Ett år efter maktskiftet – Polen inför nytt ödesval

Polens senaste parlamentsval hölls i oktober 2023. Störst blev det sittande regeringspartiet Lag och rättvisa (PIS) med drygt 35 procent av rösterna, men vid regeringsbildningen fick partiet vika sig för en samlad opposition bestående av fyra partier. Ledare för den nya regeringen blev Donald Tusk från mittenpartiet Medborgarplattformen. I dag, ett år senare, står Tusk inför nya inrikespolitiska utmaningar.

Lag och rättvisas åtta år vid makten präglades av en nedmontering av det polska rättsväsendet som medförde att landet kom i stark konflikt med EU-kommissionen, Europaparlamentet och Europadomstolen, vilka belade Polen med dryga böter.

Valet 2023 vann Donald Tusk av flera orsaker: han lyckades ena oppositionen att, trots skilda ståndpunkter i flera frågor, agera gemensamt mot Lag och rättvisa (PIS). Oppositionen lovade att återupprätta rättsväsendet och Tusk och hans parti utlovade dessutom under valkampanjen vittgående reformer, som Tusk mycket väl visste inte gick att genomföra. Framför allt gällde det kvinnors rättigheter och fri abort till tolfte veckan.

En kvinna protesterar framför Polens parlament mot att Donald Tusks regering misslyckats med att lätta på landets strikta abortlag. Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT

Valdeltagandet 2023 var med 75 procent det högsta någonsin i Polen. En av orsakerna var den stora mobiliseringen av unga väljare, inte minst unga kvinnor.

Det visade sig ganska snart att Lag och rättvisa under sina åtta år vid makten inte enbart gett sig på en nedmontering av rättsväsendet. Man hade dessutom förvandlat landet till något som många betecknar som en maffiastat där medlemmar av regeringen och deras närstående dränerade statskassan för personlig vinning.

Olagligt avlyssningssystem utreds

Det hade börjat med att regeringen, olagligt och via en fond för rättvisa  som tillhörde justitiedepartementet, köpte in det israeliska avlyssningssystemet Pegasus, som gör det möjligt att installera all typ av avlyssning av enskilda personer via deras mobiltelefoner. I stället för att enbart använda det mot presumtiva brottslingar använde regeringen det mot oppositionella och journalister. En av dem som fick sin mobil buggad var Krzystof Brejza under den tid han ledde Medborgarplattformens valkampanj 2019. Sammanlagt blev, enligt den nuvarande ministern för underrättelsetjänsten, över 500 personer av PIS-regeringen utsatta för Pegasus.

En kommission för att utreda handhavandet av Pegasus tillsattes i februari i år och har nu gett förslag till allmänna åklagaren att väcka åtal mot bland andra en före detta regeringsminister.

PIS-ledaren Jarosław Kaczynski vittnar den 15 mars 2024 inför den särskilda kommission som utreder Pegasus-affären i Polen. Den tidigare PIS-regeringen misstänks för att ha köpt in avlyssningssystemet Pegasus i syfte att olagligt avlyssna politiska motståndare. Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT

Pegasus-affären var bara början. Ju mer den nuvarande regeringen granskade handlingar och bokföring i landets alla departement och statliga företag uppdagades den ena skandalen efter den andra. Samtliga har gått ut på att pengar förts över till PIS egna eller närståendes fickor, eller till det egna partiet.

En av dessa affärer gäller visum från länder i Afrika och Asien till Polen.  Under åren 2019–2023 fick närmare 400 000 människor från dessa två kontinenter visum med arbetstillstånd, varav minst 20 procent var Schengenvisum, som i stort sett gäller för hela EU. Visum utfärdades lättvindigt, genom mellanhänder och korruption. En av de inblandade var den dåvarande vice utrikesministern, som nu sitter häktad sedan februari i år. Enligt den regeringskommission som undersökt hela affären bör ytterligare elva personer ställas inför rätta, däribland före detta premiärministern Mateusz Morawiecki och utrikesministern Piotr Wawrzyk.

Statliga bolag stödde PIS

En av de största affärerna som uppdagats, gäller hur stora budgetpengar för brottsoffer slussades över till fonder med helt andra syften. En präst fick på så sätt miljoner för att bygga ett komplex i utkanten av Warszawa med flera radiostudior. En del av pengarna hamnade i prästens kappa. Efter att suttit häktad är han nu frigiven mot borgen i väntan på rättegång.

Flera av de anklagade har hållit sig undan utomlands, andra försöker skydda sig med immunitet, bland annat i Europaparlamentet. 

Statligt ägda företag utnyttjades också för att stödja Lag och rättvisas kandidater i valkampanjerna till parlamentet. Det stora bolaget för utvinning av koppar, KGHM, avsatte motsvarande över 30 miljoner kronor till kandidater för PIS.
Oegentligheterna i PIS finansiella redovisning till Centrala valkommissionen har inte godkänts och PIS riskerar därmed att förlora statligt partistöd på över 200 miljoner kronor.

