Cypern kläms mellan Turkiet och EU i migrantfrågan

De maskerade männen kom längs gatan i klungor. Sedan gick allt snabbt. Beväpnade med basebollträn gick mobben till attack mot migranter och vandaliserade deras affärer och snabbmatsrestauranger i kuststaden Limassol. Matbud med sydasiatisk bakgrund blev påhoppade. En egyptisk restaurangägare berättar hur ett regn av stenar och brandbomber krossade fönstren på hans inrättning och satte den i brand. Minst fem personer skadades i kaoset som pågick i timmar.

Attackerna i Limassol den där fredagskvällen i september ägde rum i direkt anslutning till en högerextrem demonstration mot migranter och flyktingar och är den senaste i en våldsvåg mot dessa grupper. Bara några dagar före attackerades migranter i byn Chlorakas på västra Cypern. Situationen trappades upp under nästa dag och utmynnade i sammandrabbningar mellan lokalinvånare och asylsökande varpå 21 personer greps. Spänningarna mellan bybor och migranter har pågått under en längre tid i området där uppemot hundratals migranter bott i ett nergånget lägenhetskomplex i byn som polisen nu har utrymt.

Misären beskrivs som konstant i migrantlägret Pournara. Foto: Petros Karadjias/AP/TT

De våldsamma migrantattackerna har chockat många på den lilla medelhavsön och kritiken mot cypriotiska myndigheter har ökat, särskilt sedan polischefen medgett att man ”kunde ha ingripit tidigare.” Människorättsorganisationer som Amnesty International har uppmanat Cypern att ”vidta omedelbara åtgärder för att ta itu med rasistiska uttalanden och övergrepp som har ökat i landet under flera år”.

Flest asylsökande

Cypern har de senaste sex åren haft flest nya asylansökningar i proportion till sin befolkning av alla EU-länder, enligt unionens statistikkontor Eurostat. I dag utgör migranter och flyktingar runt 6 procent av befolkningen, enligt Cyperns egna uppgifter, medan EU-genomsnittet ligger på cirka 1 procent. Cypern har haft svårt att hantera inflödet av asylsökande. Många får vänta länge på svar och integrationen är ofta bristfällig. Migrantlägret Pournara längs motorvägen utanför huvudstaden Nicosia beskrivs som präglat av ständig misär och får återkommande kritik för dåliga sanitära förhållanden.

En migrant i Nicosia. EU:s gräns går i praktiken rakt igenom huvudstaden. Foto: Petros Karadjias/AP/TT

Dock är migrationsfrågan komplex och inte helt lätthanterlig då inflödet av asylsökande de senaste åren har varit starkt kopplat till Cyperns delning. Den absolut största majoriteten kommer nämligen via den turkcypriotiska utbrytardelen på den norra sidan av ön, enligt Cyperns inrikesdepartement. När migranterna har korsat den löst bevakade så kallade buffertzonen till den grekcypriotiska sidan, där EU-lag gäller, söker de asyl.

Samtidigt har retoriken mot migranter och flyktingar trappats upp i samhället på den grekcypriotiska sidan. Grupper med stark invandringskritisk hållning har vuxit de senaste åren. Attackerna i Limassol föregicks av en demonstration längs strandpromenaden där högerextremister skanderade slagord mot flyktingar och höll i banderoller med texten ”Refugees Not Welcome”. Det högerextrema partiet Elam (Nationella folkfronten) fördubblade sitt stöd i parlamentsvalet 2021. En del cypriotiska analytiker påpekar att retorik från högerextremt håll tydligt jämför migrationen med den traumatiska turkiska invasionen av ön på 1970-talet, vilket gör frågan än mer explosiv.

Migrantfrågan har också knepiga storpolitiska förgreningar. Företrädare för olika cypriotiska regeringar har återkommande lagt skulden på Turkiet för migrantvågen och anklagat landet för att använda inflödet av migranter som ett politiskt verktyg. Relationerna mellan den grekcypriotiska regeringen och turkcyprioternas ledning och Turkiet har försämrats de senaste åren, inte minst på grund av tvåstatskrav och tvisten om vem som har rätt till naturgasfyndigheterna runt Cypern. Migrationsfrågan blir ytterligare en dimension i den ansträngda relationen.

