Tekniken som kan hjälpa – eller stjälpa – Taiwan

Taiwans betydelse för den globala ekonomin har länge varit relativt förbisedd. Men när de stora biltillverkarna förlamades på grund av den globala bristen på halvledare under coronapandemin 2021–2022 blev vikten av Taiwans halvledarindustri för stor att bortse från.  

Med Taiwan Semiconductor Manufacturing Company (TSMC) i spetsen står önationen i dag för tillverkningen av ungefär hälften av världens halvledare och upp till 90 procent av de mest avancerade chipen. I dagsläget finns det få företag som kan tillverka lika avancerade och kompakta chip som TSMC. De senaste åren har halvledarproduktionen dessutom blivit så komplex och dyr att när en producent väl dominerar branschen är det svårt för andra att komma i kapp.  

Även om kretskort är en produkt och inte en naturresurs kan situationen i Taiwan liknas vid omvärldens tidigare beroende av olja från Mellanöstern. Eftersom de efterfrågade halvledarna är så koncentrerade till Taiwan riskerar all instabilitet i detta konfliktområde, liksom i Mellanöstern när det har handlat om oljan, att få konsekvenser för hela världsekonomin.  

Konflikt med rötter i historien 

Konflikten mellan Kina och Taiwan grundar sig i en historisk tvist vars betydelse för kinesisk politik har vuxit under president Xi Jinping.  

Xi Jinping har anammat en mycket nationalistisk politik där landets stolthet spelar stor roll. Målet är att återupprätta Kinas internationella status efter ”förnedringens århundrade”, vilket avser tiden från början av opiumkriget 1839 fram till 1949, när Kommunistpartiets motståndare, den så kallade nationalistiregeringen, flydde till Taiwan efter att ha besegrats av kommunisterna. Då separerades ön, som ännu officiellt kallas Republiken Kina, från fastlandets styre.  

Spänt läge. Försvarsdepartementet i Taipei skickar en varning sedan Kina sänt en satellit över södra Taiwan, bara dagar före presidentvalet. Foto: Kyodo News via AP/TT

En viktig del i Xi Jinpings politiska kampanj ”Kinadrömmen” för att återupprätta landets heder är att Kina ska “återförenas” med Taiwan, något som statliga medier har antytt ska äga rum senast år 2049. Dessa ambitioner rörande Taiwan går i linje med den kinesiska ledningens tolkning av ”ett Kina-politiken”, som innebär att det bara finns ett “legitimt Kina” – Folkrepubliken – där Taiwan ingår.  

Kiselsköld kan skydda 

I Taiwankonflikten står inte bara önationens demokrati och frihet på spel utan också utvecklingen av världsekonomin. 

Taiwan har länge varit i centrum för Kinas och USA:s rivalitet, men kampen om kontrollen över halvledare har gjort önationen till ett alltmer kritiskt nav i det geopolitiska landskapet.  

Taiwans centrala roll när det gäller halvledare, och supermakternas ökade intresse för chipen, är ett tveeggat svärd. Det kan utgöra en ”kiselsköld” (grundämnet kisel är en halvledare) som skyddar Taiwan från kinesiska angrepp och ökar USA:s och dess allierades vilja att skydda ön i en potentiell konflikt.  

Enligt kiselsköldsteorin har Taiwans centrala roll i globala leveranskedjor gjort att priset för en invasion blivit för högt för Kina.  

Den teknologiska rivaliteten mellan supermakterna gör det omöjligt för USA att acceptera en kinesisk invasion av Taiwan då det skulle ge Peking kontroll över TSMC:s fabriker och resurser. På samma sätt som USA historiskt har försvarat sin tillgång till olja med militära medel, exempelvis i Kuwait 1991 efter Iraks invasion, utgår kiselsköldsteorin från att USA skulle ingripa mot Kina för att säkerställa flödet av halvledare från Taiwan.  

Men som vi ska se kan de tekniska framgångarna också utgöra en säkerhetsrisk för Taiwan. 

Förödande konsekvenser för handeln 

I dagsläget möts 70 procent av Kinas efterfrågan på halvledare av taiwanesiska företag. En konflikt skulle innebära att denna tillgång skulle gå förlorad, något som skulle få enorma konsekvenser för Kinas tillverkningsindustri och övergripande ekonomi.  

En upptrappad konflikt om Taiwan, oavsett om den sker i form av en blockad eller militär invasion, skulle också sända chockvågor genom den globala handeln.  

Den ledande halvledartillverkaren TSMC har sitt huvudkontor i Hsinchu i Taiwan. Foto: Chiang Ying-ying/AP/TT

Tillverkningen av halvledare är en global industri som förlitar sig på material och utrustning från företag baserade i USA eller i några andra av dess allierade länder, som Japan. Om Kina skulle använda militära medel för att ta kontroll över Taiwan är det tänkbart att många av dessa länder skulle stoppa exporten dit, vilket i sin tur skulle förlama TSMC:s verksamhet och skapa global brist på halvledare. 

