Efter revolten: nygammal samling vid maktens grytor

Slutet blev snabbt och dramatiskt för den ledare som styrt Bangladesh längst.

Hundratals, om inte fler, människor dödades när polis och militär försökte slå ner de studentledda protesterna. Men det räckte inte för att stoppa de folkliga kraven på regimens avgång. Den 5 augusti övertygades Bangladeshs premiärminister Sheikh Hasina Wajed till slut om att militären inte kunde garantera hennes säkerhet. När demonstrationståget närmade sig hennes residens i Dhaka fördes hon i säkerhet och vidare till Indien precis innan folkmassan trängde sig in i byggnaden och plundrade den på vartenda värdeföremål.

Sheikh Hasinas avgång har inte bara väckt hopp för proteströrelsen. Den har också väckt oro för Bangladeshs framtida stabilitet och tillväxt, samt hur situationen kan påverka regionen. Grannlandet Myanmar i öster präglas av våld mellan armén och flera etniska grupper, och generalernas grepp om den våldsdrabbade nationen har minskat avsevärt. En kombinerad spridningseffekt från Bangladesh och Myanmar skulle kunna skapa kaos i Indiens redan oroliga nordöstra region som delar gräns med båda länder. Bengaliska viken, som är en viktig havslänk till den större regionen runt Indiska oceanen och Stilla havet, är dessutom redan föremål för intensivt maktspel mellan Indien, Kina och USA.

Studenter i regeringen

Den riktning som Bangladesh tar efter Hasina följs med spänning och spekuleras om i flera huvudstäder. Armén har nu kontroll. Den har på studenternas initiativ tillsatt en övergångsregering under ledning av Nobelpristagaren och ekonomen Mohamed Yunus för att stabilisera situationen och lugna omvärlden.

Mohamed Yunus (t h) installeras som ledare för övergångsregeringen. 2006 fick han Nobels fredspris för sitt arbete med banklån till fattiga bangladeshier. Foto: Rajob Dhar/AP/TT

Studenterna är nu en viktig del av den nya regeringen, där den har flera representanter. Det råder entusiasm och spänning i landet efter Hasinas avgång, som många ser som Bangladeshs andra befrielse efter självständigheten 1971. I detta läge har studenterna tagit på sig rollen som slutgiltig domare i alla viktiga beslut. Det är en roll som de väntas kräva att få behålla även efter en övergångsperiod. Studentledare överväger nu att bilda parti. Det folkliga missnöjet med det gamla etablissemanget gör att de kan komma att erbjuda ett alternativ till framför allt de två stora partier som har format och styrt Bangladesh, Hasinas Awamiförbundet och dess rival Bangladeshs nationalistparti (BNP). Det kan tilläggas att landet har ung befolkning: omkring hälften är under 25 år gammal.

Sedan andra världskriget har studenter legat i framkant när krav ställs på förändring i världen. Det har gällt för såväl fredsrörelsens demonstrationer mot Vietnamkriget på 1960-talet som dagens protester i Palestinafrågan på europeiska och amerikanska universitet. Så var även fallet med 1980-talets krav på frihet och demokrati i Östeuropa och demokratirörelsen på Himmelska fridens torg i Kina. Så skedde också under den arabiska våren i Mellanöstern och Nordafrika på 2010-talet. Och i samma region som Bangladesh är ett aktuellt exempel protesterna i Sri Lanka 2022. Då tvingade ett studentlett folkligt uppror president Gotabaya Rajapaksa att avgå och lämna landet.

Ekonomiska framsteg

Studentprotester har också en rik historia i själva Bangladesh. Ända sedan det östra, muslimska Bengalen blev en del av Pakistan 1947 har studenter gått i första ledet i alla större protester. De gick i spetsen för Bhasha Andolan-rörelsen 1952, som ledde till att bengali blev officiellt språk i Pakistan vid sidan av urdu, liksom i självständighetskampen 1971. Få hade dock trott att studenterna skulle kunna få Hasina på fall och tvinga henne i landsflykt.

Sheikh Hasina förföljde meningsmotståndare och lät manipulera val men respekterades i omvärlden för Bangladeshs ekonomiska utveckling. I mars fick hon besök av kronprinsessan Victoria och bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M). Foto: Henrik Montgomery/TT

Sheikh Hasina var Bangladeshs ansikte utåt. Hon uppfattades av många som en ledare som gav sitt land stabilitet, tillväxt och utveckling under sitt senaste, 15-åriga maktinnehav 2009–2024 (hon styrde också 1996–2001). Ekonomin hade vuxit stadigt med över 6 procent och nådde till och med 8 procent under en period. Det imponerade på ekonomer, investerare och politiska ledare runt om i världen. Under hennes ledning var Bangladesh på det sättet en framgångssaga, ett land som utvecklades snabbt från att ha varit ständigt fattigt och med en undernärd befolkning. Hasina hyllades dessutom på världsscenen som en sekulär ledare för världens fjärde största muslimska land med över 170 miljoner invånare.

