Syd kliver framåt på världsscenen

I juni 2023 pågick ett intensivt och inte så diskret franskt lobbyarbete på hög nivå i Sydafrika. Den franska utrikesministern Catherine Colonna var på besök i huvudstaden Pretoria med ett uppdrag som snabbt läckte ut i pressen: hon skulle säkra en inbjudan till nästa Brics-toppmöte för sin president Emmanuel Macron. En sådan inbjudan hade dittills aldrig förärats någon ledare från ”det globala nord”.

Det gjorde den inte heller den här gången. Macron fick kalla handen från Brics-länderna, som då bestod av Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika. Colonnas sydafrikanska kollega Naledi Pandor sade visserligen artigt på utrikesministrarnas gemensamma presskonferens att ”en inbjudan inte kunde uteslutas”, men det blev snart tydligt att Brics-länderna var eniga om att den franske presidenten inte hade på deras tillställning att göra.

Växande betydelse

Macrons intresse för Brics kan tolkas på flera sätt. En inbjudan hade förstås varit en fjäder i hatten för en president i färd med att höja sitt internationella anseende och fila på sitt CV inför tiden bortom mandatperioden. Men viktigare var att det skickade en signal om Brics-samarbetets växande betydelse. En signal om att Brics är mer än en diskussionsklubb för länder som trots sin storlek inte är välkomna i globala finrum som exempelvis G7-samarbetet (med världens stora liberala marknadsekonomier Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA).

Toppmötet 2023 som Frankrikes president inte fick vara med på. På bilden Brasiliens, Kinas och Sydafrikas presidenter, Indiens premiärminister och Rysslands utrikesminister. Senare anslöt sig ytterligare fyra länder till Brics. Foto: Alet Pretorius/AP/TT

Brics vitalitet underströks ytterligare i början av 2024 då Egypten, Etiopien, Iran och Förenade arabemiraten anslöt sig till samarbetet. Ytterligare 15 länder har lämnat in medlemsansökan. I sin nuvarande version representerar Brics närmare hälften av jordens befolkning, en tredjedel av världens samlade BNP och omkring 40 procent av all oljeproduktion. Det ger en ekonomisk kraft som börjar bli svår för historiska stormakter i det globala nord att ignorera. Och det ger självförtroende att säga sin uppriktiga mening i alla möjliga sammanhang.

Oljefrågan har särskilt stor betydelse. En av Brics-ländernas ambitioner är att olja inte uteslutande ska prissättas och handlas i amerikanska dollar eftersom detta anses ge USA oproportionerligt stort inflytande över världsmarknaden. Brics vill över huvud taget röra sig bort från synen på dollarn som ett slags standardvaluta för internationell handel.

Oroar USA

En sådan utveckling skulle försvaga den amerikanska valutan, minska USA:s internationella inflytande och ha negativa effekter på landets ekonomi. USA:s president Joe Biden har utåt sett varit nästan demonstrativt ovillig att kommentera Brics-expansionen men rimligtvis följer hans regering utvecklingen noga och inte utan oro.

Collage av kinesisk och amerikansk sedel. Brics vill att alltmer av internationell handel betalas i annat än dollar. Illustration: Shutterstock/TT

Det globala syd är ett spretigt begrepp (mer om detta nedan), men Brics-samarbetets expansion är en av de tydligaste symbolerna för hur länder där tar mer plats på den internationella finansmarknaden. Men också inom FN-systemet, Världshandelsorganisationen (WTO), Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF) pågår försök att bryta det globala nords ekonomiska dominans, bland annat genom att försöka luckra upp patenträtten för livsnödvändiga mediciner. Det skulle öka tillgången i det syd på bekostnad av nords nästan totala kontroll över läkemedelsindustrin.

Även i den internationella klimatdebatten håller sig delar av det globala syd framme och brukar stå för de mest långtgående förslagen på hur klimatförändringarna ska tacklas. Det sker ofta i kombination med högljudda anklagelser mot världens industriländer om att de skor sig på att utarma jordens resurser medan sårbara länder i syd får stå för notan.

Klimaträttvisa

Frågan om hur denna orättvisa ska kunna jämnas ut har dominerat globala klimatmöten i ganska många år, inte minst FN:s årliga konferens COP, men åtgärderna har låtit vänta på sig. Under 2023 och 2024 har däremot framsteg gjorts genom upprättandet av en fond för att kompensera fattiga länder för åsamkade förluster och skador till följd av klimatförändringar.

Uganda, januari 2024. Klimataktivister vid toppmötet för G77 kräver att de allierade utvecklingsländerna i sammanslutningen kräver skuldavskrivningar från norr. Foto: Hugh Rutherford/AP/TT

Vid COP 28 i Dubai i slutet av 2023 utlovade rika, utsläppsintensiva länder gemensamt motsvarande mer än 7 miljarder kronor till fonden. Det vittnar om att klimatorättvisan som drabbar det globala syd finns på agendan, även om de flesta bedömare uttryckte besvikelse över att pengarna väntas tas från andra typer av klimatsatsningar, samt att de bara utgör en bråkdel av de tusentals miljarder kronor som antas behövas för att hjälpa fattiga länder att hantera konsekvenserna av klimatförändringarna.

