Så inspirerar kuppmakarna varandra

Det var inte bara i Turkiet som en ledare med ifrågasatt demokratisk trovärdighet försökte befästa sin makt i ett val den 14 maj. Ett viktigt val ägde också rum i Thailand samma dag, där Prayuth Chan-ocha, före detta general i regeringsarmén, hade siktet inställt på att bli omvald som premiärminister. Prayuth ledde en kupp som störtade den folkvalda regeringen 2014 innan han blev premiärminister genom ett val 2019.

De militärt allierade partierna förlorade stort, men kan blockera en regeringsbildning genom att militären tillsätter alla de 250 platserna i senaten. Alternativt kan vinnande partier olagligförklaras i domstol, som tidigare skett.

Bland dem som följer den politiska utvecklingen i Thailand noga finns Myanmars överbefälhavare och tillförordnade premiärminister Min Aung Hlaing, som leder grannlandet.

Min Aung Hlaing ledde kuppen i Myanmar (Burma) i februari 2021 som då störtade Nobelpristagaren Aung San Suu Kyis regering. Den avsattes en tid efter det att hennes parti Nationella förbundet för demokrati (NLD) vunnit en överväldigande seger i parlamentsvalet i november 2020.

Men ledningen för militären i Myanmar, känd som Tatmadaw, siktar nu på att hålla val. Det kan vara anledningen till att dess ÖB är angelägen om att nära följa hur det går för Prayuth i Thailand.

Det höjs stadigt röster för att återupprätta demokratin i Myanmar, men få av grannländerna driver med någon större brådska Tatmadaw mot det målet.

Behöver investeringar

Myanmar är omgivet av länder som, förutom Indien, har en lång historia av att vara under arméstyre eller ledas av auktoritära regimer, rena enpartistater eller styren som erbjuder "kontrollerade demokratier". Det gäller exempelvis Kina, Thailand, Laos, Kambodja, Vietnam, Indonesien och Filippinerna.

Även i Afrika, Europa och Latinamerika finns förstås många länder som har haft ledare som kommit till makten genom att iscensätta kupper, oavsett om de regeringar som då avsatts kommit till makten genom en demokratisk valprocess eller på annat sätt.

Thailändska valvinnare, men får de regera? Partiledarna Peta Limjaroenrat och Paetongtarn Shinawatra, dotter till den störtade premiärministern Thaksin Shinawatra. Foto: Wason Wanichakorn/AP/TT

Därför har de återkommande kraven på att Suu Kyi och andra oppositionsledare ska friges och att demokratin ska återupprättas inte haft tillräcklig tyngd för att tvinga juntan att hålla fredsförhandlingar med sina motståndare.

Trots att Myanmars stora grannar Kina och Indien förser landet med finansiellt stöd, vapen, bränsle och andra viktiga varor har militärjuntan i Naypyidaw (landets nya huvudstad) insett att den trots allt behöver legitimitet för att bli accepterad av omvärlden.

En del av juntans brådska har berott på stagnationen i ekonomin. Medan landet hade en årlig ekonomisk tillväxt på 6,8 procent 2019 har den nu sjunkit till 2,0 procent.

För att återuppliva ekonomin behövs investeringar, och för att få dem måste Myanmar ha fred och stabilitet. Om landet kan hålla val hoppas generalerna att bli accepterade som legitima ledare, inte bara av sina anhängare utan även av skeptikerna.

Gemensamma drag

Även om experter anser att Kina har det största politiska och ekonomiska inflytandet över Myanmar, har armén i Thailand varit den källa som Tatmadaw främst har hämtat inspiration och stöd från.

De högsta generalerna i Myanmar och deras motsvarigheter i Thailand har lärt sig av varandra genom många års samarbete.

Länderna har många gemensamma drag. Ett väsentligt sådant är att politiken i Myanmar och Thailand länge har dominerats av militären, som påstår sig vara den yttersta garanten för sitt lands bevarande och för den buddistiska majoritetens bästa.

Anhängare till den avsatta Aung San Suu Kyi demonstrerar utanför Myanmars ambassad i Thailand. Foto: Sakchai Lalit/AP/TT

Sedan Myanmar blev självständigt från Storbritannien 1948 har landet haft militärstyre i fem årtionden och drabbats av flera inbördeskrig som involverat marginaliserade etniska minoriteter. Även om Thailand formellt sett har varit en konstitutionell demokrati sedan 1932 har traditionella eliter – rojalister, statstjänstemän och företagsledare – länge betraktat kupper som nödvändiga för att ibland korrigera vad de anser vara den demokratiska politikens överdrifter.

I genomsnitt har Thailand haft en kupp vart sjunde år. Detta tvivelaktiga resultat har inte hindrat USA att uppvakta landet, som har förblivit en av supermaktens närmaste allierade i Asien. Något som inte har gått Myanmars högsta militärer förbi.

