Nu blir Indien störst i världen

Det är fredag morgon i början av mars och den stora konferenssalen i ett av New Delhis hotell är full till brädden. Salen rymmer tusen åhörare, men vi är nog fler än så som kommit för att lyssna till dagens första panelsamtal på Raisina Dialogue. Denna konferens arrangeras årligen av Indiens utrikesdepartement i samarbete med den indiska forskningsorganisationen Observer Research Foundation. Under knappt tre dagar samlas experter, politiker, diplomater och militärer i huvudstaden för att dela kunskap, bryta perspektiv och skicka politiska signaler. Samtal om den gröna omställningen, skuldavskrivning, framväxande teknik, handel och säkerhet avlöser varandra. Även Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) talar under evenemanget.

Först ut på scenen denna morgon är de fyra utrikesministrarna från det mellanstatliga Quad-samarbetet: USA:s Antony Blinken, Yoshimasa Hayashi från Japan, Penny Wong från Australien och Subrahmanyam Jaishankar från Indien. Samtalet mellan ministrarna är lättsamt och sammanhållningen är stor. Quad jämförs med ett popband där medlemmarna både kan samarbeta sinsemellan och göra soloprojekt.

Indien vill bygga broar. Premiärminister Narendra Modi välkomnar den i väst bespottade ryske utrikesministern Sergej Lavrov till G20:s möte i Delhi den 2 mars 2023. Foto: Indiens utrikesdepartement via AP/TT

Senare samma dag äntrar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov scenen. Organisatörerna har placerat samtalet med honom vid lunchtid. Han talar ensam med en moderator. Många europeiska ambassader, inklusive den svenska, har organiserat sidoevenemang samtidigt som Lavrov framträder för att markera mot hans närvaro. Ändå är den stora salen på hotellet i New Delhi återigen fylld till sista plats under den ryske utrikesministerns programpunkt. Man kan tycka att det är beklagligt (även om Lavrov i ett viralt klipp möts av skratt när han påstår att Ryssland blivit anfallet), men ställningstagandet mot Rysslands aggressionskrig, som är så tydligt i svenska och europeiska sammanhang, är inte lika självklart i andra delar av världen.

Fullt utvecklat 2047

Det är just så här Indien vill att omvärlden ska uppfatta landet: som en självständig och obunden ”koalitionsmakt” – en brobyggare och i vissa fall vågmästare. Indien har förutsättningar att inta denna unika position i det internationella systemet. Landet är en framväxande makt som vilar på en demokratisk konstitution. Indien har ambitioner om att landets ekonomi – som redan nu är världens femte största – ska vara fullt utvecklad 2047. Med rätt förutsättningar kan den indiska befolkningen, som från och med april 2023 är världens största med över 1,4 miljarder människor och dessutom ung, bidra till att målet uppnås.

Vill vara med de mäktigaste. Indiens premärminister Narendra Modi plojar med USA:s president Joe Biden vid G20-toppmötet på Bali i fjol. Foto: Alex Brandon/AP/TT

Indien har erfarenheter av såväl antikolonial frihetskamp som lyckad fattigdomsbekämpning. Landet är en kärnvapenmakt med ambition att modernisera sina väpnade styrkor och avser därmed att bidra till säkerheten i Indiska oceanen. Trots att Indien nu ökar sin import av olja har landet ambitiösa klimatmål på medellång och lång sikt. Med sina öppna lösningar som förenar statliga och privata aktörer har Indien också förutsättningar att rulla ut en digital infrastruktur som kan fungera som en modell för utvecklingsländer.

De utmaningar som är förknippade med att bli brobyggare är stora. Utöver ambitioner och visioner måste förmågor, kapacitet och andras tillit finnas på plats. Indien har ställts på prov i rollen under de senaste veckorna i egenskap av ordförande i G20, samrådsgrupp för några av världens viktigaste ekonomier (se fakta härintill). Landets politiska företrädare har under en längre tid gjort gällande att dagens multilaterala samarbetsformer, där FN:s säkerhetsråd, Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken spelar så stora roller, inte avspeglar en samtid där fler makter tar plats. New Delhi har därför satt stora förhoppningar till G20 som ett komplement till traditionella samarbetsformat och har lanserat en ambitiös agenda för sitt ordförandeskap. Innan stafettpinnen lämnas över till Brasilien senare i år ska bland annat förslag på klimatfinansiering, digitalisering och kvinnors deltagande i ekonomisk utveckling ha tröskats fram. Indien avser på detta sätt föra upp utvecklingsekonomiers behov på de utvecklade ekonomiernas agendor.

