Snabb urholkning av ”världens största demokrati”

Indien har sedan självständigheten 1947 skiftat politiska makthavare i fria och rättvisa val. Trots en uppsjö av folkslag, språk, religioner – och med enorma socioekonomiska skillnader i befolkningen – har jättelandet hållits samman inom ett demokratiskt system. Partiväsendet rymmer allt från maoister till ultrakonservativa. Samhällsdebatten är livlig, inte sällan regimkritisk. Tolerans mot minoriteter har setts som en förutsättning för nationell enhet.

Med detta sagt pekar mycket på att Indiens demokrati håller på att urholkas. Särskilt snabbt har utförslöpan gått sedan det hindunationalistiska BJP kom till makten 2014 – med den populäre men kontroversielle premiärministern Narendra Modi i spetsen. BJP-regeringen anklagas för att lägga sig i rättsväsendets och oberoende mediers arbete samt för att elda på intolerans mot etniska och religiösa minoriteter. Regeringskritiska akademiker och aktivister vittnar om politiska påtryckningar.

Utvecklingen äger rum samtidigt som motsättningarna i världen byggs upp mellan demokratier, särskilt i väst, och länder som lockas att liera sig närmare med alltmer aggressiva jättar som Ryssland och Kina.

Kritiken fick ny aktualitet när det tidigare statsbärande Kongresspartiets frontfigur Rahul Gandhi i mars dömdes till två års fängelse för förtal av Modi. Domen föll vid en domstol i Modis hemdelstat Gujarat och bygger på en stämning gjord av en BJP-anhängare med samma efternamn som premiärministern. Gandhi fälldes för att under valrörelsen 2019 ha hånat efternamnet Modi och antytt att premiärministern är en brottsling:

– Varför har alla dessa tjuvar efternamnet Modi? Nirav Modi, Lalit Modi, Narendra Modi.

Nirav Modi är en rik diamanthandlare på flykt undan rättvisan och Lalit Modi är en skandalomsusad före detta chef för den indiska cricketligan som uteslöts på livstid av cricketförbundets styrelse.

Gandhi är fri mot borgen och har överklagat domen.

Petad från parlamentet

Fängelsedomen ledde till att Gandhi – som är barn, barnbarn och barnbarnsbarn till tre tidigare premiärministrar – omedelbart förlorade sin plats i det federala parlamentets underhus. Där får man enligt ett utslag från Högsta domstolen inte sitta om man har dömts till två års fängelse eller mer. Gandhi får heller inte kandidera i val förrän domen hävts eller avtjänats. Enligt Gandhi ligger premiärministern själv bakom domen; Modi vill få bort sin huvudmotståndare från den politiska scenen eftersom han blivit en alltmer högljudd kritiker och på senare tid påtalat premiärministerns nära band till miljardären Gautam Adani, en känslig sak sedan affärsmannen i en rapport tidigare i år anklagats för företagsbedrägeri i stor skala.

Kongresspartiets förgrundsfigur Rahul Gandhi, son respektive sonson till de tidigare premiärministrarna Rajiv Gandhi och Indira Gandhi. Foto: Altaf Qadri/AP/TT

Samtidigt som oppositionen i Indien samlade sig till protester mot Gandhis fängelsedom deltog Modi via länk på ett demokratitoppmöte i Vita huset i Washington, där han kallade sitt hemland för ”demokratins moder”. Modi betonade Indiens långa tradition av folkvalda ledare men gjorde inga kopplingar till medborgerliga fri- och rättigheter.

2021 nedgraderade Freedom House Indien från kategorin ”fritt land” till ”delvis fritt land”. Organisationen motiverar beslutet med att medier och människorättsorganisationer fått allt svårare att verka fritt och att våldet mot journalister, aktivister och oliktänkande ökat. Mötesfriheten är i praktiken begränsad och religiösa minoriteters rättigheter är kringskurna. De demokratiska försämringarna har accelererat efter BJP:s andra valseger 2019, enligt Freedom House.

Våld mot journalister

Trots gamla brittiska presstraditioner med granskande journalistik rankades Indien så lågt som på plats 150 av 180 länder i Reportrar utan gränsers index över pressfriheten i världen 2022. Det är främst våld mot journalister i konfliktdrabbade delar av landet, som Kashmir och nordöst, som drar ned rankningen. Enligt den USA-baserade organisationen Kommittén för journalisters skydd (CPJ) har ett 90-tal journalister dödats i Indien sedan 1992 av poliser, politiker, byråkrater eller kriminella grupper. Indien rankades 2022 på elfte plats i CPJ:s ”globala straffrihetsindex” som baseras på antalet reportrar vars död inte klarats upp.

Demonstration i New Delhi mot premiärminister Narendra Modis regering. Foto: Altaf Qadri/AP/TT

Frekventa störningar och stopp av internettrafiken i det omstridda området Kashmir påverkar också Indiens låga rankning. Enligt New York-baserade Access Now, en organisation som övervakar rättigheter på nätet, blockerade myndigheter i 35 länder internet minst 187 gånger under 2022. Nästan hälften av gångerna skedde detta i Indien, varav 84 gånger i Kashmir där separatistgrupper verkar och social oro ofta blossar upp. Efter det att BJP-regeringen 2019 fråntog området sin speciella autonomi, och oroligheter bröt ut, stoppades internettrafiken i 100 dagar.

