Kriget får Polen att brösta sig i Europa

Det pågående kriget i Europa kommer när det avslutas att få geopolitiska konsekvenser av enorma mått för kontinenten. En seger för Putins Ryssland innebär att en ny järnridå sänks över Europa samt med att kriget fortsätter fast i andra former.

En seger för Ukraina innebär att Rysslands ställning som imperium raseras och att övriga Europa ställs inför en nödvändig omorganisering i demokratins tecken. EU:s ledare utgår i dag, åtminstone i sina uttalade planer och visioner, från att det senare blir fallet.

Efter kriget tycks två visioner om hur framtidens Europa och EU ska se ut komma att ställas mot varandra. Å ena sidan finns Tyskland och Frankrike som kräver ökad integrering och en mera lättstyrd union. Å andra sidan står Polen som kräver att EU förvandlas till en lösare sammanslutning och där Nato-anslutningen och samarbetet med USA tycks vara viktigare än EU-medlemskapet.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina medförde i ett slag att Polen och de baltiska länderna kom att inta en central plats för såväl Nato som EU. Polen blev tillsammans med de baltiska länderna en pådrivande kraft för västvärldens militära stöd till Ukraina.

Tre frågor kan väntas stå på agendan efter kriget. Den första gäller Rysslands krigsförbrytelser och hur västvärlden ska kunna utmäta juridiskt ansvar för dessa. Den andra frågan gäller Ukrainas återuppbyggnad och den tredje hur EU ska förändras när sammanlagt sex eller sju nya länder ska upptas i gemenskapen. Det är kring de två senare frågorna som förpostfäktningarna redan inletts.

7 500 miljarder kronor

Andra världskriget följdes av en högkonjunktur som i flera länder varade i ett par decennier. Kommunismens sönderfall runt 1990 följdes av stark ekonomisk tillväxt då gamla Östeuropa ropade efter kapital och investeringar. Ukraina efter kriget kommer att behöva minst lika stora investeringar som hela Östeuropa sammanlagt under 1990-talet och 2000-talet. Dagens uppskattning är att investeringar för motsvarande minst 7 500 miljarder kronor kommer att behövas och att återuppbyggnaden, och med den moderniseringen, av Ukraina kommer att pågå under ett par årtionden. Konkurrensen om dessa enorma pengar har redan inletts. Företag från flera västeuropeiska länder har satt upp minikontor i landet för att skapa kontakter för framtiden.

Mycket återuppbyggnad blir det. Här rensar frivilliga bort rasmassor från ett hus i Tjernihiv som skadats av ryskt bombardemang. Foto: Evgeniy Maloletka/AP/TT

Från polsk sida ligger i dag närmare 2 000 företag (!) i startgroparna för att delta i detta, som när det går av stapeln blir världens största byggnadsprojekt. Polska företag räknar med att deras erfarenhet av den ukrainska marknaden kommer att väga till deras fördel. Byggföretaget Unibep har redan skrivit kontrakt om att återuppbygga ett handelscentrum i den krigsdrabbade staden Zaporizjzja i sydöstra Ukraina. I hopp om att ligga före andra länder i kampen om de framtida investeringarna i grannlandet anordnade den polska regeringen, under president Volodymyr Zelenskyjs besök i Warszawa i början av april, ett seminarium med polska och ukrainska företagare. Dessutom skrev de båda länderna under ett memorandum om samarbete vid återuppbyggnaden efter kriget.

– Det gamla Europa har lidit nederlag. I dag är det Polen som är Europas ledare, förklarade Polens premiärminister Mateusz Morawiecki under en presskonferens den 10 april i Washington. Med det ”gamla Europa” syftade han på Tyskland och Frankrike. Några dagar senare, i ett anförande vid tankesmedjan Atlantic Council i USA:s huvudstad, gick han till stark attack mot Berlin och Paris. Västvärlden av i dag är indelad i tre delar, förklarade Morawiecki: den engelskspråkiga världen, Central- och Östeuropa (med Polen i spetsen) samt resten av västeuropa, som han återigen benämnde det ”gamla Europa”. Länderna i denna “gamla” del av Europa, sade Morawiecki, har fört en politik som grundat sig på att länderna underordnat sig Ryssland och Kina.

