Så kvävs kulturen i Ryssland

Tittar man på den populärkultur som skapats i Ryssland sedan storinvasionen av Ukraina är det påtagligt hur frånvarande kriget är. Utbudet domineras av underhållning som aktar sig för att vara kontroversiell. Att den harmlösa spelfilmsversionen av Drutten (Tjeburasjka), en mycket omtyckt sovjetisk animerad figur som också syntes på svensk TV på 1970-talet, är den mest sedda på vita duken är ett tydligt exempel på att biopubliken föredrar eskapism.

Det har bara gjorts en större film om kriget, Vittnet. Den handlar om en belgisk violinist som befinner sig i Kiev när Rysslands attack börjar. När han försöker ta sig ut ur landet blir han vittne till hur ukrainska soldater dödar och torterar sina egna.

Vittnet är en hatfylld och dålig kopia av Roman Polanskis Pianisten, där ukrainare har fått rollen som nazisterna. Det är en obehaglig och tråkig film som publikmässigt har varit en flopp.

Även om Kreml inte har kravet att populärkultur ska vara uttalat patriotisk finns lojalitetskrav på kulturarbetare. Efter den 24 februari 2022 lämnade många artister, skådespelare och regissörer landet. De som uttalar sig mot kriget och är kvar i Ryssland får ofta sparken eller slutar få jobberbjudanden. Film är dyr att göra och, som journalisten Ivan Filippov har påpekat, skulle inga producenter välja en skådespelare till sin film om de misstänkte att hen skulle kunna säga något kontroversiellt som gör att filmen stoppas.

Svulstig pop

Den kulturform som tydligast påverkats av invasionen är popmusiken. Topplistorna domineras visserligen fortfarande av låtar om kärlek och annat som pop brukar handla om, men patriotisk musik har blivit mer betydelsefull. Den artist vars låtar numera utgör något av krigets soundtrack i Ryssland är Shaman. Han är född 1991 och hans sånger handlar om stolthet över, och tro på, sitt hemland. I videon till låten Vi (se nedan) går han runt på Röda torget, har sidbena, svart skinnjacka och ryska flaggan som armbindel.

Klär sig som nazist. Sångaren Shaman.

Shamans största hit Jag är ryss har omkring 50 miljoner spelningar på Youtube. Det är en medryckande låt med svulstig refräng där Shaman sjunger ”Jag är ryss, jag är välsignad”. Den skulle, med annan text och sångare som inte klär sig som nazist, kunna vara något lands bidrag till Eurovision Song Contest eller en låt till ett fotbollsmästerskap.

På ryska talar man ibland nedsättande om den här typen av överentusiastiskt flaggviftande som ”hurrapatriotism”. Sådan hurrapatriotisk musik framförs vanligtvis av män över 40 som länge verkat i genren, till exempel gruppen Ljobe. De spelar allvarstyngd och sentimental trubadur- eller rockmusik, gärna med bilder från soldatlivet. De här artisterna har svårt att nå bortom de redan övertygade. Shaman, å andra sidan, kan entusiasmera yngre och grupper som inte har krig som stort intresse.

De patriotiska artisterna har också till uppgift att skänka glamour och locka publik till de fysiska propagandamöten kopplade till kriget som anordnas med jämna mellanrum. Shaman har till exempel sjungit Rysslands nationalsång på Röda torget inför president Vladimir Putin.

Kritiker i exil

Många av de ryska musiker som protesterade mot kriget lämnade landet efter invasionen 2022. Bland dem hittar man några av de mest omtyckta och etablerade sångarna, till exempel Alla Pugatjova, som var känd även i Sverige på 1980-talet.

De artister som gick i exil började snart att turnera framför allt i Europa. Konserterna är inte sällan antikrigsprotester. På Monetotjkas och Noize MC:s gemensamma konsert i Stockholm skrek publiken ”Nej till kriget” och Pornofilmy sjöng ”Far åt helvete, ryska krigsskepp” när de var på Sverigebesök.

Flera av artisterna som lämnat Ryssland har gjort antikrigslåtar. En av de första, och fortfarande kanske mest gripande, är sångerskan Zemfiras Kött (nedan). Det är en mörk och introvert låt, med ursinniga utfall. Texten innehåller våldsamma bilder från invasionen och rader som ”från lik till lik” och ”i kalendern är det vår / men i verkligheten skyttegravar och långdistansrobotar / i Mariupol är det midnatt”.

Suggestiv krigskritik med Zemfira.

Det senaste årtiondet har inhemsk rapmusik blivit populär i Ryssland. Efter den 24 februari 2022 tog flera kända rappare ställning mot kriget och lämnade landet, till exempel gjorde Oxxxymiron antikrigslåten Ojda (nedan). I Ryssland finns det patriotiska rappare som har gjort låtar till stöd för invasionen. Roma Zjigans låt med den till synes invasionskritiska titeln Nej till kriget börjar med en sampling av Putin som säger att han har beslutat ”att genomföra en särskild militär operation”. "Nej till kriget" är slagord som de som protesterar mot invasionen använder. Roma Zjigan anklagar, i likhet med den ryska propagandan, dem för att inte förstå att det var Ukraina som startade kriget och att Ryssland skyddar befolkningen i Donbas.

