Trist turism: bostadsbubblor och bajsvatten

“Vi lever av turismen men turismen låter oss inte leva”.

Denna text på en demonstrants plakat i Palma de Mallorca i våras beskriver massturismens dilemma väl.

Protesten på den spanska Medelhavsön är en av många på samma tema som hållits på turistmål på senare tid. I samma veva demonstrerade tiotusentals invånare samma dag på de fyra Kanarieöarna Gran Canaria, Teneriffa, Lanzarote och La Palma, samordnade av en organisation vars namn talar sitt tydliga språk: Canarias Se Agota – Kanarierna har fått nog.

I ett annat sydeuropeiskt land, Italien, och mer specifikt i Venedig, bemöter staden i år turistanstormningen genom att införa entréavgift för besökare: fem euro under högsäsong. Omkring 30 miljoner turister besöker världsarvet i Italien varje år, att jämföra med en fast befolkning på cirka 50 000 (en minskning från 150 000 på 1970-talet). De flesta besökare kommer bara över dagen. En stor del reser med kryssningsfartyg.

Det finns gränser för hur mycket turism Kanarieöarna tål, anser lokala demonstranter. Foto: Miguel Velasco Almendral/AP/TT

Venedig förbjöd kryssningsfartyg i närhet till centrala staden 2021. Stigande vatten i lagunen intill utgör ett hot mot kulturskyddade hus vid kanalerna och svallvågor från fartyg förvärrar läget.

Redan 2019 fick en ny turistskatt stora rederier att dra in Amsterdam i Nederländerna som resmål. Hösten 2023 röstade kommunfullmäktige, med hänvisning till behovet av att minska utsläppen av växthusgaser, för att på sikt stänga Amsterdams terminal för kryssningsfartyg.

Svårt för bofasta

Dubrovnik i Kroatien, med färre än 30 000 bofasta, satte för några år sedan en gräns på 4 000 besökare från kryssningsfartyg per dag i sin gamla stadskärna (känd på senare år från TV-serien Game of Thrones). I år inför Dubrovnik stopp för nya tillstånd att hyra ut bostäder. Staden köper samtidigt upp lägenheter som ska reserveras för yngre bofasta familjer.

Det vittnar om varför turismen orsakar irritation: på populära resmål finns massor av lägenheter som används enbart som sparbössa genom att hyras ut till turister. Hyrorna stiger, anställda i servicenäringar har svårt att hitta boende de har råd med och resor till och från jobbet blir långa. Mat och andra förnödenheter blir också dyrare.

Sedan 2021 (bilden) får kryssningsfartyg inte köra nära Venedigs stadskärna. Nu försöker staden begränsa turismen med entréavgifter. Foto: Antonio Calanni/AP/TT

Frankrike är världens mest besökta land, med ett rekord på över 90 miljoner utländska turister (2019). Mode, skidåkning, mat- och vinkultur sprider ut besökarna mer, geografiskt och under året, än i länder där turisterna flockas på stränder. Men även i en miljonstad som Paris, där turismen inte tar över som i pittoreska fiskebyar, är uthyrning av lägenheter ett hett debattämne inför sommar-OS i juli och augusti.

I Spanien, med 85 miljoner utländska turister 2023, deklarerade bostadsminister Isabel Rodríguez García i våras att regeringen är beredd att ”köra över” lokala beslut om trycket från turismen blir för stort. I Spanien finns enligt ministern 300 000 turistlägenheter. I Barcelona har tidningen La Vanguardia rapporterat att myndigheterna ska införa ett system med licenser för att få stopp på uthyrning av vad som kallas ”piratlägenheter”.

Även Aten i Grekland, med 6,5 miljoner turister årligen, har 2024 bevittnat protester mot trycket från besöksnäringarna. Grekerna lägger redan 40 procent av sin disponibla inkomst på boendet, mer än de flesta andra européer.

Uthyrning och krig

Uthyrningssajter som Airbnb är en förklaring till expansionen, särskilt som sajterna har gjort det möjligt för ägare att tjäna pengar på sin bostad skattefritt. Det är kanske inte enligt reglerna överallt, men världens skattefogdar har svårt att hålla jämna steg. (Airbnb försvarar sig med att affärerna genererar enorma belopp i skatt när uthyrarna inte fuskar med att dölja sina inkomster.)

Barcelona, Spanien. Airbnb och liknande tjänster ges skulden för att lägenheter och hus reserveras för turister och boendepriserna därför skjuter i höjden. Foto: Manu Fernandez/AP/TT

En annan förklaring till rekorden är att resandet framför allt från Asien har ökat efter pandemin. Framöver spår branschen också en kraftig ökning därifrån när medel- och överklass växer i jätteländerna Indien och Kina.

