Putins valvinst inte riskfri

– Du är vår president, vi är ditt lag. Vi behöver dig och Ryssland behöver dig.
Så avslutade löjtnant Artem Zjuga, krigsveteran från Donbass och talman i Donetsk parlament, sin fråga om huruvida Putin planerade att ställa upp i det kommande presidentvalet. Putin svarade lite grubblande:
– Jag har haft alla möjliga tankar kring denna fråga vid olika tidpunkter. Men du har rätt – det är dags att bestämma sig. Jag kommer att kandidera som president för Ryska federationen.

Att Putin tillkännagav sin kandidatur överraskade få men situationen han valde att göra det på förvånade fler. Krigströttheten är utbredd i Ryssland och det antogs att Putin skulle lansera sin kampanj under en civil tillställning. I stället valde han att lämna sitt besked under en ceremoni för ryska krigsveteraner och satte därmed valet i ett krigssammanhang.

Legitimitet för Putin och kriget

Presidentvalet är, i första hand, en maktdemonstration som syftar till att mobilisera stöd för Putin från såväl vanligt folk som det politiska och ekonomiska etablissemanget. Från sitt säte i Kreml beslutar regimen på förhand ungefär hur många röster Putin kommer att få och hur högt valdeltagandet blir. I valet 2018 fick han 76,7 procent av rösterna och valdeltagandet låg på 67,5 procent enligt officiella siffror. Resultatet måste överträffas i årets val för att visa att det ryska folket stödjer presidenten och kriget.

"När blir det fred?" är den fråga som ryssarna helst vill ställa till president Putin enligt opinionsundersökningar. Foto: Dmitry Serebryakov/AP/TT

Tanken är att ett stärkt stöd ska legitimera kriget i Ukraina och göra den ryska befolkningen delaktig i det. Valet kommer även att anordnas i de ockuperade regionerna i östra Ukraina och på Krim vilket syftar till att göra ockupationen oåterkallelig. På så vis utgör valet i sig en del av den ryska hybdridkrigföringen. I april 2023 undertecknade Putin ett dekret som gjorde det möjligt att från och med den 1 juli 2024 deportera invånare i annekterade områden i östra Ukraina om de vägrar bli ryska medborgare. Från Kremls perspektiv är det därmed logiskt att anordna val i dessa områden för att kunna uppmana ukrainare att bli ryska medborgare och i förlängningen därmed göra ockupationen än mer permanent.

Testkörning av systemet

Allmänna val utgör en grundbult i liberala demokratiska system, men återfinns i nästan alla styrelseskick. Till och med Nordkorea håller någon form av val. Presidentvalet i Ryssland är en testkörning av det politiska systemet. Syftet är att säkerställa lojaliteten och effektiviteten hos lokala och regionala makthavare. Dessa politiker och tjänstemän sitter på sina uppdrag på nåder av Putinregimen och ska i gengäld säkerställa ett lugnt och ordnat val med ett högt valdeltagande och starkt stöd för presidenten.

Sedan det förra presidentvalet har valsystemet förändrats kraftigt. Oberoende valobservation har i princip omöjliggjorts, rösträkningen direktsänds inte längre och väljarna uppmanas i allt större utsträckning att rösta elektroniskt. Utöver dessa förändringar kommer presidentvalet för första gången att hållas i över tre dagar, och i flera delar av landet, inklusive östra Ukraina, inleddes förtidsröstningen redan den 26 februari. Förändringarna har kritiserats av oberoende bedömare för att syfta till att minska insynen i processen och förenkla valfusk (se faktaruta).

Ett par observatörer övervakar arbetet i en vallokal vid presidentvalet 2012. Då sattes webbkamerorna upp på order av president Putin. Nu är de borttanga och insynen är minimal. Foto: Misha Japaridze/AP/TT

Att iscensätta valfusk i världens till ytan största land med över 100 miljoner röstberättigade är mer komplicerat än att hålla demokratiska val. Hundratusentals valarbetare och andra involverade måste invigas och aktivt delta i maktmissbruk och blir på det sättet även medskyldiga till fusket. Att makten i Ryssland är så pass koncentrerad till Kreml är både det politiska systemets största styrka och svaghet. Under privatarmén Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjins misslyckade uppror sommaren 2023 insåg många hur oerhört skört det centraliserade politiska systemet är. Lokala och regionala politiker och tjänstemän stod fullkomligt handfallna i väntan på order från högre ort. Att personer på lägre nivå ställer sig frågor som "Vad kan jag göra fel?" eller "Riskerar jag mer om jag gör någonting än om jag inte gör någonting?" utgör en betydande risk för en auktoritär centralmakt vid minsta tecken på instabilitet eller oförutsedda händelser.

