Natofrågan i skugga inför riksdagsvalet
Analys. Våren 2022 gjordes det största svenska säkerhetspolitiska vägvalet på drygt 200 år. Med stort parlamentariskt stöd valde såväl Sverige som Finland att ta steget och ansöka om medlemskap i Nato. Men trots frågans dignitet hörs knappt någonting i valrörelsen om vad partierna tycker att Sverige ska göra inom försvarsalliansen, skriver Calle Håkansson vid Utrikespolitiska institutets Europaprogram.
Publicerad: 2022-09-01
Svenska valrörelser är inte kända för att ha utrikespolitiken högst på agendan och 2022 är inget undantag. Detta trots att Sverige – om och när Turkiet ger slutgiltigt grönt ljus – just nu är på väg att i grunden förändra sin mer än 200 år gamla säkerhetspolitiska linje. Bara EU-medlemskapet på 1990-talet kan ses i samma ljus och som lika omvälvande.
Båda statsministerkandidaterna – Magdalena Andersson (S) och Ulf Kristersson (M) – har varit försiktiga i sina uttalanden om Turkiet och Natoprocessen. Det råder i princip politisk borgfred kring Natofrågan, och partierna vill heller inte nämnvärt lyfta fram den i valrörelsen. Sex av åtta partier i Sveriges riksdag vill i dag gå med i försvarsalliansen – med Vänsterpartiet och Miljöpartiet som undantag. Denna splittring i det rödgröna blocket är inte heller något som får särskilt stor uppmärksamhet i valdebatten.
Hur påverkar Nato Sverige och tvärtom?
Vad som ofta saknas är ett framåtblickande perspektiv kring vad Sverige vill uppnå och bidra till i Nato. Hur kommer ett medlemskap i alliansen att påverka vår försvarsmakt och dess uppdrag? Och vad vill politikerna att Sverige ska bidra med?
Försvarspolitiken bedrivs – på goda grunder – i bred samsyn i Sverige. Riksdagen antog också med bred majoritet försvarsbeslutet 2020, och efter valet kommer återigen försvarsberedningen att diskutera den långsiktiga utvecklingen av svensk försvarspolitik. Detta är tänkt att ge långsiktiga och hållbara förutsättningar för Försvarsmakten. I demokratisk anda hade dock mer debatt om utvecklingen varit på sin plats.
Oppositionsledaren Ulf Kristersson (M) och statsministern Magdalena Andersson (S) håller gemensam pressträff i maj 2022 om att Sverige lämnar in sin historiska ansökan till Nato. Foto: Henrik Montgomery/TT
Något som ändå varit omdiskuterat, och där vi kan se en politisk skiljelinje, är hur snabbt Sverige ska nå Natos mål att medlemsländerna ska lägga två procent av sin bnp på försvar. Dessa nya satsningar, som bland annat kan innefatta förstärkningen av Gotland, fler ubåtar samt utbyggt försvar i de nordligaste delarna av landet, är något som kommer att diskuteras politiskt efter valet. Den 1 november 2022 ska också Försvarsmakten leverera sitt underlag vilket kommer att ligga till grund för de nya satsningarna.
Pressande satsningar
Vidare har vi under valrörelsen sett en debatt om ett kraftigt utökat antal värnpliktiga, något som stora delar av professionen ställt sig tveksam till. Sverige är därtill redan på väg att öka antalet värnpliktiga till 8 000 kvinnor och män per år. Det medför att samtidigt som Sverige ökar antalet värnpliktiga, och behovet av officerare för att utbilda dessa växer, kommer Försvarsmakten också så småningom att behöva bidra med officerare till Natos staber och funktioner. Även detta sätter press på myndigheten.
Likaså ökar ett medlemskap trycket på Regeringskansliet och dess kapacitet att ha tillräcklig personal och kompetens på plats. Det sker samtidigt som Sverige och Regeringskansliet håller på att bygga upp sitt lag inför det svenska ordförandeskapet i EU första halvåret 2023. Detta är aspekter som behöver tas i beaktande oavsett vilken regering vi får efter valet den 11 september.