– Vi upplever nu att denna modell har kollapsat och fallit samman i ruiner. Han anklagade sedan Tyskland och Frankrike för att också i dag fortsätta på denna inslagna väg och vägra Ukraina tillräckligt stöd:

– Tyskland och Frankrike skulle säkert vilja att Ukraina vinner men i vilken utsträckning de vill se en seger för Ukraina och i vilken omfattning de är beredda att använda sina pengar, sina vapen och sin diplomati för att stödja Ukraina är jag inte säker på. Jag kan inte se att de kommit med några seriösa initiativ till något betydande stöd.

– De vill att kriget till varje pris ska sluta nu med ett eldupphör. Det är så de tänker.

Tysklands stöd till Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion, ett faktum som Mateusz Morawiecki undvek att nämna, är lika stort som Polens, det vill säga motsvarande cirka 150 miljarder kronor.

Vill ha Europas starkaste armé

Enligt Mateusz Morawiecki är det Polen som tillsammans med Rumänien och de baltiska staterna får ta ansvar för framtidens Europa. Polen, försäkrade han i sitt tal, kommer att med stöd av USA bygga kontinentens starkaste armé och bli ett bålverk till stöd för hela Europa. Det är från denna planerade militärpolitiska position som Polens premiärminister nu talar.

Polens premiärminister Mateusz Morawiecki talar om Europas framtid vid universitetet i Heidelberg i Tyskland i mars 2023. Foto: Uwe Anspach/DPA via AP/TT

Några veckor före besöket i Washington lade Morawiecki fram Polens ”europeiska framtidsvision” i ett tal vid universitetet i Heidelberg. Hans tal var i stora stycken ett svar på de ”europeiska linjetal” som Macron hållit på Sorbonne i Paris 2017 och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz i augusti 2022 på Karlsuniversitetet i Prag. Det är tre tal som dragit upp riktlinjerna för den diskussion och de skärpta motsättningar som väntar EU efter kriget.

Mateusz Morawiecki inledde sitt tal i Heidelberg med att kräva krigsskadestånd från Tyskland för andra världskriget. Morawiecki fortsatte med att hävda att Tyskland ”under flera år finansierade de ryska krigsförberedelserna” och är ”politiskt medansvarigt” för Putins krig mot Ukraina. Han varnade sedan för vad som händer i framtiden ”om de största länderna i EU beslutar att det är profitabelt för sina eliter att göra affärer med Kreml även på bekostnad av blodspillan”.

Efter denna inledning kom Morawieckis slutsats om dagens EU: det är dags att sluta att ”klatscha andra med piska om de europeiska värdena”. Vi behöver inte, hävdade han, någon ” paneuropeisk kosmopolitisk elit” som försöker skapa ”en ny människa, uppryckt från sin nationella identitet”. Det är i stället, sade han, dags för Europeiska unionen att ”ta ett steg tillbaka”. Han hänvisade till Romfördraget från 1957, då EU:s och EG:s föregångare, Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC), upprättades. På en politisk punkt var han bestämd: det enskilda landets vetorätt ska inte upphävas oavsett hur många medlemmar EU kommer att ha.

Fortsatt EU-skepsis

Polens nuvarande premiärminister gjorde med sitt framträdande i Washington och sitt tal i Heidelberg därmed klart att den polska regeringen, om den får fortsatt förtroende att regera landet efter höstens val, kommer att skärpa den EU-skeptiska politik den bedrivit de senaste åtta åren. Polens regerande parti Lag och rättvisa räknar därvid med stöd från flera av de länder som i dag kandiderar till medlemskap i EU samt politiska partier längst ut på högerkanten i västra Europa.

Polen vill tillbaka till Romfördraget från 1957 som skapade Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC), föregångaren till EG och EU. Foto: AP/TT

Ett halvår tidigare hade Tysklands Olaf Scholz lagt fram sin vision om framtidens EU i sitt tal i Prag. Skillnaden mot Polens förslag är fundamental. I sitt tal slog Scholz fast att Tyskland kommer att stödja EU:s utvidgning med länderna på västra Balkan, Ukraina, Moldavien och på sikt också Georgien. Den framtida Europeiska unionen, sade han, måste bli ”mer självständig” och en stark ”geopolitisk” aktör i världen. Ett EU med 30 eller 36 länder, sade Scholz, kommer att ha en befolkning på över 500 miljoner och utgöra den största interna marknaden i världen. För att det också ska bli vad han kallade för ”ett geopolitiskt Europa” måste det reformeras; inte genom att återgå till Romfördragets lösa sammanslutning utan tvärtom ytterligare integreras. Olaf Scholz nämnde i sitt tal flera områden, alltifrån produktion av halvledare och mikrochip till europeisk energipolitik, där en samordnad integration måste ske i syfte att minska beroendet av andra världsdelar.