Häktade teaterarbetare

Under några år före den stora invasionen var ukrainsk popmusik på ryska det trendigaste man kunde tänka sig i Ryssland. Ukraina förknippades med ett dansant, coolt sound. Ytterligare en konsekvens av kriget är att så gott som alla ukrainska artister som var framgångsrika i Ryssland har övergett den ryska marknaden.

Antikrigslåten "Ojda" med Oxxxymiron.

Inom teatern hittar man ett rättsfall som chockerat den ryska kulturvärlden mer än något annat. Författaren Svetlana Petrijtjuk och regissören Jevgenija Berkovitj sitter häktade sedan i maj 2023 anklagade för ”rättfärdigande av terrorism”, ett brott som kan ge upp till sju års fängelse. Åtalet grundar sig på vad rollfigurerna säger i deras pjäs Den sköne riddar Finist.

”Det är som att gripa Dostojevskij för att han rättfärdigar mordet på den gamla kvinnan i Brott och straff”, skrev den ryske journalisten Aleksandr Baunov på den oberoende nyhetssajten Meduza.

Åtalet har förbryllat eftersom pjäsen inte handlar om Ukraina. Det spekuleras om att det i själva verket har med bristande lojalitet att göra. Jevgenija Berkovitj har skrivit öppet och kritiskt om kriget på sin Facebooksida.

Regissören Jevgenija Berkovitj och författaren Svetlana Petrijtjuk framträder i glasbur i domstol i september 2023, anklagade för något en rollfigur sagt i deras pjäs. Foto: Alexander Zemlianichenko/AP/TT

Det framstår som allt svårare för framgångsrika kulturarbetare att inte vara uttalat för kriget. Jevgenij Mironov är en av Rysslands främsta skådespelare och leder den betydelsefulla Nationernas teater. Strax efter den 24 februari 2022 publicerade han ett upprop där han och andra kända teaterarbetare uppmanade Ryssland och Ukraina att gå till förhandlingsbordet. Inlägget togs sedan bort.

Kulturarbetare "ändrar sig"

Ett halvår senare deltog Mironov oväntat i en propagandaresa till Mariupol, som Ryssland ockuperar och till stora delar har förstört. I medier som är lojala med Kreml berättades att Mironov efter besöket i den ukrainska staden hade kommit på bättre tankar och nu stödde kriget.

I oppositionella kretsar anser vissa att Mironov i själva verket inte ändrat åsikt om kriget, utan att staten ville visa att den kan göra vad den vill med honom. Andra såg det som skamligt att Mironov deltog i propaganda, oavsett omständigheterna.

En liknande sak skedde med Roman Bilyk, sångare i gruppen Zveri. Bilyk har haft en lång karriär med sitt band. Gruppens mest kända låt Områden, kvarter handlar om tonårstristess och längtan bort. Man brukar vanligtvis inte kunna besöka Ryssland många dagar innan man hör den på radio någonstans.

Bilyk hade också uttalat sig mot kriget, men en dag dök det upp en video där han sjöng för ryska soldater i det ockuperade Donetsk. Att han lånade sig till propaganda fördömdes av många ryska krigsmotståndare. Den fängslade oppositionsledaren Aleksej Navalnyjs medarbetare ville att han skulle beläggas med sanktioner.

Utpressad komiker

Mironov och Bilyk kan ha deltagit i propagandan av ideologisk övertygelse eller opportunism, men det är värt att hålla i minnet att vi inte alltid vet vad som pågår i Ryssland. Ryska staten har i stort sett obegränsade möjligheter att sätta press på enskilda personer.

Indiegruppen Komsomolsk. Ovanlig kritik inifrån Ryssland.

Aleksandr Nezlobin hade en framgångsrik karriär som komiker när han lämnade Ryssland efter invasionen 2022. Numera befinner han sig i USA. I en intervju för en tid sedan berättade Nezlobin att han fått erbjudandet att hans fängslade bror skulle släppas om han återvände till Ryssland och tog ställning för kriget. Nezlobin sade nej.

Möjligheterna att inifrån Ryssland prata om invasionen och om hur kriget påverkar livet i landet är högst begränsade. De ryska artister som flytt landet har möjlighet att både protestera och kritisera, men de är inte längre vittnen till vad som pågår i hemlandet.

En av de få antikrigslåtar som skrivits i Ryssland är Från vårt fönster (se ovan) med indiegruppen Komsomolsk. Referenserna till invasionen är indirekta, men det är uppenbart vad den handlar om. Sången berättar om ett Moskva som blivit svart och helt tyst och där den kvinnliga sångaren skriker från sitt fönster att hon inte kan fortsätta leva så här.