Ny läcka: så har Cypern smörjt Putins regim

En störtflod av utländska pengar, i synnerhet från Ryssland, har vällt in över Cypern de senaste årtiondena. Detta flöde har berikat ett fåtal och gett önationen ett rykte som nav för skumma affärer.

Nu kan det internationella grävande journalistnätverket ICIJ, den tyska redaktionen Paper Trail Media och 67 andra medier runtom i världen – bland dem SVT:s Uppdrag granskning och Utrikesmagasinet – sampublicera resultatet av projektet Cyprus Confidential. Det visar att Cypern har spelat en ännu större roll än vad som tidigare varit känt när det gäller att flytta svarta pengar åt Vladimir Putins regim och andra brutala och odemokratiska aktörer.

Läckan som granskningen bygger på belyser Rysslands stora makt över önationens starkt sammanflätade politiska och ekonomiska sektorer. Den illustrerar också hur Europeiska centralbanken (ECB) har misslyckats med att tygla eurolandet Cypern och dess uppblåsta banksystem, som har fyllts med pengar från brottslig verksamhet. Cyprus Confidential visar också hur revisionsjätten PWC (Pricewaterhouse Coopers), med 1 100 anställda på Cypern, hjälpte ryska oligarker flytta rikedomar och undergräva västerländska sanktioner som ska försvåra för Putin att finansiera sin krigföring.

"Finansiellt hjärta"

De miljontals dokumenten i läckan (se fakta härintill) från en rad finanskonsultbolag med verksamhet på Cypern ger en inblick i ett oseriöst finanssystem som har bidragit till att stärka makten för några av västländernas värsta fiender. Därmed klarnar bilden av de konsekvenser som önationens beroende av Ryssland och annat utländskt kapital har resulterat i.

Oligarker anses tvätta pengar genom bland annat köp av superyachter. Lyxfartyget Nord, som anses tillhöra Putins vän, den förre TUI-ägaren Aleksej Mordasjov, ligger här ankrat i Hongkong 2022. Foto: Isaac Lawrence/AFP/TT

Analytiker anser att det lilla Medelhavslandet har varit något av ett hjärta i det ryska finansiella blodomloppet.

– När ryssarna kom till Cypern tog de inte bara med sig rysk korruption, de förde också med sig rysk organiserad brottslighet och agenter från de ryska underrättelsetjänsterna, säger Boris Demasj, rysk regimkritiker som sedan länge bor på Cypern.

80 svenskar

Samtidigt har politikerna på Cypern låtit konsultföretag härja fritt. Dessa bolagsfixare hittar kreativa och ljusskygga lösningar åt kontroversiella kunder när det gäller att undvika skatt och dölja sitt ägande.
– Företag i den här branschen med företagstjänster, som ska vara reglerade, tycks hela tiden hitta sätt att kringgå regelverken och göra sådant som antingen är olagligt eller åtminstone oetiskt, säger den Cypernbaserade ekonomihistorikern Alexander Apostolides.

Systemet berör också Sverige. Uppdrag granskning har hittat 80 svenskar i materialet och miljardbelopp som kan knytas till den man som har störst skuld till svenska Skatteverket. I läckan syns också band till en svensk muthärva.

Nikos Anastasiadis, president 2013–2023, personifierar de politiska och ekonomiska banden med Ryssland. Här i möte med Putin i Kina 2019. Foto: Sergei Ilnitsky/AP/TT

Expresident typexempel

Läckan visar hur de skumma affärerna har nått den högsta politiska nivån i landet och dess ekonomiska system, känt som Cypernmodellen. Denna modell bygger på en överdrivet stor finanssektor i kombination med några av EU:s svagaste lagar när det gäller insyn, en släpphänt centralbank – och en flodvåg av mer än motsvarande 2 000 miljarder kronor i ryska investeringar som har gett oligarkerna mycket stort inflytande över landet.

Expresident Nikos Anastasiadis utgör praktexemplet på hur sammanvävd politiken och finanssektorn är i detta system. Advokaten Anastasiadis byggde upp ett stort bolagskonsultföretag, specialiserat på lösningar i skatteparadis åt ryska klienter, innan han var Cyperns stats- och regeringschef 2013–2023.

