Het debatt om urfolk i samband med folkomröstning

– Ni uppmanas (…) att säga ja till en idé som tiden nu har blivit mogen för – en inbjudan som kommer direkt från aboriginerna och öborna i Torres sund själva, sade premiärminister Anthony Albanese när han inför entusiastiska anhängare i Adelaide i augusti tillkännagav att folkomröstningen skulle äga rum den 14 oktober.

I folkomröstningen föreslås en författningsändring som erkänner landets cirka en miljon ursprungliga invånare som ”Australiens första folk” och ger dem rätt att konsulteras i frågor som berör dem – en så kallad Aboriginal and Torres Strait Islander Voice (”the Voice”).

Sedan ett par veckor tillbaka har ja-sidan lagt i en högre växel för att försöka vända opinionsvindarna. 30 000 röstvärvare knackar dörr över hela det vidsträckta landet och raden av evenemang är lång. På sociala medier cirkulerar en ny kampanjfilm som visar familjer i Australien från olika tidsepoker som framför sina TV-apparater tar del av viktiga händelser med koppling till aboriginerna – allt till tonerna av den australiske musikern John Farnhams kända 1980-talslåt You’re the Voice.

”Möjlighet att ena landet”

Albaneses mål är att gå till historien som den premiärminister som lyckats förankra ursprungsbefolkningens rättigheter i författningen. Det var ett viktigt vallöfte för Labor när partiet i mitten av 2022 tog över regeringsmakten efter Scott Morrisons borgerliga koalition.

– Det (the Voice) är ett praktiskt sätt att lösa frågor som ingen regering i Australien har kunnat komma till rätta med, trots alla goda intentioner i världen, sade Albanese vid Adelaide-mötet och framhöll att folkomröstningen är en ”unik möjlighet att ena landet”.

Premiärminister Anthony Albanese från Labor vill bli historisk. Foto: AP/TT

Men den borgerliga oppositionen, eller “Koalitionen” som det långvariga samarbetet mellan Liberala partiet och Nationella partiet brukar kallas, valde i våras att ta ställning emot förslaget. Dess talesperson för urfolksfrågor, Jacinta Nampijinpa Price, själv aborigin, anser att folkomröstningen bara leder till splittring:
– Vi kommer inte låta premiärministern och den här folkomröstningen dela vårt land utifrån rastillhörighet genom vår konstitution.

Budskapet från Uluru

The Voice är inget plötsligt infall utan ett noga övervägt förslag sprunget ur den ”kommuniké från hjärtat” (Uluru Statement of the Heart) som skrevs 2017 av 250 ledare från såväl aboriginerna som öborna från Torres sund norr om fastlandet.

De hade hållit ett flera dagar långt konvent vid foten av Uluru (även känd som Ayers Rock), den enorma rostfärgade klippa i mitten av landet som ses som helig av aboriginerna. Mötet hade föregåtts av att ett särskilt expertråd, som tillsatts av regeringen och oppositionen, haft regionala konsultationer med urfolk för att undersöka möjligheterna till författningsändringar.

Om folket säger ja till the Voice blir det parlamentets uppgift att bestämma hur ett nationellt urfolksorgan ska se ut och vilka uppgifter det ska ha. Ett sådant organ skulle ge urfolken inflytande inom områden som hälsa, ekonomi och sociala förhållanden. Att få denna ”röst” inskriven i författningen är också ett sätt att förhindra att ett urfolksråd läggs ner i ett politiskt infall, något som skett med andra rådgivande organ för urbefolkningsfrågor.

Företrädare för ursprungsbefolkningen författade 2017 en kommuniké vid den heliga klippan Uluru (Ayers Rock). Foto: Corey Leopold/Wikimedia Commons

Aboriginer har pekat på att det ofta finns för lite insikt om deras kultur och samhällen bland beslutsfattare. Det är ett skäl, anser man, till att försöken att minska orättvisor och den strukturella ojämlikhet som ännu råder på många områden mellan ursprungsbefolkningen och övriga invånare hittills varit fruktlösa. Barnadödligheten är ännu dubbelt så stor som bland den övriga befolkningen, det är dubbelt så stor risk att urinvånare begår självmord och medellivslängden är åtta år kortare än för övriga invånare i Australien. Urbefolkningen står även för en oproportionerligt hög andel av dem som avtjänar straff i landets fängelser.

”När vi har makt över vårt eget öde kommer våra barn att blomstra. De kommer att vandra i två världar och deras kultur blir en gåva till deras land”, står det i Uluru-kommunikén.

Erkänns som första invånare

The Voice ger inte bara aboriginerna och öborna i Torres sund viktigt formellt och symboliskt erkännande som ”de första invånarna” i landet. Den går även i linje med FN:s urfolksdeklaration, som visserligen inte är juridiskt bindande för regeringar, men som är en betydelsefull måttstock för hur länder tar hand om sina urbefolkningar.

En viktig del av deklarationen stadgar att urfolk har rätt att genom egna politiska institutioner delta i beslutsprocesser i frågor som rör dem själva och deras rättigheter. Sådana institutioner har bildats på olika håll i världen och när the Voice diskuteras i Australien görs jämförelser med exempelvis sametingen i Sverige, Norge och Finland och med maoriernas politiska inflytande i Nya Zeeland.

Öbor från Torres sund har liksom aboriginerna sin egen flagga och en särskild dag då den hedras, den 29 maj. Foto: Tsima Radio 4MW/Wikimedia Commons

Australien har tidigare fått kritik i FN:s människorättsorgan för att släpa efter med genomförandet av urfolksdeklarationen.

