Trump analyserad – effektiv giftig svada
Rättegången var ”riggad” och domaren ”korrupt”, sade expresidenten direkt efter domen den 30 maj. Typiskt trumpskt språkbruk. Foto: Seth Wenig/AP/TT

Trump analyserad – effektiv giftig svada

Analys. Donald Trump pratar väldigt mycket. Expresidentens tal på massmötena varar minst en och en halv timme, han ger långa intervjuer till konservativa radio- och TV-kanaler och tillbringar timmar i telefon. I allt detta flöde sticker en del ord ut som ekar av fascism och 1930-tal. Karin Henriksson, USA-baserad journalist och författare, har tittat närmare på retoriken som kan bli en avgörande faktor i valet i höst.

Publicerad: 2024-06-05

Utöver att analysera hur den fällande domen nyligen och andra rättsfall påverkar Donald Trumps kandidatur, granskar experter noga expresidents retorik och hur den tas emot av väljarna.

Under de nio år som har gått sedan Trump trädde fram i sin skyskrapa Trump Tower i New York för att lansera sin – då osannolika – kandidatur har fokus ofta riktats mot lögnerna och förolämpningarna. Nu, när bara månader återstår till presidentvalet i november, tas nya instrument till för att analysera vad han faktiskt säger. Och detta mot bakgrunden av att han vet mer än tidigare om maktutövning, har samlat en intim krets lojala rådgivare och är inställd på att avsluta det han påbörjade.

11 procent politik

Men han talar faktiskt inte så mycket om planer och vallöften, varken på sina valmöten eller på sitt sociala medium Truth Social. Enligt en AI-genererad räkning från sajten Axios ägnade han – i tal, intervjuer och på presskonferenser mellan januari 2023 och april 2024 – bara 11 procent av den totala tiden åt politiken, inklusive ekonomin. Han använde dessa fraser 15 eller fler gånger vid 49 tillfällen:

  • Stryp pengarna till skolor med vaccin- eller munskyddstvång.
  • Stryp pengar till skolor som lär ut kritisk rasteori.
  • Åtalsimmunitet för alla poliser.
  • Landets största utvisningsoperation.
  • Bygg upp våra städer igen.
  • Stäng ute män från damidrott.

I nästa gruppering, 10–14 gånger, hördes bland annat:

  • Borra, baby, borra [efter olja].
  • Återställ yttrandefriheten.
  • Försvara andra författningstillägget [om rätten att bära vapen].
  • Lös det förfärliga rysk-ukrainska kriget.
  • Pappersvalsedlar och ID-kort [ingår i Trumps kamp mot rådande rutiner vid val].
  • Könsstympning av barn.
  • Ta över det hemskt illa styrda Washington DC [huvudstaden med stor svart befolkning och svart borgmästare].

Sedan fortsatte det med andra kodord för muren, invandrare, drogkartellernas ”krig mot USA” och föräldrars rättigheter [mot påstådd vänsterindoktrinering i skolorna].

trump hillary.jpgTrump beskriver sina motståndare i valen 2016 och 2020 som ohederliga. Bild från en av debatterna med Hillary Clinton för åtta år sedan. Foto: John Locher/AP/TT

Mestadels består Trumps långrandiga och osammanhängande tal av favoriter i repris som de entusiastiska åskådarna jublar åt med liv och lust. Det är elaka skämt om president Joe Bidens ålder, attacker mot domarna i målen mot Trump och upprepningar om valfusk, stop the steal.

Inget snobberi

Hans kritiker fäster sig vid den bristande logiken och de många sakfelen. Retorikexperter konstaterar dock att han har bemästrat en teknik som går ut på att använda överdrifter, upprepningar, enkla fraser, enstaviga ord och starka adjektiv som great om sin politik och crooked (ohederlig) om sina motståndare i presidentvalen 2016 och 2020 Hillary Clinton och Joe Biden. Och att han använder ett kroppsspråk som utstrålar ilska, aggressivitet och beslutsamhet.

