befann sig utanför Kapitolium under stormningen den 6 januari förra året. Han har lagt fram krav på att valresultatet i Arizona 2020 måste ogiltigförklaras och vill förbjuda förtidsröstning trots att han själv utnyttjat den möjligheten i många val. För säkerhets skull lägger han till ett extra lockbete i tiggarbreven:

”Donald Trump står i min ringhörna.”

Välkänd förnekare

Arizona återfinns i gruppen på sex-sju delstater där det väger mycket jämnt och där några tusen röster kan avgöra. Den republikanska guvernörskandidaten Kari Lake, tidigare TV-ankare och uppbackad av Trump, är också en välkänd förnekare som flera gånger sagt att hon inte skulle ha certifierat resultatet i förra valet. Hennes motståndare, demokraten Katie Hobbs, innehar sedan 2019 posten som delstatens secretary of state, vilket gör att valet 2020 dominerar valdebatten där och att besvärliga sakfrågor, däribland vattenförsörjningen och hisnande värmerekord i storstäderna, kommer i skymundan.

Anklagelser om stulna, försvunna eller falska valsedlar är inget nytt i den amerikanska historien, utan blossar ständigt upp. Från bägge partierna, ska tilläggas, med påminnelser om republikanska protester efter John F Kennedys mycket knappa seger 1960 och John Kerrys misstankar om oegentligheter i Ohio när han förlorade presidentvalet 2004. Skillnaderna mellan då och nu är att förlorarna bet ihop och gratulerade vinnaren.

Många av Trumps likasinnade kandiderar och befaras ifrågasätta valresultat i viktiga delstater. Här kampanjtalar expresidenten i Ohio i september. Foto: Tom E Puskar/AP/TT

Vad beror tvivlen på? Dels på en tendens i breda led att inte acceptera fakta och utredningar, som efter JFK-mordet och terrorattentaten 2001. Dels på att det faktiskt gått stökigt till i åtskilliga val, till följd av snåriga lagar, otympligt många kandidater och berättigade invändningar under en period när det inte gick att spåra elektroniskt avlagda röster.

– Fram till år 2000 ansåg de flesta att våra val gick rätt till. Om man bortser från frågor om medborgarrätten och rösträtten fanns ingen anledning att inte tro att avlagda röster inte räknades korrekt, säger Lisa Bryant på statsvetenskapliga fakulteten vid University of California i Fresno.

Valet 2020 "säkrast någonsin"

Efter den utdragna kampen i presidentvalet mellan demokraten Al Gore och republikanen George W Bush, med en ökänd felaktigt utformad valsedel och det så kallade stansspillet, genomfördes reformer i flera delstater. Men, det brydde sig inte Donald Trump om. Redan före valet 2016 antydde han att han kanske inte tänkte acceptera resultatet om han förlorade. Pratet om fusk och stöld blev sedan en ständig ljudkuliss, med ettriga crescendon om ”the big lie” och ”stop the steal”. Miljontals republikaner tror honom när han säger att han vann 2020 och det återstår att se om bevisföringen från kongressens 6 januari-utskott kan få dem att ändra sig (utskottets rapport väntas inte förrän efter valet).

Statsvetare, valexperter och journalister som tar upp fenomenet förnekare upprepar, gång på gång, att det valet kanske var det säkraste någonsin och att över 60 stämningar från Trump och hans anhängare ratades i domstolarna. Gemensamt för förnekarna är att de talar om att återställa tilltron till systemet, slopa brevröstning, införa obligatorisk räkning för hand och kräva, som Trump, att röstandet bara ska få ske på själva valdagen.

Session vid 6 januari-utskottet i kongressen. Foto: Anna Moneymaker/AP/TT

Republikanerna försöker kontra med att Demokraterna också har en förnekare i valet i år, nämligen guvernörskandidaten Stacey Abrams som aldrig erkände sig besegrad i valet till samma ämbete i Georgia 2018. Men jämförelsen haltar. Abrams hänvisade inte till fusk vid valurnor eller rösträkningen, utan till att väljare strukits ur röstlängden (något som kallas disenfranchising) och att den vinnande motståndaren Brian Kemp inte avgick från posten som secretary of state med ansvar för valen i Georgia.

Brian Kemp som hånades av Trump efter valet 2020 leder i mätningarna. I Arizona väger det jämnt mellan Lake och Hobbs, medan Finchem ligger före sin rival Adrian Fontes. Bland andra förnekare som förekommer i flödet kan nämnas guvernörskandidaten i Pennsylvania och kandidaten till secretary of state i Nevada.

Hot mot valförrättare

Elaine Kamarck och Norman Eisen utfärdar försiktiga prognoser för hur förnekarna kommer att klara sig. På en punkt är förmodandena troliga – eftersom sittande kongressledamöter är så gott som garanterade omval kan 131 av drygt 200 förnekare som kandiderar till representanthuset och senaten inta sina stolar i januari nästa år. Beträffande de tre viktigaste delstatsposterna förmodas 14 av 37 ha goda chanser att vinna. Kamarck och Eisen påpekar att förnekarna är få i säkra demokratiska fästen som Kalifornien och New York, men desto fler i jämna stater, swing states, som Arizona, Florida, Georgia, Michigan, Pennsylvania och Wisconsin.

Demokraten Val Demings (i mörk kavaj högt upp i mitten) kandiderar till senaten från Florida, en av de största, viktigaste och jämnaste delstaterna. Foto: Rebecca Blackwell/AP/TT

I rapporteringen inför dessa viktiga val förekommer även ett annat larm, om hot mot valfunktionärer och frivilliga som gjort att många veteraner i sammanhanget fått nog och bestämt sig för att hoppa av. Sammantaget gör förstås detta att farhågorna om den amerikanska demokratin späs på, med varningar i debattartiklar och i paneldebatter. Att något rättsfall – om förnekare som hävdar att de vunnit eller stämningar från valarbetare mot hatfulla kritiker – så småningom når Högsta domstolen förefaller sannolikt. Då blir det intressant att se vad de tre domare där som Trumputnämnde kommer att säga.

Statsvetaren Lisa Bryant framhåller för sin del att hon hoppas att förnekarna sansar sig.

– När de väl tillträder och ser hur valförrättningar faktiskt går till – något de kanske inte har någon erfarenhet av – upptäcker de att det finns tydliga bestämmelser som måste följas. Optimisten i mig tror då att de kommer till insikt om att de köpte en myt som byggde på felaktig information.