Polens politiska krig

Lag och rättvisa (PIS) under ledning av Jarosław Kaczynski hade makten i åtta år i Polen. Under de åren lade man helt under sig public service där nyhets- och informationskanaler i både radio och TV förvandlades till renodlade propagandainstrument för PIS. Rättsväsendet politiserades genom att nya lagar stiftades som gjorde det möjligt – i flera fall i strid med landets författning – att också lägga stora delar av rättssystemet under Lag och rättvisas politiska kontroll. Till dem som starkt kritiserade denna utveckling i Polen hörde Europadomstolen, och EU-kommissionen beslöt att innehålla utbetalningen av ekonomiskt reformstöd till Polen.

Donald Tusks Medborgarplattform och hans koalitionspartner Tredje vägen och Vänsteralliansen vann valet genom att lova att dels återupprätta demokratin och rättsstaten, dels se till att de som brutit mot landets lagar ställs inför rätta. Under den dryga månad som gått sedan den nya regeringen tillträdde i december har revisioner av utgifterna i bland annat justitiedepartementet och statliga företag, samt av skyhöga löner på ett par miljoner svenska kronor inom radio och TV för utvalda personer avslöjat något som mest liknar en maffiastat där svågerpolitiken stått i högsätet. En fond inom justitiedepartementet med stadgad uppgift att stödja offer för våld i samhället har delat ut miljonbelopp till 130 ofta nybildade organisationer varav många inget har med målet att göra. Till mottagarna hör bland annat en katolsk präst, vän till justitieministern och känd för sin exorcism, som erhöll en kvarts miljon kronor för att bygga ett stort komplex i södra Warszawa som bland annat skulle tjäna som katolsk radio- och TV-station under namnet Profeto.

President Andrzej Duda (t v) motarbetar premiärminister Donald Tusk (t h). Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT

Avslöjandet av denna politiska och ekonomiska korruption, samtidigt som regeringen med den nya budgeten genomför flera reformer som innebär rejäla lönehöjningar för pensionärer och anställda inom den statliga sektorn, har bidragit till att stärka förtroende för den sittande regeringen. Nyval i dag skulle enligt enhälliga opinionsundersökningar ytterligare stärka koalitionsregeringens ställning i parlamentet. Lag och rättvisa, som tidigare hade som plan att försöka få till stånd en upplösning av nuvarande sejmen (parlamentet) och nyval, har därför definitivt slagit den tanken ur hågen. Varje försök att splittra regeringskoalitionen genom inviter till enskilda politiker har misslyckats fullständigt. I stället siktar partiet nu med oförsonlig obstruktionspolitik på att försöka skapa politiskt kaos i samhället och i den politiska beslutsprocessen. Uttalat stöd för denna politik har Lag och rättvisa än så länge haft av president Andrzej Dudas agerande.

Svår balansgång

Uppgiften för Donald Tusks regering har varit att till skillnad från PIS agerande när partiet nedmonterade demokratin och rättsväsendet, finna lagenliga vägar för att återställa dem. Det har visat sig vara en svår balansgång som givit PIS och presidenten anledning att iscensätta sin politik. Exemplen är flera. Vad gäller den publika radion och TV:n beslöt inrikesministern, efter det att presidenten vägrat godkänna ett traditionellt budgetstöd på motsvarande 5 miljarder kronor, att inleda ett konkursförfarande. En oberoende förvaltare med uppgift att rekonstruera bolaget har därmed tagit över och de politiskt korrumperade så kallade journalisterna har kunnat sägas upp, samtidigt som skyhöga löner och arvoden lagts i dagen. Lag och rättvisa har svarat med demonstrationer och med en ockupation av delar av TV-huset, radiohuset och fastigheten som inhyser nyhetsbyrån PAP. Eftersom ockupanterna är hänvisade till begränsade utrymmen och inte får komma längre har regeringen helt enkelt svarat med att ignorera dem.

PIS samlar folkskaror i protest utanför sejmen mot den nya regeringens politik, men det nya styret är ännu mer populärt i dag är när det hölls val i oktober 2023. Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT

När den nya regeringens justitieminister Adam Bodnar, som också är riksåklagare, ”avsatte” chefen för den nationella åklagarkammaren Dariusz Barski, något som vid formell avsättning kräver presidentens godkännande, hittade han i stället för formellt avsked en annan lagenlig lösning. Det visade sig nämligen att den nationella åklagaren hade återinsatts av den förre justitieministern Zbigniew Ziobro efter att tidigare ha gått i pension. Återinsättningen skedde enligt en förordning som då inte var gällande. Adam Bodnar konstaterade därför helt enkelt att Dariusz Barski i strid med polsk lag år 2022 utsetts till national åklagare och förpassade honom tillbaka till pensionärslivet. Presidenten har svarat med högljudda protester, den avsatte nationelle åklagaren har lämnat in en anklagelse till domstol mot Adam Bodnar och hotat med att ockupera den nationella åklagarmyndigheten.

