Bleka utsikter för samarbete i nya kongressen

Någon riktig triumfstämning råder inte på den republikanska sidan i kongressen. Den hett efterlängtade röda, republikanska, tsunamin i valet blev i stället en krusning. Republikanerna fick 222 stolar mot 212 när rösträkningen avslutats (en stol är vakant) – en majoritet, visserligen, men inget överväldigande övertag. I senaten ökade Demokraterna sin majoritet, till 51–49.

När högtidligheterna i Kapitolium inleddes den 3 januari var det uppenbart att den tidigare minoritetsledaren Kevin McCarthy inte hade erforderliga 218 röster för att uppfylla sin dröm om att bli talman och därmed styra arbetet i representanthuset. För första gången på 100 år krävdes fler än en omröstning och efter den tredje utan majoritet för McCarthy ajournerades representanthuset. Bittra förhandlingar väntas innan frågan får sin lösning.

Misstro mot politisk elit

Motståndet mot talmanskandidaten kom främst från den republikanska grupp som kallar sig Freedom Caucus, med upp till 15 ledamöter som anser att McCarthy tillhör den inbitna Washingtonpolitiken och därmed är medansvarig till bakslag i flera val. Själv försökte McCarthy blidka dem genom att tillmötesgå flera krav, bland annat att det ska bli lättare att avsätta talmannen. McCarthys förhållande till expresidenten Donald Trump är en annan faktor, först tog han avstånd från upploppen den 6 januari 2021 men kort därpå begav han sig till Trumps egendom Mar-a-Lago för att göra avbön.

Republikanen Kevin McCarthy företräder Kalifornien i representanthuset sedan 2007. Han var majoritetsledare 2014–2019 och minoritetsledare 2019–2023. Foto: Aaron P Bernstein/Reuters/TT

Stämningen dämpades också av avslöjanden om den nyinvalde kongressledamoten George Santos som stod för en av partiets viktigare valsegrar, i en valkrets i delstaten New York som röstade demokratiskt förra gången. Santos visade sig ha ljugit om sin bakgrund, varit efterlyst för brott i Brasilien och synts på en tillställning med vitmaktkrafter. McCarthy har tigit om Santos, medan andra anser att han borde ha avgått direkt.

En rad konkreta förslag till riktlinjer lades fram om hur det nya styret i representanthuset skiljer sig från det gamla demokratiska. Däribland slut på krav på munskydd, avlägsnande av metalldetektorer, längre tid för ledamöter att titta på utkast till nya lagar, stopp för planer på facklig anslutning för anställda i staberna, förbud mot könsneutrala ord (som motsvarande svenska ”hen”) på golvet i kammaren, krav på att ökning av anslag måste matchas med besparingar – och planer på att inrätta ett särskilt utskott som ska granska den "lömska politisering" av myndigheter som FBI, justitiedepartementet och underrättelsetjänsterna som Demokraterna anklagas för att ha genomfört. Ett annat särskilt utskott ska inrikta sig på Kina och Kommunistpartiets makt, samt fortsätta borrandet i varifrån coronaviruset härstammar.

Motstridiga krafter

Men, med tanke på att Demokraterna kontrollerar senaten och Vita huset verkar det inte särskilt troligt att förslag som initieras i representanthuset kommer att nå särskilt långt. Givetvis riktas blickarna även mot Joe Biden som lovade samförstånd över blockgränsen men aldrig vänslats särskilt mycket med Republikanerna. Fast på sistone har Vita huset lyft fram tvärpolitiska resultat, i första hand infrastruktursatsningar. Det progressiva demokratiska blocket planerar för sin del en stridsledningscentral för att gå till attack mot den nya majoriteten.

Det granskningsutskott som utredde stormningen av Kapitolium lade fram sin slutrapport den 22 december 2022. Den väntas inte leda till några konsekvenser i representanthuset, där Republikanerna nu tar över kontrollen. Foto: Jon Elswick/AP/TT

Rapporten från 6 januari-utskottet läggs definitivt på hyllan. I stället planerar de nya makthavarna i representanthuset att finkamma Joe Bidens politik de gångna två åren.

På agendan: immigrantflödena över gränsen från Mexiko, det kaotiska uttåget ur Afghanistan, fentanylmissbruket, energiförsörjningen, brottsligheten, inflationsdrivande faktorer, hur covidstödet utnyttjades och, med glupande aptit, presidentsonen Hunter Bidens affärer i utlandet och eventuella koppling till pappas ställning. Här försöker Vita huset möta hårt mot hårt och exempelvis peka på att många republikaner vägrade att infinna sig till förhör hos 6 januari-utskottet.

Exakt hur den republikanska ledningen kommer att se ut är ovisst, men andreman väntas Steve Scalise bli, vidare ordförandena Jim Jordan i justitieutskottet, James Comer i granskningsutskottet, Mike D Rogers i försvarsutskottet, Michael McCaul i utrikesutskottet, Kay Granger i ett av ekonomiutskotten och Cathy McMorris Rodgers i energi- och handelsutskottet. Scalise och Jordan nämns också som tänkbar talman.