Utvecklas snabbt. Indien hoppas inom kort bli fjärde land att lyckas med en bemannad rymdfärd. Foto: Manish Swarup/AP/TT

Neutralitet kan kosta

Rysslands invasion av Ukraina ställer dock indiskt ledarskap på prov. Förhoppningen att agera brobyggare inom G20 har redan stött på komplikationer. Det levererades inga gemensamma uttalanden från vare sig finansministermötet som hölls i slutet av februari eller utrikesministermötet som organiserades i början av mars, även om Indien lyckades skapa en gemensam hållning i flera frågor på dagordningen under båda ministermöten. Sprickan mellan Kina och Ryssland å ena sidan och de andra medlemmar å den andra gick inte att överbrygga. Indien publicerade i stället sammanfattningar från båda mötena och tog även det ovanliga steget att understryka att Ryssland och Kina hade motsatt sig skrivningar om att fördöma den ryska invasionen. När brobyggandet föll försökte Indien således förskjuta balansen till mötenas majoriteters fördel.

Agerandet fick inget större genomslag i internationella medier, där avsaknaden av gemensamma uttalanden i flera fall beskrevs som ett misslyckande. Indiens försök att positionera sig som brobyggare och vågmästare har sina utmaningar. Det krävs stor institutionell kapacitet för att driva den typ av skytteltrafiksdiplomati som många kriser kräver. Indiens utrikesförvaltning är lika liten som Portugals och en alltför ansträngd organisation kan få svårt att leverera resultat. Försök att inta en obunden eller neutral roll under en pågående konflikt eller kris kan också lätt förväxlas med att stå vid sidlinjen. När krav höjs i omvärlden för att ta ställning för det ena eller andra lägret kan det uppstå en politisk kostnad för Indien om landet vidhåller sin neutrala position.

Plakat välkomnar G20-delegater till Delhi i mars 2023. Foto: Manish Swarup/AP/TT

Sökljus mot Indien

För Indiens del är landets demokratiska system betydelsefullt i relationerna med andra demokratier. Människorätts- och pressfrihetsorganisationer har påpekat att intresseorganisationer och massmedier har fått det svårare att verka fritt i Indien under senare år. Om landet skulle slå in på en väg där medborgerliga fri- och rättigheter påtagligt begränsas på hemmaplan kan det påverka möjligheterna att axla rollen som brobyggare. Delade värderingar spelar roll i skapandet av förtroende i internationella relationer. Det har naturligtvis inte gått New Delhi obemärkt förbi att europeiska länder, trots förespråkandet av demokratiska normer och mänskliga rättigheter, under årtionden byggt ut de ekonomiska relationerna med den auktoritära enpartistaten Kina. Men ekonomiskt samarbete är inte liktydigt med förtroendefyllda relationer, särskilt inom forsknings- och innovationstunga sektorer där tillit är viktigt. Nu när europeiska företag delvis lägger om kursen genom att se sig om efter komplement eller alternativ till produktion i Kina hamnar Indien i ljuskäglans mitt, mycket tack vare överlappande demokratiska utgångspunkter.

Indiens tid är nu. Det har sagts förr. Skillnaden mot 00-talet, då omvärlden började uppmärksamma möjligheterna i Indien på allvar, är att landet i dag är en framväxande makt med en betydande ekonomi och inte en framväxande ekonomi med begränsat politiskt inflytande. Hur Indien väljer att tippa vågskålen i diverse frågor som till exempel regional säkerhet, värdekedjor, klimatåtgärder, standarder eller handelsrelationer är därför av växande betydelse. Det är viktigt att vi i Europa på allvar börja sätta oss in i vad denna förändring innebär för oss.