Indien har toppat Access Nows lista fem år i rad. En talesperson för FN:s kontor för mänskliga rättigheter i Genève säger till The Washington Post att störningar av internet ”kan vara ett stort varningstecken på att situationen för de mänskliga rättigheterna håller på att försämras”.

Misshaglig Modi-dokumentär

BJP-regeringens reaktion mot BBC-dokumentären ”India: The Modi Question” har väckt stor uppmärksamhet. När det brittiska etermediebolaget i januari i år publicerade filmen, som skildrar Modis omdiskuterade insats som chefsminister i Gujarat under de religiösa upploppen där 2002, betecknade Indiens utrikesdepartement den som ”propaganda med bristande objektivitet”. I dokumentären redovisas en dittills okänd brittisk regeringsrapport från 2002 vilken finner Modi ”direkt ansvarig” för den spända atmosfär som möjliggjorde upploppen. Den finner också att hans delstatsregering förhöll sig passiv då polisen inte ingrep när muslimer misshandlades, våldtogs och brändes till döds.

Runt 1 000 människor, mestadels muslimer, dödades i upploppen som pågick under några veckor och utlöstes av en brand på ett tåg, vilken krävde ett 60-tal hinduiska pilgrimers liv. Modi själv har alltid nekat till ansvar för våldsvågen. En utredning tillsatt av Högsta domstolen fastslog 2012 att Modi inte kan åtalas i brist på bevis.

En BBC-dokumentär om upploppen i Gujarat 2002 (ovan) ger en osmickrande bild av premiärministern, som då var regeringschef i delstaten, och har inte visats i Indien. Foto: Siddharth Darshan Kumar/AP/TT

I februari gjorde de indiska skattemyndigheterna tillslag mot BBC:s redaktioner i Delhi och Mumbai (Bombay) och beslagtog journalisters mobiler. Polisen tog till undantagslagar för att blockera inlägg och videor på Youtube och Twitter med länkar till filmen.

BBC-dokumentären har inte visats i indisk TV. I protest mot myndigheternas agerande arrangerade universitetsstudenter filmvisningar. Men när studenter vid Jamia Millia Islamia-universitetet i Delhi försökte visa den på sitt område ingrep polis sedan lärosätets ledning bett studenterna att ”inte störa freden och harmonin på campus”. Ett drygt tiotal studenter greps i samband med filmvisningen. Och enligt studenter vid Jawaharlal Nehru-universitetet (JNU) stängdes elen av och internettrafiken bröts för att stoppa filmvisning där.

Muslimer trakasseras

Under BJP:s maktinnehav har intoleransen ökat mot minoriteter, främst mot muslimer som "demoniseras" av hårdföra hinduaktivister och en del regeringsvänliga medier, enligt Amnesty International. I det hinditalande bältet i norra Indien förekom i synnerhet under perioden 2014–2017 ett antal lynchningar av personer som hanterar eller handlar med nötkött och läder, vilka oftast är muslimer eller lågkastiga så kallade daliter (kon betraktas som helig av hinduer). Minst ett tiotal människor har på så sätt lynchats, oftast av hinduiska mobbar, inte sällan påhejade av hindunationalistiska politiker. BJP-regeringen dröjde länge med ett fördömande av morden. 2017 försökte den förbjuda nötköttshandel men stoppades av Högsta domstolen.

På BJP-regeringens initiativ antogs 2019 en ny medborgarskapslag, som ger sex religiösa minoriteter i grannländerna Afghanistan, Pakistan och Bangladesh större möjligheter att få indiskt medborgarskap. Muslimer undantas från möjligheten. Reaktionerna mot lagen blev starka bland muslimska grupper och våldsamma protester ledde till tiotals dödsfall runt om i landet.

Väst skulle önska att Indien tog tydlig ställning mot Ryssland i Ukrainakriget. Modi och Putin i september 2016. Foto: Alexandr Demyanchuk, Sputnik/AP/TT

BJP för en konservativ och nationalistisk politik där hinduiskhet (hindutva) ses som en självklar del av indisk identitet. Religiösa minoriteter ses som avvikande. Enligt Human Rights Watch har ”BJP:s ideologi om hinduisk överhöghet infiltrerat rättssystemet och medier och fått partianhängare att ostraffat kunna hota, trakassera och fysiskt attackera religiösa minoriteter, i synnerhet muslimer”.

Det tidigare så mäktiga Kongresspartiet plågas av ledarskapskris, en försvagad partiorganisation och ideologisk splittring. Om domen mot Gandhi står sig har partiet små möjligheter att återhämta sig i tid för valet. Domen har väckt frågor, bland annat kring rättsväsendets oberoende. Varför stäms Gandhi nu – ett år före valet – när uttalandena gjordes redan 2019? Varför just två års fängelse – minimigränsen för att förlora sin parlamentsplats? Gandhis överklagan har avvisats i en första instans och ska nu prövas i Gujarats högsta domstol.

Den slutgiltiga domen kan få stor betydelse för hur demokratiskt det allt mäktigare jättelandet uppfattas.