Ryska pengar får ny hemvist på norra Cypern

Den kallas för “Nya Limassol.” Tidigare var İskele på norra Cypern känd som en sömnig stad nära havet. Men den senaste tiden har den genomgått en förvandling. Villor och lägenhetskomplex byggs för fullt. Affärsskyltar på ryska pryder gatorna. Priserna på bostäder har skjutit i höjden. Smeknamnet har staden fått efter sin föregångare, kuststaden Limassol på södra Cypern som med sina många ryska invånare och lyxbyggen utgjorde pulsådern för de ryska investeringarna på ön till dess att Ryssland gick till storoffensiv i Ukraina.

Då, vintern 2022, under hård internationell press, tvingades den grekcypriotiska regeringen att till slut agera mot de ryska tillgångarna som under årtionden hade vällt in på ön och gett södra Cypern rykte som tvättmaskin för ryska pengar. I november 2023 kunde dessutom det internationella journalistnätverket ICIJ, tyska Paper Trail Media och 67 andra medier runtom i världen – bland dem SVT:s Uppdrag granskning och Utrikesmagasinet – sampublicera resultatet av projektet Cyprus Confidential. Det visade att Cypern hade spelat en ännu större roll än vad som tidigare varit känt när det gäller att slussa pengar åt ryska oligarker trots sanktioner.

Nu för tiden är det annat ljud i skällan. Den grekcypriotiske presidenten Nikos Christodoulides har utlovat ”nolltolerans” mot dem som försöker kringgå sanktioner, stärkt förbindelserna med Washington och dumpat Moskva.

"Svart hål"

Men i den turkcypriotiska utbrytardelen på norra Cypern är ryska pengar fortsatt välkomna. Turkiet, som ockuperat den norra delen sedan 1974, har valt att inte införa sanktioner mot Moskva och det turkcypriotiska styret tycks ha följt i Istanbuls fotspår.

Det är goda nyheter för den som till följd av sanktioner behöver slussa vidare och investera sina ryska tillgångar någon annanstans. På den grekcypriotiska sidan förekommer uppgifter om att ryska företag har flyttat över till den turkcypriotiska delen. Misstankar florerar om att de nätverk av grekcypriotiska advokater och revisorer som länge hanterade ryska pengar ska ha hjälpt klienter från Ryssland flytta tillgångar till utbrytardelen.

Den stora läckan Cyprus Confidential avslöjade hur ryska oligarker använde Cypern för att undgå sanktioner. Foto: ICIJ

Ryssar kan enkelt investera i exempelvis fastigheter på norra Cypern. Listan över utländska investerare i territoriet toppas av ryska, israeliska och iranska medborgare. Det finansiella systemet i den turkcypriotiska utbrytardelen är inte en del av det internationella Swift. I stället är bankerna nära länkade med Turkiet. Internationella transaktioner sker med Ankara som mellanhand. En turkcypriotisk analytiker beskriver det som fritt fram att skicka pengarna in på konton i norr, där både lokala turkcypriotiska banker och de stora turkiska bankernas filialer är verksamma.

Vill man köpa fastigheter med kryptovaluta går det också bra. Flera mäklarfirmor på norra Cypern marknadsför den möjligheten, på ryska. Just kryptovalutor och fastigheter har pekats ut som två nyckelområden globalt där ryska pengar investeras för att undvika sanktioner.

Enligt turkcypriotiska ekonomer är det också populärt för utländska investerare att använda sig av anonyma trusts, ett slags stiftelser, med exempelvis en advokatbyrå som mellanhand för att dölja tillgångar eller köpa upp fler fastigheter än vad som är tillåtet för utlänningar. En känslig fråga i sammanhanget är att en hel del fastigheter i İskele tros ha byggts på mark som tillhörde grekcyprioter innan ön delades 1974.

Under tiden stiger oron inom den västerländska diplomatkåren i Cyperns huvudstad Nicosia. Den brittiske ambassadören Irfan Siddiq beskrev nyligen norra Cypern som ett ”svart hål” och uttryckte oro över problemet med rysk penningtvätt i territoriet. Kommentarerna fick den turkcypriotiske ledaren Ersin Tatar att reagera ilsket och bestämt förneka att området skulle utgöra ett nav för sådan verksamhet.

Växande inflytande

Samtidigt har norra Cypern blivit populärt bland ryska medborgare. Moskva har meddelat att man kommer erbjuda konsulära tjänster i den norra delen och enligt den statliga ryska nyhetsbyrån Tass bor runt 50 000 ryssar i området. Den turkcypriotiska utbrytardelen uppges ha haft en 40-procentig befolkningsökning, främst beroende på invandring, sedan 2011 då den senaste folkräkningen genomfördes. Mete Hatay från tankesmedjan Prio Cyprus Centre uppskattar att runt 600 000 personer bor på norra Cypern i dag och att turkcyprioterna själva är i minoritet.

