Brics vill ändra världsordningen – men tvistar om hur

Det roterande ordförandeskapet gör att Sydafrika också kom att bli värd för det 15:e toppmötet den 22–24 augusti 2023 för Brics. Tema: ”Brics i Afrika, partnerskap för gemensam ökad tillväxt, hållbar utveckling och inkluderande multilateralism”. Vid tidpunkten för mötet bestod Brics av Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika. Förutom de övriga fyra medlemsländerna bjöd Sydafrika in 67 ledare från det globala syd (Afrika, Asien och Latinamerika), däribland Irans president Ebrahim Raisi, något som väckt särskild uppmärksamhet.

Inför mötet handlade lejonparten av rapporteringen i stället om Vladimir Putin. När Internationella brottmålsdomstolen (ICC) utfärdade en arresteringsorder för Rysslands president i mars förvandlades den genast till ett diplomatiskt mardrömsscenario för Bricsvärden Sydafrika. Sydafrika som är medlem av ICC skulle bli skyldigt att gripa Putin om han ha satte sin fot på sydafrikansk mark.

De följande månaderna diskuterades olika lösningar för att i möjligaste mån undvika samma dilemma som 2015, då Sudans dåvarande president Omar al-Bashir besökte Sydafrika i samband med ett toppmöte för Afrikanska unionen. Bashir stod åtalad vid ICC misstänkt för bland annat folkmord och den gången smög Sydafrika ut den problematiske gästen bakvägen, i trots mot landets internationella åtagande. Sydafrikas högsta domstol slog senare fast att regeringen hade gjort fel och att Bashir inte skulle få ha lämnat landet. Sydafrika begärde utträde ur ICC, men fullföljde aldrig det draget.

Hur ska Brics expandera?

För att komma runt problemet med Putins närvaro vid Brics toppmöte diskuterades bland annat möjligheterna att flytta det till Kina, som inte är medlem av ICC. President Cyril Ramaphosa hävdade också att ett gripande av Putin skulle vara det samma som en krigsförklaring, vilket skulle få allvarliga konsekvenser för landets säkerhet.

Men i mitten av juli, strax före det rysk-afrikanska toppmötet i Sankt Petersburg, som hölls i slutet av samma månad, meddelade Ryssland att det skulle bli utrikesminister Sergej Lavrov som i stället skulle resa till Sydafrika.


Vid 2022 års toppmöte (bilden) deltog alla ledare via länk på grund av pandemin. 2023 göllde det bara för Putin. Foto: Mikhail Metzel/Sputnik/AP/TT

Ramaphosa kunde dra en suck av lättnad och i stället koncentrera sig på en av de högst prioriterade punkterna på mötesagendan: hur snabbt och på vilket sätt Brics ska expandera.

Förkortningen Bric blev ett begrepp 2001 då den amerikanska investeringsbanken Goldman Sachs spådde att de snabbt växande ekonomierna Brasilien, Ryssland, Indien och Kina skulle få en ledande roll i den framtida globala ekonomin. Några år senare, 2006, tog Ryssland initiativet till ett första ministermöte mellan de fyra och 2009 hölls det första Brictoppmötet. Ett år senare bjöds Sydafrika in till gruppen, som därefter har benämnts Brics. I dag lever drygt 40 procent av världens befolkning i någon av dessa fem Bricsländer och deras samlade BNP (mätt i köpkraftspariteter) har gått om G7-ländernas. På toppmötet i Sydafrika meddelades att fem ytterligare länder bjudits in att upptas i Brics från 2024: Argentina, Egypten, Etiopien, Förenade arabemiraten, Iran och Saudiarabien.

Genom att skapa ett block för tillväxtekonomier i det globala syd försöker Brics positionera sig som ett alternativ till supermakten USA och den rådande världsordningen.

Alternativ till IMF

Det övergripande målet för sammanslutningen är att främja dialog och samarbete mellan medlemsländerna. Än viktigare är kanske strävan efter en ny ekonomisk och politisk världsordning som bättre och mer rättvist motsvarar det globala syds behov och intressen.

Brics har siktet inställt på att utmana de ledande västländernas makt över världsekonomin. Det vill man göra genom att utveckla alternativ till internationella ekonomiska institutioner som domineras av väst, exempelvis Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF).