Priset som Kina får betala för en invasion höjs ytterligare om länder i omvärlden inför sanktioner mot Peking eller om det sker en militär upptrappning mellan USA och Kina, två scenarier som med all sannolikhet ingår i Xi Jinpings beräkningar.  

Behovet av stöd från omvärlden 

Argumenten om ”kiselskölden” fick spridning i en artikel 2021 i tidskriften Foreign Affairs av Taiwans president Tsai Ing-wen, som inte fick kandidera igen i presidentvalet efter två mandatperioder på posten. I sin artikel lyckades Tsai Ing-wen uppmärksamma omvärlden på Taiwans växande oro över förmågan att försvara sig vid ett eventuellt angrepp från Kina.  

Ön är därför beroende av andra länders hjälp.  

USA har sålt vapen ämnade för självförsvar, men det finns inget uttalat amerikanskt löfte om att bistå i en militär konflikt med Kina. Washington förespråkar en fredlig lösning.  

Taiwans säkerhet utgör ett av USA:s kärnintressen i regionen – det handlar om att begränsa Kinas ekonomiska och militära inflytande och om att värna om USA:s framtida trovärdighet bland allierade. Regeringen i Peking anser dock att Washingtons engagemang är en oönskad inblandning i kinesisk inrikespolitik som riskerar att provocera fram en militär konflikt.  

Goda västrelationer kan gynna Kina 

Ett argument som talar emot kiselsköldsteorin är att Kinas beroende av TSMC och Taiwans teknologiska kompetens skulle kunna utgöra en anledning för fastlandet att ta kontroll över Taiwan, i stället för att avskräcka Peking från ett angrepp.  

Kina är världens största marknad för halvledare och den egna tillverkningen ökar snabbt. Vid en utställning i Peking 2021 visades halvledare och datachip. Foto Mark Schiefelbein/AP/TT

Men ett sådant scenario skulle göra det svårt för Kina att hålla i gång verksamheten på ön eftersom sannolika sanktioner från väst och Kinas brist på kunskap och teknik skulle göra det omöjligt att fortsätta driften av den taiwanesiska halvledarindustrin.  

Det kan alltså uppfattas ligga i Kinas intresse att behålla goda relationer med väst och Taiwan – i alla fall till dess att landets egen halvledartillverkning blivit konkurrenskraftig. 

Länder satsar på halvledarproduktion 

Insikterna under coronapandemin om hur känsliga leveranskedjorna av halvledare är har lett till att flera länder har börjat utveckla egen produktion. I USA är förhoppningen att TSMC:s fabriker i Arizona, varav en beräknas starta 2024, ska stärka den inhemska tillverkningen av halvledare. I fjol blev det också känt att TSMC, med stöd från EU och regeringen i Berlin, planerar att bygga sin första europeiska halvledarfabrik i Tyskland. Detta för att möta bilindustrins växande efterfrågan och rivstarta den lokala halvledarproduktionen. TSMC:s europeiska expansion följer den strategi som EU-parlamentet antog i juli 2023 för att öka produktionen av halvledare inom unionen och att minska strategiska beroenden. 

Det kommer att vara kostsamt och tidskrävande för världen att komma i kapp Taiwans avancerade teknik, men i takt med att beroendet av taiwanesiska produkter minskar kommer också kiselskölden att försvagas.  

Kan kiselskölden förhindra krig? 

I nuläget bedöms risken för en kinesisk invasion som liten. Men Rysslands krig i Ukraina visar att konflikter inte nödvändigtvis styrs av vad som kan betecknas som rationella skäl, som en uppfattad ändring i säkerhetsläget eller en ekonomisk fördel. För auktoritära stater kan det snarare, som när det gäller Ukrainainvasionen, handla om territoriella anspråk eller om en vilja från deras ledare att gå till historien för sina insatser. Taiwans införlivande med Kina vore just en sådan milstolpe för Xi Jinping att bli förknippad med.  

Teorin om kiselskölden belyser omvärldens beroende av Taiwan. Den visar hur västvärlden uppmuntras att skydda ön för sina egna intressens skull.  

Men det faktum att Taiwankonflikten har sin grund i en historisk tvist om territorium och att en ”återförening” mellan Kina och Taiwan väger tungt i Xi Jinpings Kinadröm talar emot att kiselskölden i realiteten kan förhindra en invasion.

Tips på mer läsning:
Taiwan’s 2024 presidential election and cross-Strait relations: Consequences for the European Union (NKK Brief 2023-11-13)
Taiwan, Sverige och synen på 'ett-Kina-politiken' (UI Report 3/2022)