Splittrat Slovakien utmanar demokratin i trots mot EU

Ända sedan Robert Ficos populistiska vänster-högerkoalition kom till makten hösten 2023 har landet varit uppdelat i anhängare och motståndare till regeringen. Anhängarna hävdar att Fico, som nu är regeringschef för tredje gången, är lösningen på den politiska turbulens som har präglat landet under det senaste årtiondet. De ser Fico som en garant för stabilitet – en politiker som tidigare framgångsrikt lett Slovakien mot Europa och till högre välstånd.

Motståndarna anser att Fico inte längre är den politiker han varit. De påminner om att landet blivit mer och mer korrupt under Ficos förra mandatperiod för sex år sedan. Till slut tvingades han avgå på grund av mordet på en journalist som undersökte regeringens kopplingar till korruption och maffian. Efter mordet verkade Ficos politiska karriär vara över, men han lyckades återkomma som regeringschef efter valet i fjol då den regerande högerkoalitionen fallit samman efter tre år av inre slitningar.

Polisen griper den man som misstänks ha skjutit Robert Fico den 15 maj 2024. Foto: Radovan Stoklasa/TASR/AP/TT

Många tecken tyder på att Slovakien under Fico håller på att överge sin västvänliga väg. EU-parlamentet har uttryckt oro först och främst över att de rättsstatliga principerna är på väg att urholkas men också över regeringsföreträdares användning av polariserande språk. Andra jämför med utvecklingen i Ungern under Viktor Orbán, men konstaterar att utvecklingen har gått mycket snabbare i Slovakien. Enligt Věra Jourová, EU-kommissionär med ansvar för rättsliga frågor, vill den nuvarande regeringen "på tio månader klara av allt det som Viktor Orbán klarade av på tio år". Sedan tillträdet har Ficos regeringen stoppat det militära stödet till Ukraina, avskaffat åtgärder mot korruption och inlett häxjakt på civilsamhället och journalister.

EU-kommissionären Věra Jourová har sagt att Slovakiens regering vill ”på tio månader klara av allt det som Viktor Orbán klarade av på tio år". Foto: Vladimir Simicek/EU-kommissionen

Mediefriheten hotad

Dagen för mordförsöket skulle parlamentet diskutera en omstrukturering av det statliga radio- och TV-bolaget RTVS. Enligt ett lagförslag skulle RTVS ersättas av en annan institution med ny ledning. Den nuvarande ledningen har vid flera tillfällen varit kritisk mot regeringen och RTVS hade enligt Fico "upphört att vara objektivt" och behövde omstruktureras. Den nya ledningen ska enligt förslaget övervakas av ett råd bestående av nio medlemmar som tillsätts av kulturdepartementet och parlamentet. Kritiker av lagen anser att Ficos argument är ogrundade. I en studie från 2023 rankas RTVS som den näst mest betrodda nyhetskällan i Slovakien.

I stället ses den nya lagen som ett hot mot oberoende medier. Bland annat har European Broadcasting Union (EBU) fördömt lagen och påpekat att den potentiellt kan strida mot den nya European Media Freedom Act (EMFA). Det är en EU-lag som antogs i mars och som skyddar journalister och medieleverantörer från politisk inblandning.

Omstruktureringen av RTVS är bara ett exempel i en lång rad som väcker frågetecken kring mediernas situation i Slovakien. Enligt Media Freedom Poll 2024 oroar sig 65 procent av slovakerna över mediefriheten. Tusentals har deltagit i demonstrationer för att protestera mot regeringens inställning till oberoende medier. Efter att ha kommit till makten har Fico kallat fyra stora medieföretag – TV Markíza, Denník N, SME och Aktuality – för "fiendens medier" och hotat att stoppa all kommunikation med dessa företag. Utspelet gav resultat: TV Markíza svarade med att minska det politiska innehållet i sin kanal. Regeringsföreträdare har också i stället valt att framträda i sociala och alternativa medier som är mindre kritiska mot dem.

”Utländsk agent-lag” oroar civilsamhället

Civilsamhället – intresseorganisationer oberoende från staten – är en annan sektor som länge har varit en nagel i ögat på Fico. Vid maktskiftet 2023 förklarade en jublande Fico att "i dag markerar vi slutet på de politiska frivilligorganisationernas styre i Slovakien". Fico har hyst agg mot icke-statliga organisationer sedan han tvingades bort från makten 2018. Han hävdar att frivilligorganisationer som stöds av den liberale ungersk-amerikanske filantropen George Soros låg bakom de protester som tvingade honom att avgå.

