Biden plockar inga poäng på grön politik

I valrörelsen 2016 utfärdade Donald Trump, som kallat växthuseffekten för en ”bluff”, försäkringar om att han skulle se till att USA lämnade Parisavtalet. Så skedde sommaren 2017 parallellt med andra beslut i samma anda, till exempel slopande av regler för att skydda vattendrag, luftkvalitet och utrotningshotade djur, samt tillstånd för mer borrning efter olja och gas.

Motkandidaten 2020, Joe Biden, varnade för klimatförändringarna som ”ett hot mot människans själva existens”. Bland det första han gjorde som president var att tillkännage att USA skulle träda in i Parisavtalet igen. Följande klimatmål uppställdes: att minska utsläppen av växthusgaser med 50–52 procent under 2005 års nivåer fram till 2030, att nå 100 procent grön el år 2035 och en ekonomi med 0 nettoutsläpp 2050.

– Vi kan inte slå oss till ro. Låt mig säga det igen. Vi kan inte slå oss till ro. Vi måste gå vidare, sade Joe Biden nyligen när han presenterade en klimatgenomgång. Bland annat visade den att naturkatastrofer som kan relateras till förändringar i klimatet kostade det amerikanska samhället motsvarande 1 800 miljarder kronor förra året.

Välfinansierade bromsklossar

Joe Biden drev, med hjälp av en majoritet i kongressen, igenom paket under de första åren där flera tusen miljarder kronor avsatts till gröna satsningar. Däribland stöd till sol- och vindkraft, gröna projekt i nedlagda kolgruvor, planer på ett nät av laddstationer över hela landet och ökad energieffektivisering med sådant som luftvärmepumpar. Det handlar dessutom, understryker Biden ständigt, om välbetalda jobb som ska gå till amerikaner hemma i USA. Anslagen till miljövårdsverket EPA har spätts på igen och chefen, Michael Regan, hade till skillnad från Trumps två EPA-chefer gott renommé bland miljö- och klimatexperter.

Kolgruvearbetare i West Virginia, där den gröna omställningen är mindre populär. Foto: David Goldman/AP/TT

Men det fanns och finns många bromsklossar. Krafter där man tvivlar på växthuseffekten är både starka och välfinansierade i USA. Den konservativt lutande tidningen The Wall Street Journal – med samma ägare som Fox News – framstår som ett särdeles viktigt forum dit organisationer och tyckare kan vända sig med inlägg både på ledar- och debattsidor. Den demokratiske senatorn Joe Manchin från kolgruvornas West Virginia tvingade fram krympningar i ovan nämnda paket. Och, nu inför valrörelsen 2024, duggar rapporter om att Trump tigger kampanjpengar från olje- och gasdirektörer med påminnelser om allt han gjorde för dem.

Steven Cohen, professor och klimatexpert vid Columbia University, svarar entydigt på frågan om huruvida Biden har uppfyllt sina klimatlöften:

– Joe Biden har åstadkommit en häpnadsväckande massa med tanke på den lilla kongressmajoriteten och senator Manchins förgörande inverkan. Han har också ändrat strategin, från reglering och bestraffning till stimulans och finansiering.

Utspel av USA och Kina

Ett faktum är, anser Steven Cohen, att Biden har sett till att mer medel går till skydd av miljön än någon annan i den amerikanska historien. Här kan kritiker invända att det under presidentens ledning minsann har utfärdats licenser för oljeexploatering både på federalt (nationellt) ägd mark och utanför kusterna. Bedömare som Cohen förklarar det med att det trots allt rör sig om en gradvis övergång från fossil till grön energi som kommer att ta sin tid.

Bidens klimatförhandlare, den förre utrikesministern John Kerry, har rest runt världen och på sistone pressat på inför klimatkonferensen COP28 i början av december där USA kommer att ha en synlig närvaro. I en symbolisk gest meddelade Kerry och hans kinesiske kollega Xie Zhenhua att de bägge länderna har enats om att vässa ambitionerna, ”att trefaldiga den förnybara energikapaciteten i världen till 2030”.

