Polskt ödesval viktigt för hela Europa

Högerpartiet Lag och rättvisa (PIS) satt vid makten i Polen i åtta år. De har kännetecknats av isolering inom EU och nedmontering av den inhemska rättsstaten.

Det var 2015 som Lag och rättvisa, trots att enbart en minoritet av väljarna röstade på partiet, fick ensam majoritet i parlamentets underhus sejmen. Detta av två anledningar. Vänsterkoalitionen som fick 7,8 procent av rösterna kom inte in eftersom spärren för valallianser är 8 procent. I kombination med den beräkningsmetod som används för att fördela mandaten i kammaren innebar det att Lag och rättvisa med enbart drygt 37 procent av rösterna fick egen majoritet i sejmen.

Vid valet 2019 blev Lag och rättvisa återigen, bland annat på grund av betydande sociala löften och sänkt pensionsålder, det största partiet och kunde tillsammans med ett par mindre högerpartier behålla regeringsmakten.

Lag och rättvisas politik under dessa år har kännetecknats av ett ”envälde” där ingen hänsyn vid utformning av nya lagar har tagits till oppositionspartierna. Enbart i undantag har nya lagar skickats på remiss till organisationer utanför parlamentet. Lag och rättvisas paroll har i stället varit att partiet med egen majoritet i sejmen representerar hela det polska folket.

Stark konflikt med EU

Landets rättssystem har därtill konsekvent attackerats, politiserats och nedmonterats.

Polens public service-bolag – såväl radio som TV – förvandlades till renodlade propagandakanaler för Lag och rättvisa och partiet köpte genom ett stort statligt bolag upp majoriteten av landets regionala tidningar.

Jarosław Kaczyński, t h, partiledare för Lag och rättvisa, hedrar på årsdagen minnet av sin bror presidenten Lech Kaczyński som dog i en flygkrasch 2010. Till vänster om honom premiärminister Mateusz Morawiecki (mitten) och försvarsminister Mariusz Błaszczak. Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT

Polen kom genom detta i stark konflikt med Europeiska unionen och Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna. Domstolen har straffat Polen, EU-parlamentet har i flera uttalanden skarpt kritiserat landet och EU-kommissionen har tills vidare innehållit betydande penningstöd till Polen, däribland hela den så kallade återuppbyggnadsfonden efter covidpandemin, vilken för Polens del teoretiskt uppgår till motsvarande cirka 400 miljarder kronor.

Polen förvandlades till en inte längre fullvärdig demokrati utan en alltmer auktoritär stat. Som i alla sådana stater har utvecklingen gått hand i hand med maktfullkomlighet och korruption. Mitt under den pågående valrörelsen avslöjades en ny stor skandal som också fick konsekvenser utanför Polens gränser. Det har visat sig att Lag och rättvisa – som är främlingsfientligt och har sagt sig vägra ta emot en enda immigrant inom en omfördelning inom EU – under de senaste tre åren beviljat närmare två miljoner visum för personer utanför EU, i första hand från Asien och Afrika. Inget annat land i Europa har beviljat så många visum. Inte ens hälften av dem som fått dessa visum har heller tagit jobb i Polen. Då det rör sig om Schengenvisum har dessa personer sedan kunnat fortsätta till andra EU-länder och i vissa fall även via Mexiko till USA.

Utfärdandet av alla dessa visum är förmodligen kopplat till korruption. Den vice utrikesministern avskedades och sju andra ämbetsmän häktades. Trots detta avvisade Lag och rättvisa-regeringen allt tal om att det skulle handla om någon ”affär”. Till dem som har reagerat hör den tyska regeringen som beslutade att införa skärpta gränskontroller gentemot sin östliga granne, med hänvisning till att antalet immigranter via Polen hade ökat starkt.

Fritt men inte rättvist

Under de åtta år som Lag och rättvisa satt vid makten har partiet utöver sitt maktfullkomliga beteende vid flera tillfällen brutit mot landets konstitution enligt oberoende juridisk expertis. Partierna i den tillträdande regeringen lovade före valet att lagföra politiker från Lag och rättvisa. Ledande politiker inom partiet är väl medvetna om detta och slogs därför med alla tillgängliga medel för att kunna sitta kvar vid makten ytterligare minst fyra år.

