Politisk pingpong i paradiset
Maldivernas vatten är upprört bortom lugnet i turistparadiset. Foto: Shutterstock/TT

Politisk pingpong i paradiset

Att vara ett litet land som blir föremål för flera stormakters samtidiga uppmärksamhet och lojalitetskrav kan vara en svårmanövrerad och splittrad upplevelse. I en värld där maktcentrumen blir fler och rivaliteten mellan dem ökar blir den situationen också alltmer vanlig, skriver den indiske politiske kommentatorn Pranay Sharma som ger ett brännande aktuellt exempel på pingpong med stormakterna: Maldiverna.

Publicerad: 2023-10-23

Maldivernas skärgård med sina 26 atoller i Indiska oceanen är ett tropiskt paradis. De över 1 000 öarna – med vita sandstränder, korallrev och kristallklart turkost vatten med ett rikt marint liv, frodiga palmer och lyxiga hyddor på styltor över vattnet – är ett drömresmål för resenärer över hela världen. I åratal har det lockat européer, som utgör hälften av turisterna, som vill komma bort från det hektiska vardagslivet, snorkla och tillbringa tid i avskildhet.

De flesta av dem är lyckligt ovetande om att det på andra håll i paradiset inte är så lugnt. En kamp om inflytande mellan de regionala rivalerna Indien och Kina har rört upp Maldivernas vatten.

En anledning till de utländska besökarnas okunnighet är att Maldivernas strategiska betydelse i den globala geopolitiken inte är så välkänd i den vidare världen.

Maldiverna tillhör Sydasien och ligger motsvarande sju landmil från Indiens sydvästra kust. Här går en viktig farled för global handel, inte minst oljetransporter. Maldiverna ligger mellan Indiska oceanens flaskhalsar: Adenviken och Hormuzsundet på ömse sidor om Arabiska halvön i väster och Malackasundet mellan Malaysia och Indonesien i öster.

Peking söker nya vägar

Kina fruktar att USA med allierade kommer att skära av Malackasundet, i takt med att den globala rivaliteten dem emellan ökar. Det mesta av Kinas råvaror passerar genom Malackasundet, som är den kortaste sjövägen mellan Östasien och Persiska viken och vidare västerut. Det har fått Peking att utveckla starka band med länder i Indiska oceanen för att hitta alternativa rutter där handeln kan skyddas av Kinas flotta. Maldivernas övärld ingår i en sådan alternativ rutt.

maldiverna malé.jpgEn tredjedel av invånarna bor i huvudstaden Malé. Foto: Skycolors/Shutterstock/TT

Men de internationella sjövägarna nära den tropiska önationen har stor strategisk betydelse även för den globala sjöhandeln i stort, särskilt för Indien. Hälften av den indiska utrikeshandeln och 80 procent av dess energiimport, särskilt olja, går längs dessa farleder. Betydande kinesisk närvaro i regionen kan potentiellt hindra handeln, som är avgörande för Indiens ekonomi och strategiska intressen. Detta har blivit tydligare i takt med att Kina gör allt större avtryck i Sydasien, en region som Indien ser som sin intressesfär.

För att uppnå sina geopolitiska och ekonomiska mål, främst genom Sidenvägsinitiativet (Belt and Road Initiative, BRI), har Kina gjort flera infrastrukturinvesteringar i Maldiverna. Indien har därför vidtagit motåtgärder: utöver infrastruktursatsningar ökat samarbete inom handel och ekonomi, försvar och säkerhet, hälsa, utbildning och kultur.

Även USA, vars globala hegemoni utmanas av Kina, odlar närmare kontakter med maldiviska politiker. 2020 undertecknade USA ett avtal om försvarssamarbete med örepubliken. Det gav upphov till oro i Peking, men inte i New Delhi vars relationer med USA stärkts under senare tid. Indien gav därför sitt tysta godkännande till den amerikanska närvaron på Maldiverna, för att motverka konkurrensen från sin östasiatiska rival. Den amerikanska närvaron har också fått Japan och Australien att stärka sina band till Maldiverna. Indien, USA, Japan och Australien utgör Quadrilateral Strategic Dialogue (Quad), som allmänt ses som ett amerikanskt initiativ för att motverka Kinas framfart i den indo-pacifiska regionen (området runt Indiska oceanen och Stilla havet).

Kina, Indien och Kina igen

Sedan den Kinavänlige kandidaten Muhamed Muizzu segrat i Maldivernas presidentval i början av oktober 2023 står Indien dock inför en ny utrikespolitisk utmaning. Muizzu gick till val på en anti-indisk linje och vann över den Indienvänlige sittande presidenten Muhamed Solih. Solih har under sin presidenttid fört Maldiverna närmare Indien och distanserat landet från Peking.