Ändrade författningarna

I dag är parallellerna mellan Myanmar och Thailand utan tvekan starka. De båda regeringarna tycks följa samma regelbok. Tack vare liknande metoder och nära personliga förbindelser mellan ländernas ledare förstärker deras politik varandra.

Observatörer påpekar att 2011, när en annan junta i Myanmar tillkännagav att en politisk liberalisering var på gång, sade den att reformerna skulle skapa en "disciplinerad demokrati".

På liknande sätt lovade Prayuth 2014, när han störtade en demokratiskt vald regering i Thailand, att han skulle skapa genuin demokrati – ett steg som den thailändske kungen godkände.

Prayuth fortsatte med att kväsa protester och tysta den politiska oppositionen. Det gjorde han genom att utnyttja allmänhetens splittring mellan konservativa rojalister å ena sidan och anhängare av demokratiska liberaler å den andra. Prayuth omarbetade också det politiska systemet genom att ändra konstitutionen, reglerna i parlamentet och domstolarna för att ytterligare befästa militärens styre.

Pekings inflytande är stort. Kinas utrikesminister Qin Gang (t v) utbyter gåvor med Myanmars kuppledare Min Aung Hlaing vid ett besök i huvudstaden Naypyidaw den 2 maj 2023. Foto: Military True News Information Team via AP/TT

Enligt den konstitution som Myanmars armé skrev 2008 reserverades 25 procent av platserna för armén – tillräckligt för att blockera ändringar av författningen.

På samma sätt utarbetades Thailands senaste konstitution 2017 av en militärt utsedd kommitté. Syftet var att hindra populära civila politiker från att återinträda på den politiska scenen och att stadfästa militärens inflytande. Därav militärens alla platser i senaten.

I Myanmars författning finns en särskild bestämmelse som hindrar en person som har barn med en utländsk medborgare att bli president. Bestämmelsen infördes med Suu Kyi i åtanke eftersom hon var gift med en brittisk medborgare som hon har barn med. På så sätt skulle hon aldrig kunna inneha landets högsta ämbete.

Inte ge Kina fria händer

Men i novembervalet 2020 vann militärens parti USDP endast 33 mandat mot Suu Kyis 396. Det minskade drastiskt Min Aung Hlaings möjligheter att bli president.

Under dessa omständigheter valde han att iscensätta en kupp i februari 2021 så att armén fick styra landet på egen hand.

Min Aung Hlaing försöker nu att skapa den rätta atmosfären för att hålla val som kan föra honom till makten på legitim väg.

Men den 15 april upprördes världen när den myanmariska militärens flyganfall dödade över 175 människor, varav många kvinnor och barn, i en by i Sagaing-regionen som gränsar till Indien. Det ledde också till att människor flydde från området till det stora grannlandet.

Utvecklingen i Myanmar måste också ses som en del av den större bilden i regionen, där ett alltmer resolut Kina har lett till allvarlig oro bland ett antal länder runt Indiska oceanen och Stilla havet och i USA.

Detta har också fått makter som Indien och Japan att se till att även de har ett intresse i Myanmar, så att Kina inte får fria händer att utöka sitt inflytande och befästa sitt strategiska avtryck genom investeringar i landets infrastruktur.

Medlemmarna i Sydöstasiens samarbetsorganisation Asean kan vanligen inte enas om Myanmar. Men på det senaste toppmötet den 11 maj 2023 i Indonesien fick alla utom juntan vara med. Foto: Mast Irham/AP/TT

USA har fått rådet av sina asiatiska allierade att inte ytterligare pressa juntan med förlamande sanktioner så att generalerna inte har något annat val än att vara beroende av Kina för sin överlevnad. Dessutom är Joe Bidens regering inte särskilt angelägen om att engagera sig ytterligare i Myanmar, eftersom den är upptagen av Ukraina och det snabbt föränderliga scenariot i de sydöst- och östasiatiska haven och i Taiwansundet.

Den sydöstasiatiska samarbetsorganisationen Asean, där Myanmar är medlem, är samtidigt splittrad om hur man ska hantera landet.

Alla dessa utvecklingar är uppmuntrande för militärjuntan. Men Myanmar har också 136 etniska grupper och många av dem har en lång historia av fientlighet mot regeringsarmén. Många beväpnade rebeller och etniska grupper har gjort gemensam sak med de demokratiska krafterna och deras väpnade grupper mot Tatmadaw. Deras förbittring kommer sannolikt att öka om det sker fler attacker mot civila. En sådan situation kommer inte att vara idealisk för juntan när den ska hålla val i landet.

Hur general Min Aung Hlaing hanterar de kommande månaderna för att lugna oliktänkande och oppositionen i Myanmar kommer därför att avgöra om han kan accepteras av omvärlden som landets legitima ledare.

Översättning: Ola Westerberg