Därför hjälper Kim Putin med trupp
Kör numera tillsammans på världsscenen. Foto: KCNA via AP/TT

Därför hjälper Kim Putin med trupp

Analys. Nordkorea belönas inte bara med pengar, olja och teknik för att bidra med soldater på Rysslands sida i kriget i Ukraina. Bakom beslutet finns en gemensam historia med Moskva från 1950-talet. Det är också ett sätt för Kim Jong-Uns regim att bryta sig ur ett alltför ensidigt beroende av Kina – och militär inringning från väst – och dra nytta av den geopolitiskt gyllene sits som Nordkorea har hamnat i. Det skriver Jakob Hallgren, direktör vid Utrikespolitiska institutet.

Publicerad: 2024-12-16

Medan Nordkorea har en lång historia av att låta aggressivt och är världsmästare i krigsretorik, har regimens faktiska militära handlingar under Kim Jong-Uns styre, sedan 2011, huvudsakligen hållit sig inom landets gränser och varit förhållandevis återhållsamma. Men att skicka upp till 12 000 soldater, och förmodligen ännu fler, för att delta i Rysslands olagliga och självvalda krig mot Ukraina är någonting helt annat.

Hur kommer det sig att Nordkorea har gått till dessa ytterligheter nu?

Det har hävdats att ett desperat behov av humanitärt bistånd, gas och olja, luftvärn, flygplan och robotar, samt stridserfarenhet räcker som förklaringar. Men även om dessa är viktiga skäl måste man också se tillbaka på Nordkoreas långa historiska relation till Ryssland och titta djupare in i Pyongyangregimens psyke för att fullt ut förstå motiven till att detta steg togs nu.

Nordkorea en sovjetisk-rysk skapelse

Kim Jong-Uns farfar och Nordkoreas förste ledare, den ryskutbildade Kim Il-Sung, hade upprepade gånger vädjat till Sovjetunionens mångårige diktator Josef Stalin innan han fick grönt ljus att erövra Sydkorea i juni 1950. Men de inledande framgångarna vände snabbt, och det var först när Kina skickade cirka 250 000 "frivilliga soldater" som en total nordkoreansk kollaps i kriget kunde undvikas.

Efter vapenstilleståndet 1953 byggde Kim Il-Sung ett socialistiskt eremitrike med starkt stöd från Ryssland och Kina, i askan efter sin första felbedömning.

imagep5uva.pngNordkoreas grundare, Kim Jong-Uns farfar Kim Il-Sung, och Sovjetunionens ledare Josef Stalin, på en gammal förstasida av det nordkoreanska partiorganet Rodong Sinmun. Foto: okänd/Wikimedia Commons

Kim Jong-Un känner väl till sin familjs historia och Kim Il-Sung är hans förebild. Sonsonen vet att landet var en sovjetisk-rysk skapelse från första början. Sannolikheten är också stor att han har studerat hur farfadern trivdes när han kunde spela ut regeringarna i Moskva och Peking mot varandra om subventioner och stöd.

Kim Jong-Un är efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 tillbaka i en geopolitiskt gyllene position som hans farfar en gång hanterade mästerligt. Tre årtionden av osäkert beroende av Kina tog slut när Ryssland, under tyngden av internationella sanktioner, återupplivade sina nära band till Nordkorea, som bara tycks ha suttit och väntat på att bli tillfrågade. Numera är Ryssland, i likhet med Nordkorea sedan tidigare, en klientstat åt Kina, men från Pyongyang kan Moskva få saker som Peking inte vill eller kan ge.

Inringat och isolerat

Exakt vad som fick Kim Jong-Un att skicka sina trupper till Ryssland den gångna hösten kommer förmodligen att vara föremål för spekulationer under lång tid framöver. Det har säkert delvis att göra med de incitament som beskrivs ovan, oavsett om de är av finansiell eller teknisk karaktär, inklusive eventuellt stöd för att vidareutveckla Nordkoreas kärnvapenprogram.