I förra valet var det tvärtom. Då besegrade Solih en Kinavänlig president, Abdulla Yamin.  Under Yamins mandatperiod (2013–2018) ökade Kinas investeringar och inflytande i önationen.

imageuxzo9.png"Ut med Indien", säger den tillträdande presidenten Muhamed Muizzu. Foto: Mohamed Sharuhaan/AP/TT

Årets valsegrare Muhamed Muizzu ingick i Yamins regering, som undertecknade ett frihandelsavtal med Kina och uppmuntrade ökade investeringar från Peking. Under Yamin-regeringen spekulerades det också om att Kina skulle bygga en flottbas på en av öarna i Maldiverna. Yamin tvingades dock bort från makten på grund av korruptionsanklagelser och en växande oro för att Maldiverna skulle hamna i en kinesisk skuldfälla.

Men Indiens växande närvaro har också stört befolkningen i Maldiverna, trots det stöd som New Delhi har gett landet på en rad olika områden. Bedömare anser att detta är en typisk reaktion bland invånarna i ett litet land på en större grannes växande inblandning i deras angelägenheter. De börjar frukta att de ska bli alltför beroende av en stormakt.

"Ut med Indien"

Men smånationer kan också dra nytta av rivaliteten mellan mäktiga länder. Det senaste årtiondet har maldivierna använt stormakternas investeringar för att utveckla landet. De har också fått enorma lån för att överbrygga den ekonomiska kris som följde av coronapandemin.

Sedan 2018 har Indien spenderat motsvarande omkring 20 miljarder kronor på att återbetala Maldivernas statsskuld och utveckla landets infrastruktur, hälsosektor och bostäder, samt möjliggöra stöd till kvinnor och ungdomar. Indiens paradnummer har varit det 6,7 km långa Greater Malé Connectivity Project, vägar och broar som förbinder huvudstaden Malé med tre andra öar till en kostnad av omkring 5 miljarder kronor.

imagesoszf.png"In med Indien", tycker den avgående presidenten Mohamed Solih, som här lanserar en infrastruktursatsning med den indiske premiärministern Narendra Modi. Foto: AP/TT

Under Solihs regering har Indien och Maldiverna byggt upp ett starkt försvars- och säkerhetssamarbete. Indien har försett Maldiverna med örlogsfartyg, helikoptrar och flygplan samt utbildat landets kustbevakning och säkerhetspersonal. Närvaron av indisk militär, som varit där för att lära maldivierna att använda marinens fartyg och flygplan och utbilda kustbevakningen, har dock gjort befolkningen bekymrad. En kraftfull "Ut med Indien"-kampanj, som Muizzu och hans allierade drev, växte sig allt starkare inför valet. Anklagelser om att regeringen hade tillåtit indisk trupp att stationeras på öarna, och att detta äventyrade landets oberoende, kulminerade i valnederlaget för Solih.

För New Delhi är det oerhört angeläget att hålla en Pekingvänlig regim borta från Maldiverna. Detta är särskilt viktigt sedan maj 2020 då spänningarna mellan Indien och Kina steg i den militära konflikten längs ländernas gemensamma gräns.

Det nya normala

Experter påpekar dock att det är osannolikt att en prokinesisk regering i önationen kommer att göra något drastiskt i relationerna till Indien. Den stora grannen är trots allt en traditionell allierad och landets främsta garant för dess säkerhet. Som president kommer Muizzu sannolikt att behöva hitta en balans mellan de asiatiska giganterna eftersom båda har stor betydelse för Maldivernas framtid och ekonomi.

För Kina kommer ögruppens betydelse bara att öka i takt med att rivaliteten med USA blir mer akut. Att hitta pålitliga platser i Indiska oceanen – som Djibouti, Seychellerna, Sri Lanka och Maldiverna – där man kan ha flottbaser för att säkerställa fri rörlighet för sina fartyg, är en del av Pekings strategi. Flottbaserna kan också underlätta kontroll av dessa viktiga sjövägar.

maldiverna bro.jpgDen kinesiskfinansierade Sinamalé-bron förbinder huvudstadsön Malé med grannön Hulhulé där den internationella Velana-flygplatsen ligger. Foto: Shutterstock/TT

Kinas och Maldivernas frihandelsavtal, som aldrig ratificerades så länge Solih var president, kan nu träda i kraft.

Den nya regeringen kanske inte kommer att uppmuntra indisk militär närvaro i Maldiverna. Men den inställningen kan också komma att gälla mot Kina och andra utländska makter i framtiden.

Även Indien måste vänja sig vid den förändrade verkligheten. Det som hände i Maldiverna var inte ett undantag utan det nya normala. De flesta av Indiens grannländer har knutit närmare band med Kina och anslutit sig till Sidenvägsinitiativet

Indien och många andra länder fortsätter att bygga relationer med alla stormakter, däribland USA och dess rival Ryssland. Till skillnad från tidigare, då länderna var tvungna att välja ett av de dominerande blocken, är den nuvarande trenden att knyta starka band med flera länder och dra nytta av det.

Översättning: Ola Westerberg


Pranay Sharma
Utrikespolitisk kommentator i Indien. Återkommande skribent i Utrikesmagasinet.