Listan på affärer skulle kunna göras betydligt längre. Även om korruption förekommer i snart sagt alla länder inom EU, handlar det i Polens fall om att stora delar av statsapparaten under PIS beskydd anklagas för att ha varit inblandad. Såväl Donald Tusk som andra regeringsmedlemmar betonar i tal efter tal att rättvisan måste ha sin gång och de skyldiga dömas. Men hittills har det inget skett, vilket är ett problem för Tusk. Löftet att komma till rätta med rättsväsendet är, ett år efter Tusks valseger, ännu ouppfyllt. Detta är förståeligt och förklarligt eftersom allting som ska ske med demokratins bevarande  tar tid, men kostar honom samtidigt politiskt. I opinionsundersökningarna ligger Lag och rättvisa i dag på i stort sett samma nivå som Medborgarplattformen. I Polen talar man till och med om en ”Trump-effekt”, det vill säga att stödet för PIS ökat sedan Trump vann valet i USA.

Oklar status för konstitutionsdomstolen

Landets konstitutionsdomstol fortsätter att verka som om ingenting hänt. Den har förklarat att tillsatta regeringskommissioner, exempelvis gällande Pegasus, bryter mot konstitutionen. Regeringen å sin sida anser att konstitutionsdomstolen inte existerar, det vill säga att dess beslut inte har laglig bäring eftersom den består enbart av olagligt tillsatta domare; så också enligt Europadomstolens beslut. Ett vittne, en av den förra regeringens högre ämbetsmän, har med stöd av konstitutionsdomstolens agerande, vägrat att frivilligt inställa sig till förhör inför Pegasus-kommissionen, och därför förts dit med tvång av polisen.

Polens premiärminister Donald Tusk (vänster) och Warszawas borgmästare Rafał Trzaskowski framträder tillsammans vid ett valmöte inför det kommande presidentvalet. Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT

I Polens högsta domstol råder också delvis dödläge. Två av HD:s kammare består mestadels av så kallade ”nya domare”, det vill säga sådana som utsetts av en institution som heter KRS (Landsrådet för det nationella rättsväsendet), som domineras av PIS tillsatta ledamöter. KRS anses av regeringen och Europadomstolen för olagligt. Landets jurister har, sedan Tusk tog makten, krävt att med ett beslut göra sig kvitt det ”olagliga” KRS. Tusk och hans justitieminister har valt en mjukare och mer långsiktig strategi gentemot landets flera tusen så kallade ”nya domare”.

I vägen för Donald Tusk står i detta, liksom i många andra fall, landets president Andrzej Duda som vägrar att godkänna varje form av underkännande av landets ”nyadomare”. Grundlagen i Polen kräver att presidenten godkänner lagar som sejmen (Polens parlament) beslutat om, en rättighet som nuvarande presidenten utnyttjat flitigt.

I en viktig fråga har Donald Tusk inte heller fått med sig sina koalitionspartner, bondepartiet PSL och partiet 2050. Det gäller kvinnors rätt till fri abort till tolfte veckan, ett löfte Tusk och Medborgarplattformen gav i valrörelsen. Redan då borde han ha vetat att det inte skulle gå igenom i sejmen, och om sejmen godkänt det så skulle presidenten lägga in sitt veto lika säkert som amen i kyrkan. Risken är därför stor att valdeltagandet i det kommande presidentvalet blir betydligt lägre än vid parlamentsvalet 2023.

Framgångar för Tusk

Donald Tusk och hans regering har uträttat mycket under det år som gått sedan hans koalition vann valet. Framför allt har han och hans utrikesminister Radoslaw Śikorski återupprättat Polens förtroende utomlands och därvid inte minst inom EU där Polen åter blivit en av unionens främsta politiska spelare. Det militära stödet från USA har ökat och hans relationer med samtliga Östersjöländer har stärkts. Det är svårt att tänka sig att PIS-ledaren Jarosław Kaczynski skulle ha rymts i den berömda Harpsundsekan i vilken Tusk fick ta plats häromveckan. Med det återupprättade förtroendet har också pengarna från EU åter flutit in i landet.

Inom landet är samtidigt bara halva slaget vunnit för Donald Tusk. Det som står på spel är Polens fortsatta utveckling mot en fullfjädrad demokrati eller återgång till ett auktoritärt styre. I vågskålen ligger också om Polen ska fortsätta att vara ett av EU:s viktigaste beslutsländer eller återgå till en grundmurad anti-europeisk politik.

Det är dessa saker som kommer att avgöras i det presidentval som hålls i maj nästa år. Valrörelsen har redan börjat även om den officiellt inte får starta förrän den 8 januari. Huvudkandidaterna är Warszawas borgmästare Rafał Trzaskowski för Medborgarplattformen och den hitintills relativt okände Karol Nawrocki för Lag och rättvisa. Trzaskowski är stor favorit. Det var också Medborgarplattformens kandidat Bronisław Komorowski mot dagens president, den då relativt okände Andrzej Duda, vid valet 2015. Osvuret är alltså bäst. I bakgrunden inför valet i maj mullrar de ryska kanonerna.

– Vi befinner oss i tiden före kriget, förklarade Donald Tusk för det polska folket för inte så länge sedan. Den utsagan gäller definitivt för Polens inrikespolitik i december 2024.