Andra politiker och deras talskrivare försöker formulera sakpolitiska förslag och målsättningar med fraser som helst ska bli bevingade. Men risken är att det blir för abstrakt och uppfattas som intellektuellt snobberi. Sådana jämförelser har gjorts mellan Donald Trumps och Hillary Clintons språk, med slutsatsen att hon tilltalade en äldre och mer välutbildad publik.

imagezmau.pngUtstrålar ilska, aggressivitet och beslutsamhet. Foto: Jeff Dean/AP/TT

Språkforskare runt om i världen har benat upp Trumps sätt att tala ända sedan valrörelsen 2016 och dragit paralleller till tidigare presidenter. En omfattande studie av debatter, kampanjframträdanden och tal till nationen några årtionden tillbaka publicerades i januari i år av forskare på University of Chicago och Harvard University. Redan i titeln Quantifying the Uniqueness of Donald Trump in Presidential Discourse fastslås att Trumps språk är unikt i alla tre kategorierna.

En aspekt som mättes var divisiveness, söndrande eller splittrande. Trump ledde stort över alla andra från John F Kennedy och framåt. Bland de vanligaste orden märktes galen, korrupt, löjlig, inkompetent och korkad, men med något färre sådana exempel i de högtidliga årliga State of the Union-talen.

Ohyra och förgiftat blod

I jakten på ledtrådar till Trumps innersta, eller konkret, fäblessen för auktoritära ledare och undergrävande av demokratin, dras vissa ordval fram. Redan första dagen som kandidat i juni 2015 utmålade han mexikanska immigranter som mördare och våldtäktsmän, sedan kom förslaget om inreseförbud för muslimer och direkta påhopp på domare med invandrarbakgrund. Efter ett dödsfall vid en vit makt-demonstration i staden Charlottesville 2017 sade han att det fanns ”mycket fint folk på båda sidor”, och under Black Lives Matter-protesterna mot polisbrutalitet 2020 höll han upp en bibel med påståendet att demonstrationerna var ”inhemsk terrorism” och ”brott mot Gud”.

imageixsyt.pngEn högerextremist körde in i en antirasistisk demonstration i Charlottesville 2017 och dödade en person. Trump gjorde ingen skillnad på vad han tyckte om de båda sidornas aktivister. Foto: Ryan M Kelly/The Daily Progress via AP/TT

Flera exempel finns där Trump svängt sig med begrepp som direkt anknyter till nazistideologin. ”Ohyra” om oppositionen och ”förgiftar blodet i vårt land” om invandrare söderifrån. Han sade vid ett tillfälle att Nazitysklands ledare Adolf Hitler ”uträttade en del bra saker”. Den senaste kontroversen gällde en video som han lade ut på Truth Social med orden unified Reich (Reich=rike på tyska). Den togs bort tämligen snart med förklaringen att det inte var en kampanjvideo, utan att den skapats anonymt på nätet och fångats upp av en underhuggare som inte upptäckt det ordet när presidenten befann sig i rättssalen i New York.

Demokraterna, med Joe Biden i spetsen, var snabbt ute med fördömanden.
– Det här är inte en amerikansk presidents språkbruk. Det är inte en amerikans språkbruk. Det är språkbruket i Hitlers Tyskland, sade presidenten.

Leder till våld

En närmare granskning som gjordes av nyhetsbyrån AP tydde på att det rört sig om en gammal tidningssida som kopierats och som handlade om det tyska enandet på 1800-talet, inte Hitlers tusenårsrike. Trump har tidigare förnekat att han läst Hitlers ökända bok Mein Kampf, men envisa uppgifter gör gällande att hans första hustru Ivana uppgav i skilsmässoförhandlingarna att han hade en sammanfattning av Hitlers tal i nattygsbordet.