Oppositionsledaren Donald Tusk, t h, tillsammans med den forne demokratikämpen och sedermera presidenten Lech Wałęsa, vid en demonstration mot regeringen i juni. Både Tusk och Wałęsa anser att Lag och rättvisa-regeringen undergrävde demokratin. Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT

Till metoderna hör bland annat att det samtidigt som valet till sejmen hölls en folkomröstning där fiktiva frågor ställdes som partiet bedömde skulle förknippas med och slå mot oppositionen. En fråga var om Polen ska tillåtas ta emot ”illegala” immigranter, en annan om man ska höja pensionsåldern. Inget parti hade föreslagit något av detta. En annan metod var att partiet, långt innan den lagstadgade tiden för valrörelsen inleddes, använde medel ur statskassan för att bedriva något som enbart kan betecknas som valmöten. Redan vid valet 2019 påpekade organisationen Osse i sin valrapport denna oegentlighet liksom att public service-medier använts på ett otillbörligt sätt.

2023 års val i Polen var fritt men definitivt inte rättvist. Till Lag och rättvisas valkampanj hörde en välkonstruerad hatkampanj – både på valmöten och i de av partiet kontrollerade massmedierna. Man anklagade oppositionen – och då framför allt det liberala partiet Medborgarplattformens ledare (och sedermera prremiärministern) Donald Tusk – för att vara såväl Vladimir Putins agent som Tysklands förlängda arm i Polen.

Man drog sig därför inte ens för att göra uttalade anspelningar på att personer knutna till oppositionen skulle likställas med nazistiska kollaboratörer under andra världskriget. Till dem som anklagats hör den, nota bene, judiska regissören Agnieszka Holland på grund av hennes senaste film, som vann pris vid festivalen i Venedig, om migranterna vid den polsk-belarusiska gränsen. Under valrörelsens sista veckor försökte partiet dessutom genom anti-ukrainsk retorik fiska röster från det extrema och anti-ukrainska högerpartiet Konfederationen.

Polen har varit på kollisionskurs med EU på grund av försvagningen av rättssystemet. Foto: Shutterstock/TT

Vill göra Polen rumsrent

Lag och rättvisas politiker ställde inte upp i offentliga debatter före valet. De vägrade också regelbundet att svara på frågor från journalister och när talmannen i den polska senaten, Tomasz Grodzki, som tillhör oppositionen, utnyttjade sin rätt att i offentlig TV hålla ett kort tal till nationen uppmanade premiärminister Mateusz Morawiecki landets tittare att ”stänga av TV-apparaterna”. Det var så vi gjorde under den kommunistiska tiden när landets ledare general Jaruzelski skulle tala till oss, sade Morawiecki. Det kan för en svensk publik liknas med om Magdalena Andersson fortfarande vore statsminister och skulle uppmana svenska folket att stänga av TV-apparaterna eller byta kanal om riksdagens talman Andreas Norlén från Moderaterna skulle hålla tal till nationen.

Det största partiet i det nya regeringsunderlaget är Medborgarplattformen som leds av den före detta ordföranden för Europeiska rådet (EU-ländernas ledare) Donald Tusk. Tillsammans med ett par mindre partier, däribland De gröna, utgör de Medborgarkoalitionen. Polens traditionella bondeparti, som kan liknas vid svenska Centern, har bildat en koalition med det relativt nybildade partiet 2050. Denna koalition gick till val under namnet Tredje vägen. De olika vänstergrupperna har sedan 2021 slagit sig samman till partiet Nya vänstern.

Lag och rättvisa hade kunnat bilda koalition med den högerextrema alliansen Konfederationen. På bilden ett möte med en av alliansledarna, Sławomir Mentzen. Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT

Utöver traditionella vallöften om sociala välfärdsreformer, däribland högre löner inom vården och skolväsendet och bättre villkor för landets pensionärer, är det två saker som dessa tre grupperingar har gemensamt: att återställa rättsväsendet samt se till att Polen åter blir en demokratiskt accepterad och betydande politisk spelare inom Europeiska unionen.

Abortfrågan

Om Lag och rättvisa hade junnat bilda regering på nytt efter valet hade man bland annat sannolikt ha behövt försöka gå samman med högerextrema partiet Konfederationen.

Medborgarkoalitionen försökte inför valet mobilisera yngre och kvinnliga väljare bland annat genom att lova att upphäva den stränga abortlag som Lag och rättvisa infört. I stället lovar man att införa fri abort upp till den tolfte veckan av en graviditet.