Försök att lösa bitter grannfejd i orolig tid

– Japan har förvandlats från en militaristisk angripare från det förflutna till en partner som delar samma universella värderingar som vi, sade den sydkoreanske presidenten Yoon Suk-Yeol i ett tal i mars. Ett par veckor senare reste han till Tokyo för det första toppmötet mellan Japan och Sydkorea på tolv år.
”Mitt hjärta ömmar” för dem som fick utstå så mycket lidande och sorg under ockupationsåren, sade i sin tur Japans premiärminister Fumio Kishida när han besökte Yoon i början av maj i Seoul. Det var så nära Kishida kom den formella ursäkt som många sydkoreaner hade hoppats på skulle komma för övergreppen som ägde rum under det japanska styret under 1900-talets första hälft (se bakgrund härintill).

Några dagar senare fotograferades de bägge ledarna när de sida vid sida bugade och lade blomkransar vid ett minnesmärke över koreaner som dödades 1945 av USA:s atombomb över Hiroshima. Sydkorea hade bjudits in till G7-ländernas toppmöte av värdlandet Japan, som hade valt att förlägga mötet till Hiroshima som en påminnelse om det växande globala hotet från kärnvapen.

Som grannar till Nordkorea är kärnvapenhotet särskilt påtagligt för Japan och Sydkorea, och under det senaste året har Kim Jong-Uns regim i Pyongyang trappat upp antalet provskjutningar av robotar. Detta är ett viktigt skäl till att Japan och Sydkorea valt att tina upp sina relationer, som varit bottenfrusna sedan 2019, och att återuppta och bygga ut sitt samarbete. Ett annat är Kinas växande militära och ekonomiska makt, och territoriella anspråk i regionen.

Under våren har ”skytteldiplomatin” med regelbundna möten mellan Japan och Sydkorea återupptagits, begränsningar av handeln tagits bort och ett samarbete kring militära underrättelser om Nordkorea från 2016 dammats av. Det som möjliggjort upptiningen är ett initiativ av president Yoon Suk-Yeol om att bilda en sydkoreansk statlig fond för att lösa den konfliktfyllda frågan om ersättning till medborgare som krävt kompensation från japanska företag för tvångsarbete under andra världskriget.

Paralleller Ukraina-Taiwan

Sydkorea och Japan står inför liknande utmaningar. Fumio Kishida har beskrivit den säkerhetspolitiska situationen som den farligaste för Japan sedan 1945. Han har efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina 2022 dragit paralleller till vad som skulle kunna ske i Östasien om Kina försöker inta Taiwan och om USA kommer till taiwanesernas undsättning. Då finns stor risk att även Japan blir indraget eftersom landet är allierat med USA och har amerikanska militärbaser.

– Kishida har i sin retorik använt Rysslands krig mot Ukraina som ett sätt att legitimera de förändringar som han har gjort av den japanska säkerhetspolitiken. Många i Japan har blivit chockade av kriget och det har möjliggjort säkerhetspolitiska ändringar som hade varit svåra att göra tidigare på grund av motstånd hos opinionen, säger Ulv Hanssen, associerad forskare vid Utrikespolitiska institutets Asienprogram och verksam vid Soka-universitetet i Tokyo.

Kriget mot Ukraina känns av även i Östasien. President Volodymyr Zelenskyj hälsar på sin sydkoreanske kollega Yoon Suk Yeol under G7-toppmötet i Hiroshima i maj 2023. Foto: Jin Sung-chul/Yonhap via AP/TT

Han tycker att de förändringar som Kishida tillkännagav i slutet av förra året är dramatiska med tanke på Japans pacifistiska grundlag och politik (se fakta härintill). Japan ska bland annat köpa in kryssningsrobotar från USA som ger möjlighet att angripa baser i andra länder i försvarssyfte. Ännu mer anmärkningsvärt är, enligt Ulv Hanssen, beslutet att höja försvarsbudgeten till 2 procent av bruttonationalprodukten. De japanska försvarsutgifterna har sedan 1970-talet inte fått överskrida 1 procent av BNP.

Även Sydkorea har ökat sina satsningar på försvaret, bland annat en ny ballistisk medeldistansrobot, Hyunmoo-5, som uppges kunna nå mål hundra meter ner i jorden och kunna bära nio ton tunga stridsspetsar.

Nordkorea ska avskräckas

President Yoon står för en hårdare linje gentemot Pyongyang än hans vänsterliberale företrädare Moon Jae-In vars vänskapliga hållning 2018 banade väg för samtal mellan Nordkorea och USA om fred och nedrustning på Koreahalvön, något som dock slutade i ett fiasko.

USA och Sydkorea har under senare tid hållit de största gemensamma militärövningarna på länge och när Yoon i april bjöds in av kollegan Joe Biden enades länderna om att fördjupa sitt samarbete för att ytterligare ha en avskräckande inverkan på Nordkorea. En gemensam rådgivande kärnvapengrupp ska tillsättas och en amerikansk kärnvapenbestyckad ubåt ska återkommande vistas på sydkoreanskt vatten. I gengäld har Sydkorea lovat att inte skaffa egna kärnvapen, en fråga som president Yoon själv förde på tal tidigare i år.

Gemensamt säkerhetshot för Japan och Sydkorea: Nordkoreas diktator Kim Jong-Un. Foto: Lee Jin-man/AP/TT

Det finns även planer på att fördjupa samarbetet mellan Japan, Sydkorea och USA. De två asiatiska grannarna är viktiga allierade till USA och bägge vill behålla amerikanskt militärt engagemang i regionen. Samtidigt finns det en vaksamhet kring vad ett skifte på den amerikanska presidentposten skulle kunna innebära.