Styrde med våld och hot

Men det fanns en stark autokratisk ådra i Hasina som innebar att hon undanröjde och marginaliserade politiska motståndare. Hon höll sig kvar vid makten med våld, hot och anses allmänt ha manipulerat val på löpande band. Den kris och det missnöje mot henne som hade byggts upp under åren nådde en sprängpunkt när bland annat minimilönen inte höjdes, tillväxten inte längre genererade nya jobb och inflationen sköt i höjden. När Hasina riggade även det val som hölls i januari i år, för att vinna för fjärde gången i rad, blev situationen ännu värre. Det var i denna instabila atmosfär som studenterna inledde sina protester mot regimens "kvoteringssystem". Detta system reserverade en stor andel jobb i offentlig sektor för ättlingar till självständighetskämpar och anhängare till Hasinas parti.

Bedömare är eniga om att Hasina visserligen uppnådde en hel del under sin regeringstid, men att hon mest kommer att bli ihågkommen som envåldshärskare.
– Hon hade sin beskärda del av framgångar och felsteg som kulminerade i ett katastrofalt slut, säger Srinath Raghavan, professor i statsvetenskap och historia vid Ashoka-universitetet utanför Delhi i Indien.
– Listan över hennes misslyckanden kan göras lång, och det som fick störst konsekvenser var att hon förstörde demokratin i Bangladesh, tillägger han.

Hopp väckts hos bland annat oppositionspartiet BNP, vars anhängare här manifesterar sin styrka. Ledaren Khaleda Zia, som nu släppts ur fängelse, syns på bilden vid partihögkvarteret i Dhaka. Foto: Rajib Dhar/AP/TT

Hasina var den kvinna i världen som när hon avgick hade suttit längst vid makten. Hennes fall kan sägas ha orsakats av en blandning av hybris, paranoia och egna felbedömningar. Hasina missbedömde både styrkan i studenternas protest och hur hon skulle hantera den.

Kallade studenter spioner

Hasina och hennes far Mujibur Rahman, som var det självständiga Bangladeshs första premiärminister, var båda studentledare när de läste vid Dhakas universitet. Därför kom det som en överraskning att hon felbedömde studenternas känslor och deras protest mot kvoteringssystemet. När protesterna tog fart bad Hasina Högsta domstolens ge sin syn på kvoteringen. Men innan domstolen hann komma med sitt utlåtande komplicerade Hasina situationen genom att jämföra studenterna med razakar – en hatad omskrivning för spioner under befrielsekampen mot Pakistan. Hennes opassande kommentar fick studenterna att trappa upp sin protest. Situationen förvärrades ytterligare när Hasina, i stället för att försöka lugna de sårade studenterna, satte in polis och sina "stormtrupper" för att bryta upp deras protest.

Protesterna ledde till våldsamma sammandrabbningar och plundring. Det väcker oro det redan instabila närområdet. Foto: Rajib Dhar/AP/TT

Hasina befinner sig nu i New Delhi och Indien har gett henne tid att besluta om sin framtid. Frågan är dock om hon alls kommer att kunna återvända till Bangladesh som en fri människa. Allt fler brottsanklagelser, bland annat om mord, riktas mot henne. Landets nya styre uppger att man därför kan komma att begära Hasina överlämnad till det bangladeshiska rättsväsendet. Övergångsstyret har också fått hjälp av brottsutredare från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, UNHCHR. Det är även oklart om hennes parti Awamiförbundet kan omtolka sig och bli relevant på nytt.

För närvarande har armén kontrollen och stödjer Yunus tillfälliga regering. Armén har också lovat att hålla val så att landet kan utse en folkvald regering. Flera bedömare tror dock att det kan dröja innan militären lämnar över makten och återvänder till kasernerna.

Regional inspiration

Utöver Awamiförbundet, studenterna och militären finns andra politiska krafter som nu ser sin chans att kliva fram på nytt.

Hasina såg till att Khaleda Zia – tidigare premiärminister och ledare för BNP, det största oppositionspartiet – fick ett långt fängelsestraff. Men efter revolten har hon släppts. Zias Londonbaserade son Tarique Rahman, som numera i praktiken styr BNP, beslutade sig också för att återvända hem.

BNP:s nära allierade parti Jamaat-e-Islami har också en lång konflikt med Hasina. Hon lät förbjuda rörelsen och inrätta den tribunal som dömde flera av dess ledare till döden genom hängning – domar som hennes kritiker betraktar som politiskt motiverade. Nu har Jamaat-e-Islami återvänt till den politiska scenen. Partiet måste dock bevisa både för bangladeshier och utomstående att det är en legitim politisk rörelse och tona ner sin religiösa fundamentalism.

Kampmetod som fått efterföljare. Runtom i Indien, som här i Ahmedabad i söder, har demonstranter visat sin avsky mot våldtäkten och mordet på en kvinnlig läkare på ett sjukhus i Calcutta (Kolkata). Foto: Ajit Solanki/AP/TT

Studenternas framgångsrika kamp i Bangladesh har också inspirerat till andra protester i regionen. I den stora indiska staden Calcutta (Kolkata) på andra sidan gränsen har våldtäkten och mordet på en ung kvinnlig läkare på ett sjukhus nyligen lett till stora demonstrationer runtom i Indien. I Pakistan har i sin tur studenter genomfört gatuprotester mot landets armé. Bland annat kräver de att den tidigare premiärministern Imran Khan omedelbart ska friges.

I Bangladesh riktas dock alla ögon mot armén och hur dess relation med studenterna utvecklas. Studenterna har gjort klart att de inte kommer att tolerera att militären styr i det "nya Bangladesh" som de drömmer om.