Gemensamt luftförsvar

Ett område som han särskilt lyfte fram var den europeiska försvarsindustrin. Europa har i dag alltför många olika vapensystem, vilket medför att ”våra” europeiska trupper måste tränas i flera system och att underhåll och reparationer blir dyra och krångliga, sade han. En samordning av vapenproduktionen i Europa är nödvändig. Ett separat råd på EU-nivå med unionens försvarsministrar bör inrättas, sade Scholz.

Högst upp på dagordningen, förklarade han, står utvecklingen av ett gemensamt luftförsvar för vilket Tyskland är berett ta ett huvudansvar.

Men han stannade inte där: ett gemensamt europeiskt försvar bör bildas. Enligt Scholz kan dagens Occar (en organisation för samordning av vapenproduktion i vilka sex länder ingår och än fler är associerade) utgöra kärnan till ett sådant europeiskt försvar.

– Vi bör lära oss av vad som hände i Afghanistan. I framtiden måste EU vara i stånd att agera snabbt och effektivt självständigt, sade Scholz och slog fast att den för 2025 planerade snabbinsatsstyrkan måste förses med ett verkligt EU-högkvarter med alla resurser som därtill behövs.

Att dagens EU-traktat bör omförhandlas och ändras, det föreslog både Polens premiärminister och Tysklands kansler i sina linjetal. Men på vitt skilda sätt. Där Morawiecki föreslog en minskning av de områden som ska ingå i den gemensamma politiken föreslog Scholz en utvidgning. Och viktigast av allt: där Mateusz Morawiecki föreslog att vetorätten ska finnas kvar när EU:s regeringar gemensamt fattar beslut i viktiga frågor sade Olaf Scholz att detta är ogörligt. En fortsätt vetorätt med över 30 EU-medlemmar kommer enbart att utnyttjas av andra stater i ett försök att skapa kaos.

Frankrike och Tyskland stödjer inte Ukraina lika mycket som Polen gör, hävdar den polske premiärminstern. Foto: Sarah Meyssonnier/AP/TT

Där Polens premiärminister pratat om att EU-kommissionen och vissa EU-länder ska sluta att använda piska med namnet ”europeiska värden” mot länder som Polen och Ungern slog Olaf Scholz fast att EU:s grundval från begynnelsen var ”fred och frihet, demokrati och rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och människans värdighet”. Han fortsatte:

– Eftersom dessa värden är oumbärliga för EU:s fortsatta existens, oroar det oss alla när de åsidosätts – både utanför Europa och än mer så inom Europa. Det är därför det oroar oss när det i centrala Europa talas om illiberal demokrati (…) Vi kan inte stå tillbaka när rättsstatsprincipen åsidosätts och demokratins principer nedmonteras (...) Vi ska inte vara rädda för att använda alla till buds stående medel för att ställa detta till rätta. Opinionsundersökningar visar att breda majoriteter av befolkningarna i Ungern och Polen vill att EU gör mer för att försvara friheten och demokratin i sina länder.

Konkret innebär detta, sade Olaf Scholz, att det som i dag blockerar användandet av EU:s starkaste vapen mot den som bryter mot rättsstatens principer (artikel 7 i EU-traktatet) bör undanröjas, samt att utbetalning av stöd från EU konsekvent bör kopplas till att rättsstatens principer följs. EU-kommissionen, tillade han, bör dessutom förses med nya möjligheter att inleda ett förfarande när ett land bryter mot de värden som utgör kärnan i det som förenar oss: de fundamentala värden som finns inskrivna i EU-traktatet om mänsklig värdighet, frihet, demokrati, likhet inför lagen och försvar av de mänskliga rättigheterna.

Två linjetal om Europeiska unionens framtid. Ett i Prag och ett i Heidelberg. Konturerna är redan klart formulerade om den politiska strid som väntar Europa och EU efter kriget.