USA visar sitt stöd. Örlogsfartyget USS Kearsarge på Stockholmsbesök sommaren 2022. Foto: Henrik Montgomery/TT.
Ett svenskt och finländskt medlemskap i Nato ger också goda möjligheter att stärka det nordiska försvarssamarbetet när alla länderna i denna del av Europa har samma försvars- och säkerhetspolitiska vägval. Detta kan innebära utökad och helt gemensam operationsplanering för Norden. Vi torde även kunna se större fokus från Nato på Östersjöområdet och Arktis där Sverige kan väntas behöva ta stort ansvar och vara berett att bidra med kompetens och resurser.
Samtidigt kan Sverige ha anledning att gå in med stor ödmjukhet kring medlemskapet. Som Utrikespolitiska institutets Europaprogramchef Björn Fägersten skrivit i Utrikesmagasinet behöver Sverige lära från sina erfarenheter från medlemskapet i EU samtidigt som man bygger upp sin kunskap om Nato.
Kapacitet och handlingsfrihet
Ett medlemskap i Nato kan ses som att man ökar försvarskapaciteten – genom stöd och planering i en allians – samtidigt som den egna handlingsfriheten minskar. Trots det finns fortsatt möjligheter att bedriva en egen självständig utrikespolitik. Det är länder som Norge och Tyskland tydliga exempel på. Dock är det viktigt att påminnas om att sedan Sverige gick med i Europeiska unionen har vår förmåga att bedriva självständig utrikespolitik redan minskat. I dag beslutas stora delar av den svenska utrikespolitiken gemensamt genom EU.
Samtidigt som Sverige och Finland, vid Natos toppmöte i Madrid i juni 2022, bjöds in till att starta medlemskapsprocessen antog försvarsalliansen sitt nya strategiska dokument som kommer att vägleda den framåt. Nato slår i detta dokument tydligt fast att Ryssland är det mest betydande och direkta hotet mot de allierades säkerhet och fred. Kina beskrivs i sin tur för första gången som en ”systemisk utmaning” som hotar den euroatlantiska säkerheten på flera plan.
Natochefen Jens Stoltenberg och premiärminister Justin Trudeau besöker åldriga inuiter i norra Kanada i augusti 2022. Vad vill Sverige bidra med till Nato i den arktiska regionen, frågar sig artikelförfattaren. Foto: Jason Franson/The Canadian Press via AP/TT
I ljuset av Rysslands krig mot Ukraina kommer Nato att stärka de multinationella stridsgrupperna som finns bland annat i Baltikum, Polen och Rumänien samtidigt som alliansen kraftigt kommer att utöka sina snabbinsatsstyrkor. Som Natomedlem skulle Sverige behöva diskutera hur man kan och ska bidra till detta arbete.
Starkt stöd inom Nato
De svenska och finländska medlemsansökningarna har fått mycket starkt stöd inom Nato (med Turkiet som bekant som undantag). Processen med att ratificera medlemskapsansökningarna har gått i rekordfart i många av medlemsstaterna och haft brett politiskt stöd i dessa länder.
Vi har också sett tydliga säkerhetspolitiska markeringar med exempelvis amerikanska bombplan och örlogsfartyg som övat i Sverige, samt besök av det brittiska flygvapnet. Starka politiska uttalanden om stöd har gjorts från bland annat stora europeiska länder som Frankrike, Tyskland och Storbritannien. Detta anses viktigt i denna ”gråzonsperiod” som Sverige och Finland befinner sig i innan de båda länderna kan bli fullvärdiga medlemmar i Nato.
Efter valet blir det viktigt för de politiska partierna att fundera över vad de vill att Sverige ska bidra med i försvarsalliansen. Ett steg kan vara att ge mer kraft åt det nordiska samarbetet, vilket också skulle gynna Nato som helhet. Vidare kan Sverige som medlem i både EU och Nato vara med och stärka samarbetet mellan de två huvudorganisationerna för europeisk säkerhet.