Hög tid att hantera hetta

Hur hälsofarlig extremt hög värme är blir allt tydligare i och med klimatförändringarna. De exakta dödstalen är svåra att uppskatta men Världshälsoorganisationen (WHO) har i sina analyser kommit fram till att närmare en halv miljon människor dör av värmerelaterade orsaker varje år. Av dessa äger 45 procent av dödsfallen rum i Asien och 36 procent i Europa, där dödligheten i synnerhet bland äldre ökar dramatiskt under värmeböljor.

I flödet av expertkommentarer är det tätt mellan ödesmättade uttalanden: ”Den tyste mördaren.” ”Rekord spräcks från norra Sibirien till Australien.” ”3,5 miljarder människor berörs 2050.” ”När vi tittar tillbaka 2040 kommer vi att tycka att det var svalt 2023.” Och till skillnad från andra naturkatastrofer – till exempel orkaner, översvämningar och jordskred – märks inte detta hot på samma sätt fastän det kan leda till döden.

Massdöd i Mecka

Fram till och med maj i år hade 1,5 miljarder människor i världen haft minst en dag när termometern visade över 39,4°C på det så kallade värmeindex, värme plus luftfuktighet, som den amerikanska väderlekstjänsten National Weather Service (NWS) klassificerar som livsfarlig. Då uppstår risk för värmeslag, som om det inte hävs med vätska och avkylning kan leda till döden.

Brandbekämpning i en förort till Aten i juni 2024, då Grekland drabbades av ovanligt höga termperaturer. Foto: Petros Giannakouris/AP/TT

Läget har varit akut i flera länder, med höga dödstal i bland annat Indien, Mexiko, Mali, Thailand, Grekland och Turkiet, men framför allt under den årliga vallfärden hajj till Mecka i Saudiarabien där minst 1 300 människor omkom i hettan på omkring 50°C.

Med Fahrenheitskalan som tillämpas i USA blir temperaturerna ännu mer iögonenfallande. Antalet dagar när strecket 100 grader (38°C) passeras blir fler och fler. I Phoenix i sydväst noterades rekordet 118°F (48°C) förra året och i staden öppnades ett kontor härom året för att informera allmänheten och genomföra åtgärder för att få ned temperaturerna. Upplysningar ges om var det finns lokaler, både dag och natt, för att få en paus från värmen i hemmet.

Tydliga fakta

Ett annat värmeindex, Heatrisk, lanserades av NWS lagom till när sommarvärmen lade sig som ett grytlock över USA. Den fyrgradiga skalan går från 0, markerat med grönt, till 4, markerat med lila. Faktorerna som vägs in är: om temperaturerna är ovanligt höga för årstiden, hur länge värmen varar både dag- och nattetid och om den ligger över de gränser som folkhälsomyndigheten CDC fastslagit som farliga – och som även kan orsaka skador i industrin, jordbruket och på infrastrukturen. Stora delar av Mellanvästern placerades i kategori 4 i juni.

En läckande vattenledning erbjuder svalka i Jammu i Indien, som på sina håll upplevde temperaturer kring 50 grader i maj 2024. Foto: Channi Anand/AP/TT

Uppvärmningen kartläggs av såväl internationella som lokala organisationer, med gott om interaktiva kartor där man kan knappa in regioner och väderleksprognoser. Enligt den senaste kalkylen från FN:s klimatpanel IPCC steg medeltemperaturen i världen med 1,19°C under åren 2014–2023. Oavsett debatten om människans ansvar och orsakerna till uppvärmningen rör det sig om tydliga fakta som de flesta länder i världen måste förhålla sig till, dessutom i vetskap om att urbanisering och migrationsströmmar också påverkar allt från vattenförsörjning till växtlighet.

Chefen för EU:s klimattjänst Copernicus (C3S), Carlos Buontempo, sade nyligen så här om temperaturerna förr och nu:
– Vi lever i en unik period, men vi har unika möjligheter att övervaka klimatet och det är till vår hjälp när vi ska fatta beslut. Raden av de varmaste månader vi har upplevt hittills kan bli hågkomna som relativt kyliga. Om vi lyckas stabilisera koncentrationen växthusgaser i atmosfären inom en mycket snar framtid bör vi kunna återvända till dessa temperaturer mot slutet av århundradet igen.