Anklagelser om antisemitiska böjelser är heller inte nya, med antydningar om att miljardären George Soros finansierar demokratiska toppolitiker. För ett tag sedan hävdade Trump att Biden leder en ”Gestapo-administration”, en jämförelse med Nazitysklands hemliga polis. Han har också vid ett par tillfällen sagt att judar som röstar på Demokraterna borde genomgå en sinnesundersökning.

trump nazister.jpgOrdbruk från nazister. Adolf Hitler i mitten och sittande näst längst till vänster chefen för hemliga polisen Gestapo, Heinrich Himmler, som Trump jämfört Joe Bidens styre med. Foto: AP/TT

Men, anser politiska kommentatorer, en orsak till nazianspelningarna kan vara att sådana – och rasistiskt hat – florerar på konservativa sociala medier som det kan tänkas att folk i Trumps stab tar del av. I nättidningen Politico rapporterades nyligen att åtminstone en konservativ aktivist varnat för att influenserna från det hållet, med bland annat extrema konspirationsteorier, kan komma att störa valkampanjen.

I Trumps språklåda ingår också de vanliga svär- och könsorden. Dock i allmänhet i möten i slutna rum.

Om republikanska väljare avvisar spekulationer om att Trump skulle införa fascism i USA är det inte lika lätt att vifta bort vad hans prat om våld skulle kunna leda till. Uppmaningen efter valet 2020 om en samling i Washington, Be there, will be wild!, åtlyddes lojalt av hans anhängare den 6 januari 2021 i stormningen av Kapitolium som krävde flera dödsoffer. Förra hösten reagerade Trump hårt på en läcka om vad förre försvarsstabschefen Mark Milley hade sagt till kinesiska kontakter just den dagen. ”En så flagrant handling att straffet på sikt skulle blivit DÖDEN!” skrev Trump, eller med andra ord, att en amerikansk general skulle dömas till döden.

Attacker på domare

I olika mediegranskningar framgår att ett stort antal fall där en enskild person gått till attack mot politiker har kunnat spåras till Trump, liksom att han inte tar avstånd från detta våld och utfärdat mer eller mindre inlindade hot mot domare och åklagare under rättsprocesserna mot honom. Professor Robert Pape vid University of Chicago leder en mångårig studie om politiskt våld i USA. I intervjuer bekräftar han att en ökning skett och det efter 2016. Han nämnde att hela 12 miljoner amerikaner anser att våld är befogat för att Trump ska kunna återvända till makten och den republikanske kandidaten själv har sannerligen inte sagt att han tänker acceptera valresultatet.

Det som oroar Pape mest är att han under de 30 år som han har ägnat åt ämnet inte sett någon liknande snabb förändring som nu. På kort tid tycks tanken på att bruk av våld är i sin ordning ha smugit sig in i bredare led, inte längre bara i militanta grupper som Oath Keepers och Proud Boys med flera. (Efter exempelvis domen nyligen mot Trump förekom många uppmaningar till våld.)

trump kapitolium.jpg"Be there, will be wild!" skrev Trump, och vilt blev det. Foto: Jose Luis Magana/AP/TT

Robert Pape tillhör också dem som, redan före den fällande domen nyligen, är chockade över Trumps ihållande attacker på domare och rättsväsendet, grundbultar i det amerikanska statsskicket. Men i Trumps bas är det populärt.

Den mest klargörande intervjun om vad en Trump 2 skulle innebära publicerades i tidningen Time i slutet av april. Rubriken på omslaget löd ”Om han vinner”. Han lät bestämd och självsäker när han radade upp prioriteringarna: mer makt åt presidenten, specialåklagare som utreder Joe Biden, utrensning av ”illojala” personer i förvaltningen, striktare invandringspolitik, massdeportering av människor som vistas illegalt i landet, förlängning av skattesänkningarna från första perioden, höga strafftullar på kinesiska varor, benådning av dem som dömts efter upploppet mot Kapitolium den 6 januari 2021.

Om den kontroversiella abortfrågan, inklusive pillren som många republikaner vill förbjuda, duckar Trump med att det är delstaterna som ska avgöra. Men han tycks inte ha några invändningar om delstater straffar kvinnor som söker abort.


Karin Henriksson
Journalist och författare baserad i Washington DC som regelbundet medverkar i Utrikesmagasinet.