Fortfarande kommer dock, åtminstone i Spaniens fall, de flesta resenärer från Västeuropa. Politiska oroligheter, som krig i Mellanöstern, bidrar till att ge stabilare länder som Spanien och Grekland fler turister.

Världens största bransch

Den internationella branschorganisationen World Travel & Tourism Council (WTTC) förutspår ett rekordår för turismen, vars omsättning beräknas nå ofattbara 120 000 miljarder kronor. Näringen står för en tiondel av världsekonomin. Omkring 350 miljoner jobb är enligt dessa beräkningar knutna till branschen.

Pandemin ökade människors benägenhet att turista i hemlandet och den tendensen är så stark att WTTC gör prognosen att inhemska turister i år sammanlagt kommer att spendera mer än någonsin. Men de samlade utlägg turister gör utomlands nuddar också siffrorna från toppåret 2019.  

I dessa Instagramtider kan massturism vid utsiktsplatser störa. Här, där ditresta brukar fotografera berget Fuji i Japan, sattes därför en svart skärm upp. Men fotograferandet fortsätter genom små hål som gjorts i skärmen. Foto: Kyodo/AP/TT

I Spanien väntas turismen slå rekord 2024: branschen beräknas dra in omkring motsvarande 2 300 miljarder kronor. José Luis Zoreda, biträdande chef för branschorganisationen Exceltur, lyfter fram näringens betydelse som tillväxtmotor: turismen står för 13 procent av landets ekonomi. Men han medger att det finns turistmål som är nära sin kapacitetsgräns.

Sliten natur

Liksom i exempelvis de svenska fjällen blir naturen sliten, och miljöaspekterna får allt större betydelse för opinionsbildningen på turistorter.

I Palma på Mallorca har det demonstrerats inte bara i våras, som i exemplet ovan med plakatet. Hösten 2023 protesterade 30 naturskyddsorganisationer och framförde sina miljövårdande krav när EU-ländernas turistministrar höll möte i staden (Spanien var under andra halvåret i fjol ordförande i EU.) På Kanarieöarna, som 2023 tog emot 16 miljoner turister på 2,2 miljoner bofasta, kräver miljöaktivister ett ”moratorium”: att antalet turister begränsas och att exploateringen av återstående strandnära lägen ska ske mer varsamt än hittills.

Kanske skänker det hopp att man inom EU nu har enats om att skadad natur ska återställas i unionens länder. EU:s miljöministrar antog i dagarna efter många turer en gemensam naturrestaureringslag som ska skydda biologisk mångfald. Minst 30 procent av skadade ekosystem ska återställas till 2030, 60 procent till 2040 och 90 procent till 2050. Det gäller alla typer av miljöer, inklusive exploaterade kustområden. (Sveriges regering röstade för övrigt nej till lagen, av hänsyn till bland annat det svenska skogsbruket, men måste följa den ändå.)

"Game of Thrones-staden" Dubrovnik, med färre än 30 000 bofasta, har satt ett tak på 4 000 besökare från kryssningsfartyg per dag. Foto: Darko Bandic/AP/TT

Avloppsvatten och Instagram

Just kustområden är hårt ansatta av bland annat massturism. FN:s miljöorgan Unep har uppmärksammat både avsaknad av vattenrening och bristande sophantering i Medelhavsländer. På Kanarieöarna flyter i sin tur 40 procent av avloppsvattnet ut i Atlanten utan rening, enligt expertis på ögruppen.

Inom EU finns flera lagar som har betydelse för vattenkvaliteten. Vattnet på större badplatser i medlemsländer ”flaggas” som tjänligt eller inte i enlighet med EU:s badvattendirektiv. Enligt EU-kommissionen höll 86 procent av cirka 22 000 undersökta badplatser utmärkt kvalitet 2022, medan 96 procent klarade minimikraven. Ansvariga fackmyndigheter ser det som en framgång efter årtionden med ansträngningar, men frågan är också vilka bad som faktiskt ingår i undersökningen – EU-badplatser som ska granskas väljs ut av sin kommun.

I denna era med Instagram har en viss form av slitage ökat. Både lokalbefolkning och natur störs vid vissa fotovänliga utsiktspunkter när turistbussar väller in och några snabba klick senare försvinner lika snabbt som de kom, utan att den lokala ekonomin gynnas av besöken.

Slitage och exploatering är dessutom kontraproduktiva, påpekar aktivister. Som en av dem säger på Kanarieöarna:
– Ironiskt nog är det turistbranschen själv som förstör samma produkt som den säljer.