USA:s och Kinas klimatsändebud John Kerry och Xie Zhenhua har sagt att deras länder ska växla upp. Foto: Valerie Volcovici/Reuters/TT

Statistiken över utsläpp av olika gaser är inte helt lätt att bena ut och har dessutom snedvridits av pandemin och återhämtningen efteråt. Enligt EPA var mängden växthusgaser runt 20 procent lägre 2021 än 2005 och transportsektorn svarar för största andelen. Oljestaten Texas är, ironiskt nog, ledande på vindkraft. Dystert för Biden kan vara att konservativa delstater gynnas mer av de nya jobben som skapas tack vare miljardtillskotten. Det noteras till exempel att en av hans fiender, kongressledamoten Marjorie Taylor Greene som kallat hans Green New Deal för en katastrof, representerar en valkrets i Georgia där en ny solpanelfabrik ska byggas.

Splittrad opinion

Elektriska fordon, EVs som de förkortas i USA, är ett kapitel för sig. I Bidens visioner ingår att elbilarna ska stå för hälften av nybilsförsäljningen 2030. De amerikanska biljättarna har, till sist, börjat tillverka elbilar i stor skala men hälften av amerikanerna uppger att de inte tänker eller är särskilt intresserade av att köpa en, enligt mätningar från både Pew och Gallup tidigare i år. Försäljningen ökar visserligen och strecket 1 miljon kommer att passeras detta år, vilket dock kan jämföras med nybilsförsäljningen på 14 miljoner per år. Skälet till tveksamheten är de höga priserna och den begränsade räckvidden i detta vidsträckta land.

Totalt sett säger två tredjedelar av amerikanerna att de är för en övergång till förnybara energikällor. I vanlig ordning skiljer det sig dramatiskt mellan demokrater och republikaner. Nio av tio demokrater och oberoende som lutar åt det partiet är positivt inställda till en sådan omställning, mot bara 42 procent av republikanerna i en Pew-enkät i år. Fler yngre stödjer utfasning av fossila bränslen än äldre, men även här är talen högre bland demokrater än republikaner. En majoritet, 66 procent, uppger att de är för statligt stöd till sol- och vindprojekt och ungefär en lika stor andel anser att den privata sektorn borde göra mer för att dämpa klimatförändringarna.

Den stora konservativa oljestaten Texas är ironiskt nog ledande på vindkraft. Foto: James Durbin/Midland Reporter-Telegram via AP/TT

Men, som det framgår i fallet med elbilarna råder skepsis. Ett par större vindkraftsparker utanför New Jerseys kust har skrinlagts på grund av kostnadsläget. Köpen av luftvärmepumpar har avstannat och även detta skylls på att inte alla husägare har råd att investera i dem utan att ta lån – och att det är snårigt att ansöka om de bidrag som utlovas.

"Drill, baby, drill"

Ämnet blir med största säkerhet en het valfråga, i alla fall om kandidaterna även denna gång heter Joe Biden och Donald Trump. Biden får lite eller inget erkännande för det han faktiskt har uträttat och i kampanjen biter man på naglarna över färska mätningar som tyder på ett allt svagare stöd bland en av de viktigaste grupperna i hans koalition från 2020 – de unga väljarna. En tröst var att fler i åldrarna 18–29 år sade att de inte har bestämt sig ännu, å andra sidan är risken för ett lågt valdeltagande också stor och det skulle bli lika farligt för Biden.

Ett av de senaste utspelen från presidenten var en summa på motsvarande drygt 10 miljarder kronor till uppdatering av elnätet för distribution av tillskotten av sol- och vindenergi. Under en eventuell andra period tänker han tackla smutsiga utsläpp från stålverk och cementfabriker, bokstavligen tunga industrier med tunga lobbyister som lär protestera högljutt.

Trump vill borra efter mer olja. Här besöker han en oljerigg i Texas 2020 under sin tid som president. Foto: Evan Vucci/AP/TT

I det som har läckt från privata möten mellan Trump och hundratals oljebolagsrepresentanter i Texas nämns att expresidenten hånat elbilar och utlovat mer oljeborrning i naturskyddade områden och slopande av regleringar. På ett av sina massmöten häromveckan upprepade han den gamla ramsan drill, baby, drill och talesmän för kampanjen underströk att det är nödvändigt att öka produktionen med tanke på de växande energibehoven.

– Om Donald Trump väljs och får en republikansk majoritet skulle det bli en katastrof för miljön, ett hot mot den amerikanska demokratin och stabiliteten i världsordningen. De mer erfarna personerna som höll tillbaka honom i någon mån under den första presidentperioden ställer knappast upp igen och han skulle för övrigt inte vilja ha dem, säger Steven Cohen.