Tankar finns om en gemensam Bricsvaluta. Foto: Shutterstock/TT

Ett framsteg kom i mitten av 2010-talet då Nya utvecklingsbanken (New Development Bank – NDB) etablerades. Tanken är att den ska vara ett mer rättvist låneinstitut – alla medlemmars röster väger lika tungt – än exempelvis Världsbanken, där den störste ägaren USA också har den tyngsta rösten. Målet är också att snabbare godkänna finansiering av strategiska utvecklingsprojekt. Nya utvecklingsbanken har även välkomnat nya medlemmar, bland annat Bangladesh och Egypten, men har kritiserats för bristande öppenhet och insyn.

Bricsgruppen har också ambitionen att bli en tung, global politisk spelare och utveckla en gemensam valuta. Men hittills har framstegen varit skrala.

Olikartade länder

En av Brics svagheter är att sammanslutningen hittills bestått av fem medlemmar med olika politiska och ekonomiska system (och nu blir de alltså ännu fler). En annan svårighet är ökade geopolitiska spänningar mellan de enskilda länderna. Den rådande gränstvisten mellan Kina och Indien är ett exempel. 

Brics har också haft svårt att enas i flera viktiga frågor. Brasilien, Indien och Sydafrika driver på för att reformera FN:s säkerhetsråd för att utöka antalet permanenta medlemmar och slopa dessas vetorätt – något som Ryssland och Kina motsätter sig.

Vid utrikesministermötet i Kapstaden som föregick toppmötet demonstrerade ukrainare mot Ryssland och dess utrikesminister Lavrov. Foto: Nardus Engelbrecht/AP/TT

Inför Bricstoppmötet i augusti 2023 samlades de fem ländernas utrikesministrar i Kapstaden till ett förmöte. Inte oväntat handlade diskussionerna bland annat om Brics utvidgning.

Sammanlagt har drygt 22 länder ansökt om inträde. Enligt den sydafrikanske Bricsambassadören Anil Sooklal har lika många till visat intresse att ansluta sig till gruppen. Men inte heller i den här frågan är Bricsländerna överens. Kina vill ha en snabb utvidgning, vilket rimmar väl med landets ambition att utöka sitt globala inflytande, medan Brasilien och Indien hittills har förhållit sig mer skeptiska. Efter den stora invasionen av Ukraina 2022 har Ryssland svängt i frågan. Med fler medlemmar i Brics skulle Moskva kunna få en större krets med vänligt sinnade länder kring sig och därmed visa att man inte är en global paria.

Antivästlig stämpel

I samband med mötet i Kapstaden passade Sergej Lavrov på att ge en känga till västvärlden och kritisera de sanktioner som lagts mot Ryssland på grund av Ukrainakriget.
– Mot bakgrund av västvärldens agerande borde våra länder enas om ett gemensamt svar på vår tids utmaningar, sade Lavrov enligt nyhetsbyrån AP.
Även Anil Sooklal kritiserade västs agerande och kallade det militära stödet till Ukraina ”en faktor som eldar på konflikten.”

Är Cyril Ramaphosas Sydafrika neutralt? Foto: Emmanuel Durand/AP/TT

Uttalanden som dessa, i kombination med den livliga debatten som förts kring Putins eventuella närvaro i Sydafrika, gjorde att 2023 års Bricsmöte redan innan det hade börjat fick en tydligt antivästlig stämpel på sig. Något som värdnationens utrikesminister Naledi Pandor dock försökte motbevisa under en presskonferens.
– Vi ser inte Brics som Rysslandsvänligt och antivästligt. Det är helt fel. Som jag har sagt många gånger förr är Sydafrikas olika handelspartner i väst väldigt, väldigt viktiga för landets ekonomiska utveckling. Så vi skulle inte vara med i någon organisation som är för det ena och emot det andra, sade Pandor.

Oavsett utrikesministerns uttalande fylldes sydafrikanska medier av artiklar om den svåra balansgång som landet går genom att försöka hålla sig väl med väst för att inte äventyra livsviktiga handelsrelationer, samtidigt som man öppet visar en välvillig inställning till Ryssland. Sydafrikas relation med USA och väst, tillika landets globala anseende, hänger på om landets president lyckas övertyga omvärlden att den ”neutrala” politik som landet hittills har sagt sig föra är just neutral. En tuff utmaning även för en erkänt skicklig förhandlare som Cyril Ramaphosa.