Universitet väg in

På norra Cypern styr den turkcypriotiske ledaren, högerpopulisten Ersin Tatar, som har nära band till Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan och kräver en tvåstatslösning för ön. Ett sådant krav är en omöjlig utgångspunkt för grekcyprioterna som vill se en federal lösning. En potentiell återförening mellan de två sidorna tycks således mera avlägsen än någonsin. EU-företrädare har tidigare uppmanat den turkcypriotiska ledningen att agera mer för att reglera migrationen. Tatar själv har i uttalanden uttryckt vilja att skapa nya samarbeten med den grekcypriotiska ledningen just för att hantera migrantfrågan.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan och den turkcypriotiske ledaren Ersin Tatar vid ett möte på norra Cypern den 20 juli 2023, på 49-årsdagen av den turkiska invasionen 1974. Foto: Nedim Enginsoy/AP/TT

Men det senaste året har ofta privata universitet i den turkcypriotiska utbrytardelen i norr stått i centrum för Cyperns migrationsdebatt. Enligt inrikesminister Konstantinos Ioannou hade nära 70 procent av de asylsökande på den grekcypriotiska sidan under första hälften av 2023 studentvisum utfärdade av turkcypriotiska myndigheter. De flesta har kommit från länder i södra Afrika och rest på studentvisum från sina hemländer till Istanbul och vidare därifrån till flygplatsen på norra Cypern, enligt Ioannou. Topptjänstemän från EU har tidigare meddelat att Turkiet skulle ha ”mycket att vinna" på om man samarbetar med unionen för att stävja migrantflödet till Cypern via turkiska flygplatser.

Av allt att döma har utbildningssektorn på norra Cypern vuxit fram som en lukrativ inkomstkälla då den turkcypriotiska delen sedan en tid tillbaka lider av en ekonomisk kris kopplad till den dalande turkiska valutan. Norra Cypern har endast runt 300 000 invånare men fler än 20 universitet och runt 50 000 internationella studenter, främst från länder i Afrika och Mellanöstern. Väl på plats på norra Cypern – en icke-erkänd stat internationellt – efter att ha betalat för visum och resor i tron om att antagningen är en väg in i EU, berättar studenterna att de känner sig lurade.

Skärpt kontroll

Resultatet i migrantfrågan hittills i denna delade önation är en hårdare bevakad buffertzon. I dag skär denna 18 mil långa zon – ett slags ingenmansland med stora grönområden som kontrolleras av FN-trupper – genom norra och södra Cypern. Zonen har aldrig fungerat som en ”hård” gräns, men migrantfrågan har gjort att den fått mer av en sådan karaktär. Grekcypriotiska myndigheter har satt upp barriärer längs de delar av zonen som de säger ofta används av migranter och smugglare. En vaktstyrka på 300 personer ska kommenderas ut och patrullera delar av buffertzonen och övervakningsutrustning installeras.

Grekcypriotiska militärhelikoptrar över Nicosia på nationaldagen den 1 oktober 2023. I bakgrunden den turkcypriotiska flaggan på en bergssida på den norra delen av ön. Foto: Petros Karadjias/AP/TT

Vidare satsar den grekcypriotiska regeringen på en hårdare migrationspolitik, snabbare hantering av asylansökningar och återvändande för dem som får avslag. I somras rullade regeringen ut en kampanj i sociala medier riktad mot länder i Afrika söder om Sahara som informerar om att 96 procent av asylsökande därifrån får avslag på Cypern. Ny statistik från september visar på avsevärt färre asylsökande jämfört med samma månad förra året.

Justitieminister Anna Koukkides-Procopiou vidhåller dock att människosmugglare fortsatt drar fördel av Cyperns tudelade karaktär och hävdar att ”organiserade kriminella grupper” hjälper till med migranttransporter från Turkiets fastland vidare till Cypern.

Nya mönster upptäcks också som kan tyda på att smugglare börjar välja nya rutter. Under hösten har båtar med syriska flyktingar från Libanon ankommit till Cypern. Grekcypriotiska myndigheter skickade prompt tillbaka syrierna till Libanon, vilket har fått FN:s flyktingorgan UNHCR att reagera starkt.

Samtidigt sprider sig en rädsla bland personer med migrantbakgrund på Cypern efter den senaste tidens våld mot migranter och flyktingar. Många som tidigare kände sig trygga fruktar nu fler attacker.