För ett fungerande trepartssamarbete krävs att Sydkorea och Japan står på god fot med varandra. Washington välkomnar därför uppvärmningen mellan länderna. Redan i oktober förra året genomförde de tre staterna gemensamma militärövningar till havs och i början av juni beslöt försvarsministrarna från de tre länderna, när de möttes i samband med den så kallade Shangri La-dialogen i Singapore, att ett system för att utbyta varningar om nordkoreanska robottester ska vara i gång i slutet av det här året.

Liberala demokratier

Länderna förenas också – som liberala demokratier – av en strävan att skydda den regelstyrda världsordningen och att stävja det auktoritära Kinas framfart i den så kallade indo-pacifiska regionen kring Indiska oceanen och Stilla havet. I november 2022 enades de tre länderna om att utvidga sitt samarbete till detta område, ”en region av stor vikt för global fred, säkerhet och välstånd”.

Sydkorea presenterade för första gången förra året en egen strategi för området, medan Japan har varit en drivande kraft sedan dåvarande premiärministern Shinzo Abe lanserade sin vision om en fri och öppen indo-pacifisk region 2016.

Sydkorea och Japan hör till världens största ekonomier och är starkt beroende av handel. Ekonomisk säkerhet genom tillförsel av råvaror och fungerande distributionskedjor, samt att motverka ekonomiska påtryckningar, blir allt viktigare. Det finns starka skäl att verka för att bevara navigationsfriheten på haven i regionen, något som hotas av Kinas anspråk på bland annat ögrupper i Sydkinesiska havet och på Taiwan. Sydkorea och Japan påverkas även som framgångsrika producenter av avancerad teknik av det pågående kriget på detta område mellan USA och Kina och av amerikanska försök att separera de båda jätteekonomierna, inte minst Sydkorea som är en av världens största producenter av strategiskt viktiga halvledare.

Från höger: ett amerikanskt, ett japanskt och ett sydkoreanskt örlogsfartyg i en gemensam övning öster om Koreahalvön i april 2023. Foto: Sydkoreas försvarsdepartement via AP/TT

Samtidigt är Kina ännu både Japans och Sydkoreas största handelspartner. De båda är därför känsliga för potentiella ekonomiska påtryckningar från Peking, något som Seoul redan har bittra erfarenheter av. Efter det att Sydkorea hade börjat placera ut det amerikanska robotförsvaret THAAD år 2016, som svar på Nordkoreas fjärde kärnvapenprov, svarade Peking med att begränsa införseln av vissa sydkoreanska varor på den kinesiska marknaden och att stoppa kinesisk turism. Det dåvarande styret under president Moon Jae-In gav då efter och lovade både att stoppa THAAD och att inte delta i något robotförsvarssamarbete eller någon militärallians med USA och Japan.

Partiskiljande Japanpolitik

President Yoon har dock rivit upp överenskommelsen och förklarat att THAAD är en del i landets försvar mot Nordkorea. Samtidigt har han betygat att han inte vill att det ska ha en negativ inverkan på relationerna med Kina.
– Jag tror att det stärkta samarbetet mellan Sydkorea och Japan kan hjälpa våra två länder att främja de ekonomiska relationerna med Kina på ett stabilt sätt, har den sydkoreanske ledaren sagt om vad närmandet med grannlandet kan betyda.

Sydkoreansk inrikespolitik är en annan viktig orsak till närmandet mellan Japan och Sydkorea – i synnerhet att det konservativa Folkets maktparti (PPP) tog över presidentposten förra året efter det vänsterliberala Demokratiska partiet.

– Varje gång inrikespolitiken ändras mellan konservativt och demokratiskt styre så ändras också relationerna till Japan, säger Ulv Hanssen.  
Han påminner om en liknande utveckling under andra hälften av 2010-talet. Då ingick länderna en banbrytande överenskommelse om ersättning till koreanska kvinnor som utnyttjats som sexslavar under andra världskriget, som sedan revs upp efter tre år när Demokratiska partiet fick makten.

– I många andra länder är det de konservativa som är de mest nationalistiska och kanske har den tuffaste hållningen mot andra nationer, men i Sydkorea är förhållandet det motsatta. Här är det demokraterna, som slogs för Sydkoreas demokratisering under det kalla kriget, som har den hårdaste hållningen mot Japan.

Demonstranter i Sydkoreas huvudstad Seoul välkomnar den japanske premiärministern under dennes besök i maj 2023. Foto: Ahn Young-joon/AP/TT

Enligt honom är det en reaktion på att den tidigare sydkoreanske militärdiktatorn Park Chung-Hee (som styrde 1961–1979) hade en Japanvänlig hållning. Park var den som upprättade diplomatiska förbindelser med Japan när relationerna normaliserades 1965, och japanska lån och bidrag hjälpte till att lägga grunden för Sydkoreas rekordsnabba utveckling till en asiatisk tigerekonomi.

– Jag är inte säker på att den överenskommelse som vi ser nu är stark nog att överleva provokationer från den ena eller den andra sidan, säger Ulv Hanssen.

Han och många med honom befarar att överenskommelsen riskerar att även den begravas om det blir ett maktskifte när Sydkorea håller presidentval om fyra år. Stödet för president Yoon är lågt och enligt opinionsmätningar är 60 procent av sydkoreanerna missnöjda med uppgörelsen. Många anser att Japan har kommit för lätt undan eftersom kraven på ekonomisk kompensation har tagits bort samtidigt som Kishida på nytt inte kommit med en formell ursäkt. Demokratiska partiets ledare Lee Jae-Myung har försökt dra nytta av missnöjet genom att kalla uppgörelsen, ”den mest förödmjukande och förfärliga upplevelsen i landets diplomatiska historia”.