Praktiska råd

Stiftelsen Adrienne Arsht-Rockefeller (även kallad Arsht-Rock) har sammanställt material om uppvärmningen, däribland de rent ekonomiska kostnaderna. Beslutsfattare på både lokal och nationell nivå har, eller får snart, nya dyra problem vid sidan av skolor, väghållning, kollektivtrafik, avlopp, sophämtning och så vidare. I Arsht-Rocks så kallade Resilience Center, ungefär motståndscenter, ges handfasta råd om hur anpassning till denna varmare verklighet kan ske. Bland de konkreta åtgärderna: att namnge värmeböljor så att de blir mer påtagliga; bidrag till informationskiosker som snabbt kan sättas upp; propagerande för mer finansiering; utvecklande av dataspel för att öka medvetenheten om riskerna; donationer av medel till sådant som skuggande tak över öppna marknader; humanitär nödhjälp på rutter i öknar som migranter färdas längs; konkretisering av hur en ny befattning som chief heat officer, alltså en tjänsteman som ansvarar för skyddet mot hetta, skulle fungera.

Margarita Salazar i Veracruz i Mexiko lider av värmen. Många saknar resurser för åtgärder mot höga temperaturer. Foto: Felix Marquez/AP/TT

Till saken hör att storstäder ofta är heta öar i landskapet, på grund av mil efter mil av asfalt och gigantiska byggnader av cement och stål som absorberar och avger värme. Dessutom genereras runt 70 procent av växthusgaserna i just tättbefolkade orter. Enligt Arsht-Rock kommer en femtedel av de största städerna i världen att ha temperaturer som i genomsnitt är 4°C varmare än i dag 2050 och en fjärdedel av dem 7°C varmare år 2100. Pressen på att utnyttja all mark är stor i och med att folk söker sig till storstäderna och att parker och andra grönområden inte prioriteras.

Luftkonditioneringens dilemma

Bland det som diskuteras i just dessa storstäder märks allt från enkla lösningar som markiser och plantering av torktåliga träd till att utveckla nya byggnadsmaterial, fokusera på ventilation och att lagra kyla i stället för värme i sten och cement. Tak ägnas extra stor uppmärksamhet. Det har experimenterats ganska länge med så kallade gröna tak med jord och växter – likaså med en annan enkel lösning, att måla tak vita eftersom sådana inte utstrålar lika mycket värme (men det medges att detta inte nödvändigtvis är det bästa receptet i länder med kalla vintrar).

En annan i och för sig enkel och effektiv åtgärd – luftkonditioneringsapparaten – har nackdelen att energianvändningen och utsläppen ökar. Amerikanerna är annars det bästa exemplet på hur luftkonditionering har blivit en oumbärlig – och allt dyrare – del i vardagen. För några årtionden sedan var det mycket ovanligt att kyla ner lokaler men när tekniken blev allt tillgängligare bidrog det till en flytt söderut, exempelvis till Arizona, från kallare trakter i de norra delarna av landet. I dag uppger en överväldigande majoritet, oavsett inkomstnivå, att de inte kan tänka sig att leva utan luftkonditionering.

Storstäder är ofta heta öar. Som tur är har boende i Chicago nära till Michigansjön. Foto: Kiichiro Sato/AP/TT

Endast 8 procent av de 2,8 miljarder människor som bor i de fattigaste och varmaste länderna har tillgång till luftkonditionering. I en studie från Harvarduniversitetet 2022 kom forskarna fram till att 70 procent borde ha luftkonditionering 2050 om värmetrenderna håller i sig. Dessa växande behov av elektricitet i länder som Indien eller Indonesien kan inte klaras med nuvarande kraftverk och elledningar, utan jätteinvesteringar måste till. De här forskarna nämner för övrigt avfuktning som ett energisnålare alternativ till luftkonditionering.

EU-policy

Stadsplanerare, arkitekter och byggnadsingenjörer måste tänka alltmer i dessa banor, samtidigt som kraven på skyddsåtgärder på arbetsplatserna, inte minst utomhus, kommer att öka med förslag till ändrade arbetstider, fler raster och gratis vätska. Och samma mer övergripande fokus riktas dels mot gravida kvinnor i de allra fattigaste länderna, dels mot människor med luftvägssjukdomar som är känsligare än andra för värme och luftföroreningar.

I Phoenix i Arizona finns ett särskilt kommunkansli med ansvar för hur hetta hanteras. Här är temperaturen 42°C en kväll i juli 2023. Foto: Matt York/AP/TT

Inom EU finns en övergripande policy om att medlemsländerna ska ha infört handlingsplaner för anpassning till den nya klimatverkligheten 2050.

Men man behöver inte vara pessimistiskt lagd för att gissa att målen inte kommer att uppfyllas. Huruvida den extrema hettan kommer att få fler att engagera sig i kampen för att begränsa utsläppen är oklart. Klimatprotester är inte så vanliga. Det leder till misstanken att aktioner som att sprutmåla Stonehenge och att lägga sig ned vid 18:e hålet på en golfturnering inte fungerar som den väckarklocka demonstranterna hade tänkte sig.