Presidenten bromsar

Den mest infekterade frågan i dagens Polen gäller två före detta regeringsmedlemmar, före detta ansvariga för antikorruptionsenheten i landet. Under sin tid vid makten gjorde de sig skyldiga till grova överträdelser av sina befogenheter. Vid sidan av att bekämpa korruption använde de sin makt för att med hjälp av avlyssning, förfalskade dokument, agenter och provokationer bekämpa och göra sig av med en politiker från ett annat politiskt parti som ingick i regeringen. Hela operationen slutade med hans självmord.

Jarosław Kaczynski, förgrundsfigur i PIS och tidigare premiärminister, talar till protesterande anhängare. Kaczynski avskyr Tusk och är känd för utfall mot EU-kommissionen. Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT

De två politikerna, som fortfarande var medlemmar i parlamentet men fråntagna sin immunitet, dömdes slutgiltigt i december 2023 till två års fängelse. De sitter i dag bakom lås och bom. Presidenten som kan benåda dem vägrar än så länge detta och har i stället begärt av justitieministern att han omedelbart friger dem i väntan på att presidenten eventuellt benådar dem. Såväl presidenten som Lag och rättvisa betecknar de två som ”politiska fångar” och genomför allehanda manifestationer, också i sejmen, mot Adam Bodnar.

Regeringens svar på oppositionens agerande har varit att mana till lugn och saklighet och vänta ut Lag och rättvisas och presidentens olika protester. En mängd grundläggande och svåra frågor gällande det nedmonterade rättsväsendet återstår dock att lösa med lagenliga metoder. Dit hör författningsdomstolen som PIS under sina åtta år vid makten, också där i strid med konstitutionen men med hjälp av presidenten, fullständigt lade under sin politiska kontroll. Dit hör Högsta domstolen samt det av PIS politiskt kontrollerade så kallade Landsrådet för domstolsväsendet – den inflytelserika myndighet som föreslår nya domare) – som enligt Europadomstolen strider mot EU:s regelverk. Justitieminister Adam Bodnar har här utarbetat ett lagförslag för att ersätta detta Landsråd med ett som motsvarar skrivningarna i landets konstitution. Frågan är om presidenten lägger in sitt veto eller ej. Han har upprepade gånger offentligt och med eftertryck klargjort att han kommer att lägga in sitt veto mot varje försök från regeringens sida att ändra det existerande domstolsväsendet, det vill säga den av Lag och rättvisa nedmonterade rättsstaten.

EU:s justitiekommissionär Didier Reynders (t h) uttalar på en presskonferens i januari 2024 sitt starka stöd för justitieminister Adam Bodnar (t v) och den nya regeringens politik. Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT

Stöd från EU

En person som gnuggar händerna med anledning av PIS och presidentens försök att ställa till kaos i den polska politiken är med säkerhet Vladimir Putin. Att understödja sådant är en del av den ryske ledarens politik för samtliga EU-länder. Polen är ett betydande land inom unionen och vad som händer där är av vikt för hela EU. Av stor betydelse var EU-kommissionären Didier Reynders besök i Warszawa nyligen. Inom EU-kommissionen är han ansvarig för rättsliga frågor. Under sitt besök uttalade han sitt stöd för den polska regeringen och för justitieminister Adam Bodnars strävanden att återställa rättsstaten.

– Jag är mycket nöjd med att den polska regeringen är bestämd att återupprätta rättssamhället och garantera fullständig överensstämmelse inte bara med den polska konstitutionen, utan också med kraven från Europeiska unionen och Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna, förklarade Reynders på presskonferensen tillsammans med Polens justitieminister. Han uppmanade också presidenten att inte utnyttja sitt veto och sade att om så sker ska kommissionen ändå försöka hitta en utväg för att stödja den polska regeringens reformer.

Tydligare signaler från Bryssel kunde knappast komma. Lag och rättvisas försök att skapa inrikespolitiskt kaos kommer förmodligen att fortsätta åtminstone över de två val som ska hållas det närmaste halvåret: kommunalval i april och val till Europaparlamentet i juni. Tidens tand lär däremot sakta men säkert att ta udden av den politiken. Den personifieras och leds av Jarosław Kaczynskis så ofta demonstrerade hat mot Donald Tusk och hans hätska utfall mot EU-kommissionen i Bryssel. När valen är över, om inte förr, inleds inom den polska högern i stället de interna stridigheterna om vem som ska ta över manteln efter Kaczynski.