Ryskt inflytande i östra Medelhavet utmanas

Rysslands utrikesminister och tillika veterandiplomat, Sergej Lavrov, var märkbart irriterad på en presskonferens i Moskva i januari. På en fråga från en grekisk journalist svarade Lavrov att det har skett ändringar i Cyperns och Greklands politiska ledningar ”som inte har gått oss obemärkt förbi”.

Vidare riktade Lavrov in sig på Cypern, som liksom övriga EU-länder infört sanktioner mot Ryssland, och beklagade att landet blivit ett av dem som ”tvingats till eller frivilligt underkastat sig USA:s vilja”.

Den cypriotiske dåvarande presidenten Nikos Anastasiadis, vars mandat löpte ut i februari och som haft goda relationer till Moskva under sin tid vid makten, gav ett närmast ursäktande svar på Lavrovs utspel. Som EU-land, sade Anastasiadis, kunde Cypern inte motsätta sig sanktioner mot Ryssland och bli ”stigmatiserat” inom unionen.

Kremls krig mot Ukraina och Moskvas internationella isolering blev snabbt ett dilemma för Cypern, med sina djupa ekonomiska, kulturella och religiösa band till Ryssland. Önationen försökte länge gå balansgång och tillmötesgå både Bryssel och Moskva. Anledningen: ryska pengar genererade stora belopp till landets ekonomi.

Skyline i Limassol, även känt som "Moskva vid Medelhavet", där en av fem är rysktalande. Foto: Petros Karadjias/AP/TT

Tiotusentals ryssar är bofasta på den soldränkta Medelhavsön och varje år har hundratusentals ryssar turistat där. Samtidigt gjorde Cypern sig känt som skatteparadis och en plats där ljusskygga individer från länder som Ryssland tvättade pengar och deponerade tillgångar i cypriotiska skalbolag med komplexa strukturer och begränsad insyn. Ovanpå allt detta erbjöd Cypern ett så kallat gyllene pass-program i vilket högriskindivider som oligarker och affärsmän från Ryssland köpte cypriotiskt medborgarskap för mångmiljonbelopp – och därmed rätten att bo i EU.

Frysta tillgångar

I kölvattnet av kriget i Ukraina är Moskvas inflytande på Cypern dock på återgång. EU-sanktionerna mot Ryssland har lett till en avstanning av den ryska turismen. Över en natt förlorade Cypern nära 25 procent av sina turister, den andel som ryssarna tidigare utgjorde. I stället har Cypern aktivt marknadsfört sig mot EU-länder som Frankrike och Polen och på så vis lyckats fylla en stor del av det tomrum som den ryska marknaden lämnade.

De religiösa förbindelserna mellan Cypern och Ryssland, som båda är kristna och ortodoxa, har även de fått sig en törn sedan den cypriotiska kyrkan erkänt Ukrainas ortodoxa kyrka som självständig. När Cyperns nye ärkebiskop kröntes i Nicosia i januari skickade den ryske patriarken Kirill inte en enda representant.

Sanktionerna har också lett till frysta ryska tillgångar på Cypern. Dock ska vissa skalbolag som döljer sanktionsbelagda ryssars tillgångar finnas kvar på ön, enligt den amerikanska TV-kanalen CBS undersökande program 60 Minutes. Uppgifterna viftas bort av Cyperns finansminister.

Kampen om östra Medelhavet

Moskvas pariastatus har också lett till att västmakter som USA ser en möjlighet att stärka sitt inflytande i östra Medelhavet gentemot Kreml. Detta genom att utöka samarbetet med Cypern och Grekland.

De senaste åren har de politiska spänningarna i regionen ökat avsevärt mellan främst Turkiet och EU-länderna Grekland och Cypern på grund av stora fynd av naturgas, gränstvister och en offensiv turkisk utrikespolitik. Stora gasfyndigheter har upptäckts utanför framför allt Cypern men Turkiet har protesterat mot grekcyprioternas gasletande med motiveringen att den turkcypriotiska delen av ön ska få del i tillgångarna.

Exilryssar på Cypern demonstrerar mot kriget i Ukraina och viftar med en alternativ rysk flagga som är vit och blå, och utan det röda enligt kritikerna "blodbesuldlade" fältet längst ned. Foto: Petros Karadjias/AP/TT

I januari i år undertecknade USA och Cypern sitt första avtal om försvarssamarbete och i höstas hävde Washington det vapenembargo gentemot önationen som varit i kraft i årtionden.

”Detta beslut är en milstolpe som återspeglar de växande strategiska förbindelserna mellan de två länderna, bland annat på säkerhetsområdet”, kommenterade den dåvarande presidenten Nikos Anastasiadis.

USA införde vapenrestriktionerna 1987 för att främja en återförening av Cypern som varit kluvet sedan 1974 i en grekcypriotisk del i söder och en turkcypriotisk enklav i norr (se faktaruta härintill).

Det amerikanska vapenembargot förde med sig oro att det skulle föra Cypern närmare Ryssland. Och mycket riktigt: i Moskva såg man möjligheten att stärka sina militära förbindelser med ön. Från 1990-talet och framåt införskaffade den grekcypriotiska regeringen en större mängd ryska vapen.

Hävandet av vapenembargot utgjorde en del i det så kallade East Med Security and Energy Partnership Act, ett avtal som 2019 undertecknades mellan USA, Grekland, Cypern och Israel i syfte att stärka energi- och säkerhetssamarbetet dem emellan. I september 2022 ansågs Cypern ha uppfyllt kraven för ett slopande av embargot, där ett av dem var att neka ryska militärfartyg tillträde till sina hamnar.

Turkiska militärplan i norra Cypern flyger över en jättelik turkcypriotisk flagga på berget Pentadahtilos intill Turkiets landsfader Kemal Atatürks valspråk: "Lycklig den som kan kalla sig turk". Foto: Petros Karadjias/AP/TT

Turkisk trupp

Att USA nu kan förse Cypern med vapen igen har samtidigt väckt ilska hos Natomedlemmen Turkiet och underblåst turkisk oro över att Bidenadministrationen allierar sig allt närmare med regeringarna i Aten och Nicosia. Efter beskedet meddelade Ankara att man kommer att skicka fler militärer till norra Cypern där Turkiet i dagsläget har runt 40 000 soldater stationerade.

Ryssland har de senaste åren strävat efter att öka sitt inflytande i östra Medelhavsregionen, särskilt sedan 2015 då Moskva gick in i det syriska inbördeskriget på Assadregimens sida. Ryssland har bland annat sålt ett luftvärnssystem till Turkiet och byggde under åren före fjolårets storinvasion av Ukraina vidare på sitt militära samarbete med Cypern. Ryssland fick rätt att docka flottfartyg i cypriotiska hamnar samtidigt som man knöt nära kontakter med inflytelserika politiker på Cypern.

Den allt närmare relationen mellan Ryssland och Turkiet, en rival till Cypern och Grekland, har dock utgjort ett orosmoln för såväl Aten som Nicosia. Sedan Turkiet 2019 köpte luftvärnssystemet S-400 av Ryssland har Cypern allt mer börjat se sig om efter andra vapenleverantörer.

Och med Rysslands invasion av Ukraina 2022 lär nyckelstater i östra Medelhavet som Cypern och Grekland fortsatt blicka västerut.