En granskning som redaktionen OCCRP gjorde 2019 visade att affärskompanjoner till Anastasiadis, innan han nådde den högsta makten, representerade skalbolag med jättelika misstänkta upplägg för penningtvätt, däribland affärer med band till Putins förtrogna och den ökända Magnitskijaffären. När Anastasiadis blev president lämnade han över bolaget till två döttrar och några kompanjoner. Han reste ofta till Moskva, där han träffade Putin och slöt avtal som skapade närmare ekonomiska band mellan länderna.

Bolaget förnekar oegentligheter och Anastasiadis säger sig inte ha varit aktivt inblandad i det sedan 1997. Han avfärdar också att han ska ha tjänat ryska intressen. Cyperns nuvarande regering påpekar i sin tur att affärerna med ryska intressen har minskat kraftigt och att man medvetet och framgångsrikt tar itu med penningtvätt och tillämpning av sanktioner (se bemötanden härintill).

Stålbolaget Evraz, viktigt för den ryska krigsmaskinen, finns i materialet. Foto: Sergei Ilnitsky/EPA/TT

Kunder med sanktioner

En viktig del av grävprojektet är ICIJ:s dataanalys, som kastar nytt ljus över Cyperns centrala roll i att hantera oligarkers rikedomar. Pengarna har återinvesterats i Ryssland eller gömts på annat håll, exempelvis genom köp av lyxyachter, fastigheter, värdepapper och ovärderliga konstsamlingar med verk av Matisse och Monet – men också använts i syfte att underminera demokratin i väst.

Dataanalysen visar:

• De cypriotiska konsultfirmorna har haft 25 ryssar som kunder som västländer eller Ukraina har belagt med sanktioner efter Rysslands annektering av Krim 2014. Ytterligare 71 ryska klienter står under sanktioner sedan storinvasionen i februari 2022. Sammanlagt alltså 96 sådana personer.
• Bland kunderna finns 44 så kallade personer i politiskt utsatt ställning (PEP) – exempelvis politiker och deras närstående. Sådana individer ska granskas särskilt noga innan man gör affärer med dem på grund av risken att de är inblandade i korruption eller annan brottslig verksamhet.
• Bland de 104 ryska dollarmiljardärer som tidningen Forbes identifierade 2023 var två tredjedelar, 67 personer, kunder hos bolagen i läckan.
• 800 bolag och stiftelser registrerade i skatteparadis där ägandet hålls hemligt och som kontrollerades av ryssar som belagts med sanktioner sedan 2014. Många är tomma skal utan verksamhet. Andra är stora industriföretag, som stålbolaget Evraz, som förser Ryssland med järnväg som vapen transporteras på till striderna i Ukraina.

De senaste handlingarna i läckorna är från april 2022. Det är därför oklart om Cypernbolagen har fortsatt att ha sanktionsbelagda klienter efter det.

Revisionsbyrån PWC har bistått ryska oligarker, visar läckan. Ill: Ben King/ICIJ

Vad gör EU?

Sammantaget avslöjar dokumenten i projektet, trots att de bara belyser en liten del av den cypriotiska finansbranschen, hur ett medlemsland i EU utgjort ett enormt finansiellt centrum för Ryssland. Det väcker nya frågor om hur pass egna vägar som ett enskilt EU-land kan gå inom ramen för unionen.

Björn Fägersten, EU-expert och senior forskare på UI, noterar att Ungern har fått mycket uppmärksamhet som ett land som trotsar andra EU-medlemmar. Det har däremot inte Cypern, anser han, och välkomnar de nya uppgifterna. Han konstaterar att Medelhavslandets utveckling är ett resultat av att EU:s medlemmar vill ha så pass mycket nationell suveränitet och inte för stark centralmakt i unionen. Det skapar, som i Cypernfallet, en sårbarhet.
– Den gör att stora, inflytelserika länder som Ryssland eller Kina då kan liera sig med ett litet EU-land som är i behov av till exempel investeringar.