Om australierna väljer att rösta nej till urfolkens önskan om en grundlagsskyddad ”röst” kan det dra ner Australiens anseende i omvärlden när det gäller människorättsfrågor, ett anseende som redan har fläckats av hanteringen av asylsökande på senare år.

”Voice, Treaty, Truth”

Deltagarna vid Uluru kom även fram till en turordning för hur en försoningsprocess skulle se ut kring den brittiska kolonialiseringen av landet och dess följder för urfolken.

The Voice skulle vara det första steget, nästa skulle vara ett eller flera fördrag mellan urbefolkningen och Australiens regering.

Dessa skulle tydliggöra och formalisera relationerna mellan dem, även vad gäller markägande, något som britterna aldrig gjorde de när de anlände i slutet av 1700-talet. Australien är den enda tidigare brittiska kolonin som inte har ett fördrag med ursprungsfolken.

En aboriginsk man, Josh Sly, förbereder en rökceremoni i en manifestation i Sydney för ett nej i folkomröstningen. Foto: Rick Rycroft/AP/TT

Efter det att ett fördrag uppnåtts skulle steg tre vara en sanningsprocess.

Planerna på ett fördrag uppskattas dock inte av alla australier. En del vet inte vad ett fördrag egentligen betyder och det finns en oro för att ett fördrag kan leda till stora ersättningskrav från aboriginerna, att landets historia skrivs om eller att Australiendagen, som markerar britternas ankomst, tas bort som nationell högtid (många aboriginer kallar den i stället för invasionsdagen)  

Politisering och rasism

Bedömare anser att nej-sidan, med Liberala partiets ledare Peter Dutton i spetsen, spelar på väljarnas oro samtidigt som den politiserade debatten gett utrymme för rasistiska påhopp på aboriginer. Aktivister bland ursprungsbefolkningen vittnar om att det finns en utbredd uppfattning om att problemen bland aboriginerna är självförvållade.

I dag har ja-sidan ett övertag enligt de flesta opinionsmätningar. Inte heller aboriginerna och urfolken från Torres sund själva sluter enhälligt upp bakom förslaget, omkring 80 procent av dem skulle rösta ja enligt vissa mätningar. En del aktivister vill gå snabbare fram eller anser att ett fördrag ska prioriteras i första hand. Andra anser att författningsändringen inte är tillräckligt kraftfull.

En skateboardåkare susar förbi ett plakat i Sydney. Ja-sidan har lagt in en högre växel i kampanjens slutfas. Foto: Mark Baker/AP/TT

Både ja- och nej-sidan stöds av kända australier och idrottsstjärnor, skådespelare och politiker, varav vissa har rötter i ursprungsbefolkningen.

Ett av motståndarsidans mer konkreta argument mot the Voice är att det inte behövs något specifikt nationellt organ för urbefolkningen eftersom den redan finns representerad i det nationella parlamentet (för närvarande är elva ledamöter aboriginer). Enligt ja-sidan är dessa parlamentsledamöter emellertid i första hand representanter för valkretsar och inte enbart för aboriginerna och öborna i Torres sund själva.

Efter folkomröstningen

Den kommande folkomröstningen är den första i landet på 24 år. Australiens författning kan bara ändras genom att folket ger sitt godkännande och det hör till saken att det inte skett särskilt ofta; australierna har sällan röstat för förändring.

Av de 44 folkomröstningar som hållits sedan 1901 har bara åtta lett till författningsändringar. Ett skäl till detta är också att kraven är höga för att de ska gå igenom – det behövs inte bara att en majoritet av invånarna i hela landet röstar ja till ett förslag, det måste dessutom ha stöd av flertalet röstande i minst fyra av landets sex delstater.

En lärdom från tidigare folkomröstningar är att landets båda politiska block behöver sluta upp bakom ett förslag för att det ska bli ett ja.

Det är alltså en hel del som talar för att australierna kommer att rösta nej till the Voice.

Ett sådant resultat skulle förstås vara ett nederlag för Laborregeringen och kanske ge en föraning om var australiernas sympatier finns inför parlamentsvalet 2025. Men premiärminister Albanese försökte nyligen i en TV-intervju förneka folkomröstningens betydelse för regeringen genom att betona att den helt är urbefolkningens initiativ.

Drottning Elizabeth II hedras med ett porträtt på Sydneys operahus sedan hon gått bort i september 2022. Efter drottningens död öppnar regeringen för en folkomröstning om att göra Australien till republik. Foto: Mark Baker/AP/TT

Albanese har planerat att hålla ännu en folkomröstning efter the Voice. Den här gången om att avskaffa dagens system med den brittiska monarken som statschef och göra Australien till republik, ett förslag som avslogs i en folkomröstning 1999 men som på nytt blivit aktuell efter drottning Elizabeth II:s bortgång. Denna omröstning skulle hållas nästa mandatperiod, om Labor behåller regeringsmakten.

Men om den nuvarande författningsändringen får nej av folket är det inte säkert att Albanese kommer att gå vidare med ännu en folkomröstning.

Oppositionsledaren Peter Dutton har dock lovat att hålla en ny folkomröstning om Koalitionen vinner nästa parlamentsval. Den skulle enbart gälla ett erkännande av urbefolkningen i författningen, utan någon grundlagsskyddad institution.

Ett nej i årets folkomröstning skulle förstås vara en stor motgång för många som länge engagerat sig för urbefolkningens sak. Många varnar för att ett nej kan försena försoningsprocessen på nationell nivå.

Andra är mer hoppfulla och pekar på utvecklingen på lägre nivåer, där några delstater redan har kommit långt: Victoria har bildat en sannings- och rättvisekommission som samlar in rapporter med vittnesmål om vad kolonisationen har betytt för urfolken i delstaten och det pågår förhandlingar om fördrag i såväl Victoria och Queensland som i Northern Territory.