En opinionsundersökning genomförd av det oberoende opinionsinstitutet Levada Center visade att den i särklass populäraste frågan som ryssar ville ställa till Putin var "När blir det fred?". Svårigheterna till trots att genomföra pålitliga opinionsundersökningar i Ryssland minskade Putins popularitet markant efter det att han utlyste en delvis mobilisering av soldater till armén i september 2022. Enligt en opinionsundersökning från januari 2024 är en klar majoritet ryssar emot ytterligare en mobilisering. Stora delar av befolkningen ställer sig bakom Putin och kriget i Ukraina, men bara så länge dess fasor befinner sig på bekvämt avstånd från det vardagliga livet. Regimen måste därför förhindra att kriget upplevs som allt för ”verkligt” för befolkningen, samtidigt som valet används för att mobilisera och visa på stöd från folket och etablissemanget för Putin och kriget.

Krigsmotståndare hot mot Putin

Presidentens beslut att lansera sin kandidatur i ett krigssammanhang underblåste det missnöje med kriget som trots allt gror i de breda folklagren, något som Putins politiska motståndare kunde dra nytta av. En av dem var Boris Nadezjdin – en i princip okänd före detta politiker som gick till val på att sluta fred med Ukraina och som seglade upp som en huvudmotståndare till Putin på bara några veckor. Han lyckades på kort tid samla de över 100 000 namnunderskrifter som krävs. Som många väntat sig förbjöds dock Nadezjdin att ställa upp genom att en stor andel av hans signaturer ogiltigförklarades.

En nöjd Boris Nadezjdin poserar vid lådorna med de ihopsamlade underskrifterna. Nadezjdins kampanj präglades av långa köer med ryssar som ville skriva på för honom medan Putins kampanjarbetare hade ett sjå att få ihop en lista med signaturer för presidenten. Foto: Dmitry Serebryakov/AP/TT 

Utöver Putin ställer tre kandidater upp som alla förhåller sig positiva till kriget och presidenten. Den så kallade opposition som finns representerad i parlamentet tillåts för att ge sken av politisk mångfald men partierna är mer eller mindre allierade med presidentens stödparti Enade Ryssland. De faktiskt oppositionella är antingen döda, fängslade eller befinner sig i exil. Senast i raden, i vad som allmänt uppfattas som politiskt motiverade mord, var Aleksej Navalnyjs död i februari 2024 i den sibiriska straffkolonin IK-3.

Nya sätt att protestera

Den kände regimkritikern Michail Chordorkovskij, som i dag lever i exil men som tidigare var Rysslands rikaste man innan han föll i Putins onåd, har uppmanat sina anhängare att skriva ”Navalnyj” på sina valsedlar i protest mot regimen. Innan han dog uppmanade Navalnyj själv sina följare att rösta klockan 12 på söndagen den 17 mars för att skapa långa köer utanför vallokalerna och på det sättet genomföra en laglig protestaktion som skulle synas över hela landet.

Vilka effekter detta skulle kunna få på lokala valarbetare är svårt att förutspå. Det går att dra en parallell till presidentvalet i Belarus (Vitryssland) år 2020 då oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja vann 56 procent av rösterna enligt den oberoende valobservationsorganisationen Golos. På flera håll valde valfunktionärer att först presentera de siffror som visade att Tichanovskaja hade vunnit, men efter en kort en kort stund reviderades siffrorna till förmån för den sittande presidenten Aleksandr Lukasjenko. De massiva protester som följde visar att lokala valfunktionärers och valkommissioners agerande kan påverka ett skeende. Skulle tillräckligt många ryska väljare genomföra en protestaktion, såsom Navalnyj och Chodorkovskij har uppmanat till, skulle det kunna påverka hur valarbetare väljer att agera. Det bör dock noteras att Svetlana Tichanovskaja, till skillnad från Aleksej Navalnyj, var en registrerad kandidat och vid liv.

Huruvida kombinationen av en krigstrött befolkning, en utraderad opposition och ett skört politiskt system kan utgöra en tillräckligt giftig cocktail för att ge effekt är i nuläget oklart. Det enda vi kan veta med säkerhet är att Putins kontroll inte är total och inte kommer att vara för alltid.