Den grekcypriotiske presidenten Nikos Christodoulides (t v) kan inte gå med på den delning av ön som den turkcypriotiske ledaren Ersin Tatar (t h) förordar. Foto: Petros Karadjias/AP/TT

De utländska investeringarna har blivit ett tillskott i utbrytardelens lidande ekonomi. Inflationen är skyhög till följd av att Turkiet genomgår en valutakris. Men det stora inflödet av utländska pengar beskrivs också ha skapat en parallell ekonomi. En del turkcyprioter säger skämtsamt att det är omöjligt att hitta städhjälp eftersom ryssarna betalar fantasipriser. Det blir allt svårare för turkcyprioter att köpa bostad när utländska investerare driver upp priserna.

Vissa turkcypriotiska företrädare har själva uttryckt oro och uppmanat till restriktioner för att stävja det stora antal bostadsköp som utländska medborgare står för. Förslag på ny lagstiftning mot penningtvätt diskuteras bland lokala politiska företrädare. Men korruptionen i territoriet är utbredd. Få tror på reell förändring.

Utbrytardelen på norra Cypern erkänns endast av Turkiet. Hela ön räknas som EU-medlem men i norr gäller inte EU-lag och internationella bankregler. Norra Cyperns komplicerade status som territorium i gråzonen gör det också attraktivt för ljusskygga individer.

Det har uppdagats att en del utländska medborgare som investerat i just fastighetssektorn i territoriet inte är Guds bästa barn. Ryska medborgare efterlysta av Interpol för storskalig förskingring och penningtvätt har lokaliserats till norra Cypern. En av dem, Stanislav Mitrusji, ägde flera bostäder i İskele och greps av turkcypriotisk polis i staden i höstas med motsvarande miljontals svenska kronor i kontanter och fem mobiltelefoner.

– Norra Cypern utgör helt enkelt en perfekt plats för allsköns skumma affärer, säger den turkcypriotiske ekonomen Mertkan Hamit som länge följt utvecklingen med de utländska pengarna. Först kom iranierna för att investera, minns Hamit, och sedan tog det fart på allvar med de ryska pengarna när Ryssland inledde sin storinvasion i Ukraina 2022.

Hans bedömning är att norra Cypern troligtvis inte alltid är slutstationen för de ryska pengarna. Snarare utgör territoriet en tillfällig parkeringsplats där ryska pengar kan investeras i exempelvis fastigheter och i ett senare skede flyttas vidare som rena till mer stabila platser.

Men möjligheten att slussa ryska pengar täpps samtidigt till på allt fler ställen. I Dubai har ryska pengar strömmat in och emiratet har beskrivits som ett populärt tillhåll för oligarker. För närvarande rapporteras dock Förenade arabemiraten, som Dubai är en del av, ha infört hårdare granskning av ryska tillgångar i hopp om att bli borttaget från det globala anti-penningtvättsorganet FATF:s grå lista.

Moskva har kontrat med att sträcka ut handen och utlova smidiga investeringsprocesser i Ryssland för ”vänligt sinnade länder” som inte inför sanktioner mot Ryssland. På listan nämns bland annat Kazakstan, Indien, Kina – och Turkiet.

Står varandra nära. Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan och den turkcypriotiske ledaren Ersin Tatar. Foto: Nedim Enginsoy/AP/TT

Storpolitiska förgreningar

De ryska pengarna på norra Cypern riktar ljuset på just den nyckfulle Natomedlemmen Turkiet. Landet har dragits med anklagelser om att det skulle fungera som en viktig knytpunkt för Ryssland när andra länder i Europa har infört sanktioner, men Ankara tycks fortsätta sin balansgång mellan Washington och Moskva. Å ena sidan utlovas hårdare kontroll i turkiska banker av transaktioner kopplade till Ryssland. Å andra sidan meddelar Kreml att president Vladimir Putin ska resa till Turkiet och möta kollegan Recep Tayyip Erdoğan inom kort. För Ankara kan det samtidigt innebära en risk att utlänningar köper stora mängder mark och fastigheter på norra Cypern.

Ökat ryskt inflytande i utbrytardelen gör även att Kreml behåller sitt fotfäste i den här strategiska delen av den östra Medelhavsregionen efter reträtten från den grekcypriotiska sidan. Den turkcypriotiske ledaren Ersin Tatar, som står president Erdoğan nära, ser å sin sida i Ryssland en mäktig potentiell allierad i sin linje om en tvåstatslösning för Cypern. Titt som tätt uttrycker Tatar sitt hopp om att Moskva ska upprätta diplomatiska förbindelser med utbrytardelen.

Strömmen av ryska pengar till norra Cypern lär bli en knivig utmaning för västländerna framöver. Penningflödet visar också på skörheten i att EU:s sydligaste medlemsland fortsatt är en delad ö.

– Så länge Cypernfrågan förblir olöst kommer norra Cypern att utgöra en säkerhetsrisk för Europa, säger den turkcypriotiske ekonomen Mertkan Hamit.