– Det här var ett svårt men viktigt steg att ta, även om mycket arbete återstår. Vi har nu för första gången ett verktyg för ökad klimaträttvisa genom finansiering av återuppbyggnad, rehabilitering och omplacering efter klimatorsakade katastrofer, sade Avinash Persaud, en av önationen Barbados klimatförhandlare under COP 28.

Inte bara geografi

Det är värt att påminna om att distinktionen mellan det globala syd och det globala nord inte i första hand handlar om geografi, även om det finns en sådan dimension. Enligt FN-organet Unctad (FN:s konferens om handel och utveckling), kännetecknas globala syd-länder bland annat av bristfällig levnadsstandard, utbredd fattigdom, svag samhällsekonomi och därmed ofta undermålig vård, skola och omsorg. Det är alltså, något förenklat, en alternativ benämning på utvecklingsländer, eller om man så vill en gruppering som påminner om det utrangerade begreppet tredje världen.

Uppdelningen mellan vad som kallas det globala nord och det globala syd kan illustreras på detta sätt. Illustration: Shutterstock/AP/TT

Många av dessa länder ligger visserligen på södra halvklotet, huvudsakligen i Afrika och Sydamerika, men de flesta av Asiens globala syd-länder, däribland Kina och Indien, ligger norr om ekvatorn. Och omvänt: välmående länder som Australien och Nya Zeeland, vilka räknas till det globala nord, ligger på södra halvklotet.

Gemensamt för många länder i det globala syd är erfarenheten av att ha varit kolonier eller lydstater under stormakter i Europa och Nordamerika. Därmed delar de också erfarenheten att vara källa till råvaror och billig arbetskraft för det globala nord, utan att för den sakens skull ha inflytande i internationella beslutsprocesser.

Men när historiska stormakter allt oftare vacklar – politiskt, ekonomiskt och som moraliska rättesnören – uppstår möjligheter att slå in en kil. Kina gjorde det tidigt och har seglat upp som ekonomisk stormakt. Som sådan urholkar landet Europas och Nordamerikas dominans genom att erbjuda en alternativ genväg till ekonomisk framgång för andra länder i det globala syd.

Israel-Palestina

Denna ökade frihet från ekonomiskt beroende av det globala nord öppnar för en mer offensiv hållning i många frågor. Den pågående konflikten i Gaza är en sådan, där länder i syd i större utsträckning kritiserat Israels agerande. De har till och med försökt sätta stopp för det inom ramen för det internationella rättsväsendet. Sydafrika drog tidigare i år Israel inför FN:s skiljedomstol ICJ med anklagelser om folkmord. Nicaragua tog sig an Tyskland vid samma domstol för att landet alltjämt förser Israel med vapen.

Sydafrika stämde Israel inför Internationella domstolen (ICJ) på grund av kriget i Gaza. Här syns de sydafrikanska sjalprydda ombuden Cornelius Scholtz (t v) och Vusimuzi Madonsela i rättssalen i maj 2024. Foto: Peter Dejong/AP/TT

I samma veva gjorde Brasiliens president Luiz Inácio ”Lula” da Silva en uppmärksammad jämförelse mellan Israels agerande och Förintelsen. Och när Tysklands förbundskansler Olaf Scholz på en presskonferens underströk att Israel har rätt att försvara sig mot terrorister och kunde räkna med stöd från regeringen i Berlin, då kunde inte den besökande premiärministern från Malaysia, Anwar Ibrahim, hålla sig från ett till synes oplanerat utspel:
– Vad har det blivit av vår medmänsklighet? Varför detta hyckleri? Varför denna selektiva hantering av olika människogrupper? Jag kan inte acceptera att man ser så isolerat på enskilda händelser och ignorerar det större perspektivet såsom det passar en, sade han med riktning Scholz.

Enligt den politiska analytikern och Israelkännaren David Levy bevittnar vi just nu ett systemskifte där tilltagande välstånd i det globala syd bidrar till att bryta det tolkningsföreträde av världen som rika stormakter länge har åtnjutit, alltmedan fattigare länder, ofta i beroendeställning, valt att hålla tyst. I en intervju i The Guardian konstaterar han att maktbalansen i världen verkar vara på väg att skifta:

– Något viktigt och intressant har hänt, och kanske är det rentav en källa till visst hopp. Vi ser att för en stor del av det så kallade globala syd har Palestina kommit att bli symbol för upproret mot det västerländska hyckleriet, mot en oacceptabel postkolonial världsordning.