Politiska själsfränder. Ungerns och Slovakiens premiärministrar Viktor Orbán och Robert Fico vid ett EU-toppmöte i februari 2024. I förgrunden statsminister Ulf Kristersson. Foto: Geert Vanden Wijngaert/AP/TT

Den nya regeringen vidtog snabbt åtgärder för att öka kontrollen över civilsamhället. En lag om finansiering av icke-statliga organisationer gick igenom en första omröstning i parlamentet den 30 april. Lagen kräver att varje icke-statlig organisation som får mer än 5 000 euro i stöd från länder utanför Slovakien måste använda beteckningen "organisation med utländskt stöd". Organisationerna är tvungna att ange denna stämpel i alla sina publikationer och vid sina framträdanden. Alla organisationer är också skyldiga att lämna in en årlig rapport om sina bidragsgivare. Lagen ger dessutom inrikesdepartementet rätt att upplösa organisationer som bryter mot den.

Lagens kritiker har varnat för att den är ytterligare ett steg för att begränsa oppositionen. Rado Sloboda, chef för människorättsorganisationen Amnesty International i Slovakien, har sagt att om lagen antas ”kommer den att lägga orimliga och potentiellt ödesdigra byråkratiska och ekonomiska bördor på organisationer i civilsamhället".

Liknande lagar har tidigare antagits i Ryssland 2012 (lagen om utländsk agent) och i Ungern 2017. EU-domstolen tvingade dock Ungern att backa eftersom lagen var oförenlig med EU-lagstiftningen. Analytiker har noterat att lagförslaget i Slovakien går ännu hårdare fram än det ungerska. För närvarande pågår protester i Georgien, som ansökt om EU-medlemskap, där parlamentet just har röstat för en liknande lag.

Hot om att förlora EU-medel

Den nya slovakiska regeringen har också tagit några steg tillbaka i den kamp mot korruptionen som fick fart under den borgerliga koalition som tog över 2018. I februari godkände parlamentet ett kontroversiellt beslut om att ändra strafflagen. Det innebär att straffen för allvarliga brott som korruption sänks. Parlamentet beslutade också att avskaffa den särskilda åklagarmyndighet som haft hand om utredningar av grova brott som korruption, organiserad och ekonomisk brottslighet.

Bratislava, 18 januari 2024. En av många stora regeringskritiska protester, i detta fall mot förslaget om sänkta straff för vissa grova brott som korruption. Foto: Jaroslav Novak/TASR/AP/TT

Den politiska oppositionen och författningsexperter protesterade mot åtgärden eftersom de anser att den hotar rättsstatliga principer. Den särskilde åklagaren, Daniel Lipšic, påpekade att huvudskälet till att åklagarmyndigheten avskaffades var att den arbetade med fall på "högsta nivå inom det politiska livet, näringslivet och rättsväsendet". Slovakiens president Zuzana Čaputová begärde att författningsdomstolen skulle pröva om ändringarna var förenliga med grundlagen. Domstolen beslutade därefter att upphäva vissa ändringar i strafflagen, men godtog avskaffandet av den särskilda åklagarmyndigheten. Fico kritiserade författningsdomstolens beslut och gick så långt att han bad dess ordförande att avgå.

Avgående presidenten Zuzana Čaputová anser att Robert Ficos regering ”testar gränserna för demokratin”. Foto: Jaroslav Novak/TASR/AP/

EU-kommissionen har vid flera tillfällen varnat regeringen för att reformerna kan strida mot unionens lagar. Kommissionen är också orolig för att de ökar risken för bedrägeri i samband med EU-finansierade projekt. EU-kommissionären Věra Jourová har påpekat att ekonomiskt stöd från unionen förutsätter att rättsstaten fungerar, liksom att korruptionsbekämpning är nödvändig om pengar ska fortsätta betalas ut från Bryssel.

Sammanfattningsvis kan sägas att det slovakiska samhället är starkt splittrat. Tusentals människor protesterar varje vecka över hela landet och varnar för att rättsstaten och mediefriheten är starkt hotade. Samtidigt är stödet för regeringen fortsatt högt. Detta bekräftades av presidentvalet i april där den kandidat som regeringen stödde, Peter Pellegrini, lyckades besegra oppositionens Ivan Korčok.

Det återstår att se hur attentatet mot Fico påverkar den politiska splittringen. Många har uppmanat samhällsaktörerna att trappa ned spänningen och stoppa hatiska uttalanden. Vissa företrädare för den styrande koalitionen har dock inte hörsammat detta utan skyller attentatet på "liberala medier" och oppositionen. Hur de två lägren i det slovakiska samhället går vidare från denna punkt kommer att vara viktigt inte bara för Slovakien utan också för upprätthållandet av rättsstatens principer i Europa.