Riksrätt mot Biden

Åtminstone en av de mest Trumpvänliga och omstridda ledamöterna väntas få en ännu tydligare roll, Marjorie Taylor Greene som längt drömt om att få ställa Joe Biden inför riksrätt. Något som denne bemötte med: ”För vadå?” Till problemen för den nya talmannen hör just vilka i skocken som ska få synas och höras mest, eldfängda som Jim Jordan och Marjorie Taylor Greene, som är garanterade omval i Trumptrogna områden, eller mittenpolitiker i partiet som har större chanser att locka väljare i valkretsar som röstade på Biden i presidentvalet.

Marjorie Taylor Greene har gjort sig känd som anhängare av en rad högerextrema konspirationsteorier. Hon företräder Georgia i representanthuset men talar här vid ett kampanjmöte i Ohio inför senatsvalet där 2022. Foto: Michael Conroy/AP/TT

Det är alls inte nytt med det som kallas divided government, alltså att Vita huset kontrolleras av ett parti och hela eller en del av kongressen av ett annat. Men utsikterna till samförstånd är mindre än på länge i den upptrappade retorik som råder. Trots prat om att ytterflankerna i partierna hämmas i och med sådan maktdelning är dödläge mer sannolikt. Allmänheten håller med, att döma av en färsk mätning från opinionsinstitutet Pew: 65 procent utgår från att Joe Biden inte får något uträttat och 61 procent säger samma sak om Republikanerna. Det finns nostalgiker som tittar tillbaka och minns att Ronald Reagan (president 1981–1989) och den demokratiske talmannen Tip O’Neill kunde nå resultat, fast det kan ha berott på gemensamma irländska rötter, en fäbless för roliga historier och en överenskommelse om att politiska trätor skulle upphöra när cocktailtimmen stundade.

Positioneringen inför presidentvalet 2024 kommer att intensifieras allteftersom primärvalen närmar sig. Donald Trump är den ende som officiellt har meddelat att han kandiderar och även om hans grepp om partiet lossnat är han mest känd och har mest pengar samt en hängiven bas. Men de många utredningarna mot honom rullar vidare och beslut om åtal kan komma både i New York och i Washington. I en del mätningar har Floridaguvernören Ron DeSantis gått om Trump men värt att notera är att hans hållning i brännande frågor, till exempel synen på hbtq-frågor och undervisning i skolan, inte skärskådats på allvar utanför hemstaten. En mardröm för kongressledarna vore om Trump surnar till och bestämmer sig för att lämna partiet och ställa upp som tredjekandidat.

Joe Biden med sondottern Natalie Biden, när presidenten med familj just återvänt till USA efter en vecka över nyår på Amerikanska Jungfruöarna i Karibien. Foto: Manuel Balce Ceneta/AP/TT

Biden väntas satsa på omval

Joe Biden tog lite ledigt över helgerna tillsammans med familjen och höll sannolikt de överläggningar han utlovat om sina framtidsplaner. Det förmodas allmänt att han, trots sina 80-plus, siktar på att få en period till och att ett besked kan komma i samband med talet till nationen i februari. Bidens ställning stärktes i och med valresultatet i november och han kan peka på att ha bärgat åtskilliga jättepaket. Det senaste var en budget på 1 700 miljarder dollar, varav ungefär hälften gick till försvaret. Ett mer udda inslag var ett klarläggande av en 1800-talslag om räkning av elektorsröster efter presidentval, för att förhindra att en framtida Trump letar kryphål.

På konservativt håll negligerar man Bidens framgångar och fokuserar på åldern och minnesförlusterna. Maningar från en räv i sammanhanget, den republikanske förre talmannen Newt Gingrich, om att inte underskatta Biden betraktades därför som snudd på förräderi. Enligt Gingrich lyckades Biden ”stärka vänsterflygelns system med en stark socialistisk stat och wokekultur” medan oppositionen förblindades av föraktet mot honom. Biden har helt enkelt vunnit, konstaterade Gingrich, som varnar att Republikanerna måste fundera mer på vad som gick snett och hur de kan besegra presidenten. Men några recept kom han inte med och nämnde heller inte ett för republikaner mycket oroande faktum – unga väljare föredrar demokratisk politik. I mellanårsvalet 2022 röstade 63 procent av dem på demokratiska kandidater mot 35 på republikanska, och det var nästan exakt samma proportioner i valet 2020. Lägg därtill sprängfrågor som abort, klimatet, domarkåren, kvotering, jämställdhet för homosexuella och det ser fortsatt mörkt ut för partiet, som dessutom präglas av inre splittring.

Demokraterna ställde sig däremot enhälligt bakom Hakeem Jeffries som ny gruppledare när representanthuset samlades, och bedömare noterade att han efterträder Nancy Pelosi som lyckades ena sin svårstyrda flock.