Resultatet blir i fallet Cypern att banksektorn och inflytandet från utländska ägare destabiliserar systemet och att staten riskerar att tappa greppet om makten, säger Fägersten.

"Putins plånbok". Den osannolikt förmögne cellisten Sergej Roldugin, gudfar åt Putins dotter, anses vara front för den ryske presidentens rikedomar i utlandet. Foto: Dmitry Feoktistov/Tass/AP/TT

I den journalistiska granskningen framgår också hur revisionsjätten PWC:s Cypernkontor erbjudit sina tjänster åt personer nära Putin under Rysslands invasion av Ukraina. PWC hjälpte exempelvis i mars 2022 en av Rysslands rikaste företagare, Aleksej Mordasjov, att överföra sin andel, värd 15 miljarder kronor, i charterbolaget TUI till sina barns mor. Det skedde dagen efter det att han belades med sanktioner från väst (Mordasjov hävdar att allt gick rätt till, se bemötande härintill).

PWC hjälpte också ett par andra oligarker, vilka Storbritannien kort därefter slog fast hjälper Putin föra krig i Ukraina, att flytta omkring en miljard kronor.

Chelseas ägare

Sammanlagt fann ICIJ att PWC i Cypern hade 12 av de 25 oligarker som kunder som västländer eller Ukraina belade med sanktioner 2014. Det tog några månader efter offensiven 2022 innan PWC meddelade att man bröt kontakten med sådana klienter. PWC kommenterar inte enskilda kunder men säger att man följer EU:s sanktioner (se bemötande härintill).

En av Rysslands mest prominenta oligarker, som ett av Cypernföretagen länge haft som kund, är Roman Abramovitj. Han har länge bott i Storbritannien och bedöms ha tillgångar på cirka 100 miljarder kronor. Abramovitj har ingått i kretsen nära Putin sedan slutet på 1990-talet, även om han utåt har avvisat nära band till Kreml. Han blev känd i väst för sin flotta med yachter och som ägare av den engelska storklubben Chelsea. Abramovitj tvingades sälja Chelsea sedan Storbritannien och EU belagt honom med sanktioner 2022.

I läckan finns uppgifter om nästan 250 bolag och 15 stiftelser i skatteparadis som Abramovitj kontrollerar. Cyprus Confidential visar bland annat en affär mellan Abramovitj och den likaledes stormrike cellisten Sergej Roldugin – Putins dotters gudfar som av USA beskrivs som en front för presidentens utländska tillgångar och har fått öknamnet "Putins plånbok".

Chelsea kan nu också väntas få nya frågor om hur Abramovitj finansierade klubbens framgångar. I årtionden slussades motsvarande hundratals miljoner kronor via Abramovitjs bolag i skatteparadis till spelaragenter och klubbägare utan att det nämns i Chelseas räkenskaper. Det kan strida mot såväl engelska ligans som internationella fotbollsförbundet Fifas regelverk. Abramovitj har inte svarat på journalisternas frågor.

Roman Abramovitj (t v) firar sitt lag Chelseas seger i Champions League 2012. Nu väcker läckan nya frågor om klubbens affärer. Foto: Kerstin Jönsson/AP/TT

Inte bara ryssar

I Cypernläckan finns också mindre smickrande uppgifter om affärer som inbegriper andra odemokratiska aktörer. Bland annat fick den syriska krigsförbrytarregimens statliga oljebolag hjälp med att försöka köpa utrustning från USA, i strid med amerikanska sanktioner. Här finns också en advokat som sålt övervakningsprogram till odemokratiska regimer, liksom en tysk journalist som rapporterade inställsamt om Putin och som fick – visar det sig nu – betalt av TUI-ägaren Mordasjov.

Ekonomihistorikern Alexander Apostolides hoppas på bättring:
– Cypern har ingen trovärdighet kvar. Vi måste reagera eftersom vi vet att penningtvätt är dålig, att sanktioner är rätt och att vi har en roll att spela i det globala systemet för att uppmuntra till en hederlig och effektiv finansbransch.

Fotnot: Uppdaterad 2023-11-15 med uppgifter om Chelseas ekonomi.