De faktorerna fanns dock redan tidigare. Att man skickar soldater har därför sannolikt att göra med något djupare, en ökad existentiell känsla i Pyongyang av att vara inringad och isolerad, samt en utlösande faktor.

För det första förvärrades upplevelsen av att vara inringad av att försvarspakten Jarokus bildades 2023 mellan Japan, Sydkorea och USA. Till den kommer de två sistnämnda ländernas ökande samarbete med Nato, vilket utgör en länk till den europeiska krigsskådeplatsen i Ukraina.

Kim Jong-Un kallade nyligen detta samarbete för just ett asiatiskt Nato.

nordkorea ryssland satellit.jpgSatellitbild som enligt sydkoreansk underrättelsetjänst visar nordkoreansk trupp vid den ryska militära anläggningen Ussurijsk. Foto: AFP/TT 

För det andra var den utlösande faktorn förmodligen när Ukraina invaderade delar av den ryska regionen i Kursk. Inbrytningen påskyndade att Nordkorea och Ryssland fastställde sitt omfattande strategiska partnerskap.

Ända sedan Kim Il-Sung räddades av Ryssland och Kina på 1950-talet har Kimdynastins huvudmotståndare varit USA. Allt är USA:s fel på grund av dess "fientliga politik" enligt Nordkorea. Enligt Pyongyangregimens världsbild var det USA som hindrade Nordkorea från att erövra hela den koreanska halvön på 1950-talet, det var USA som hjälpte Sydkorea att bli den maktfaktor landet är i dag, och det var USA som konsekvent försökte stoppa utvecklingen av landets kärnvapenprogram.

Vykort till Trump

På senare tid, och kanske viktigare, var det enligt nordkoreansk uppfattning Donald Trump, eller personer i hans omgivning, som förödmjukade Kim Jong-Un när denne reste till Hanoi 2019 för att träffa den amerikanske presidenten och trodde att ett avtal var inom räckhåll (USA avbröt mötet i förtid, och det blev resultatlöst).

Att stödja Ryssland med stövlar på marken för att försvara sitt territorium i vad Nordkorea nu kallar en helig kamp mot USA och väst är således inte bara att återgälda tjänster från 1950-talet. Det är förmodligen också en följd av en nordkoreansk känsla av att vara tillsammans med Ryssland i en alltmer intensiv episk kamp mot USA och dess allierade. Om erkänt ryskt territorium kan invaderas kan Nordkorea också invaderas.

nordkorea kim trump.jpgNordkorea anser att Kim Jong-Un förödmjukades när USA:s president Donald Trump avbröt deras toppmöte i Hanoi 2019. Foto: Evan Vucci/AP/TT

Därför bör truppförflyttningen också ses som ett vykort till USA och Donald Trump inför dennes tillträde på presidentposten i januari. Och det finns fler kort på lager att spela ut vid behov. Ett sjunde nordkoreanskt kärnvapentest, som enligt rapporter är redo att genomföras, är ett sådant ess i rockärmen inför eventuella framtida förhandlingar.

För en amerikansk president med ambitioner att ingå stora uppgörelser om Ukraina, och möjligen också Nordkorea, har med andra ord Kimregimens sändande av trupp till Ryssland gjort saker och ting mer komplicerade. Den knyter samman den europeiska och nordostasiatiska arenan på ett nytt sätt. Jämfört med 2018–2019, då Trump och Kim hade sina båda toppmöten, kommer det nu att vara en större uppgift att vända trenden. Detta på grund av de ömsesidiga anklagelser och de oroande faktiska omständigheter på marken som Kim Jong-Un har etablerat genom sin satsning på att ansluta sig till Vladimir Putins krig.


Jakob Hallgren
Direktör för Utrikespolitiska institutet och Sveriges ambassadör i Sydkorea 2018–2020. Tidigare biträdande direktör för fredsforskningsinstitutet Sipri.