Världens städer avgörande för klimatet

Det pratas ofta om klimatförändringar som ett globalt problem, men effekterna av dem upplevs på lokal nivå, inte minst i städer. Tät bebyggelse och betong gör effekten av värmeböljor extra påtaglig. Stora folkmängder på små ytor bidrar till stora luftföroreningar. Dessutom är de flesta av världens storstäder byggda nära vatten, vilket gör dem särskilt sårbara för stigande havsnivåer och extremväder. De ekonomiska följderna av det förändrade klimatet är enorma, till exempel uppskattas kostnaden för översvämningar i Lagos till 40 miljarder kronor per år.

Urbana områden påverkas inte bara oproportionerligt, de bidrar också starkt till klimatförändringarna. Det gäller särskilt i Europa, Australien och USA, men också asiatiska metropoler som Shanghai i Kina och Tokyo i Japan. De sektorer som släpper ut mest är byggnader, transporter och industrier. Städers påverkan på klimatet är ett problem som väntas växa eftersom forskare uppskattar att runt 70 procent av världens befolkning kommer att bo i tätorter 2050, jämfört med drygt hälften i dag.

Klimatneutrala städer

Städer har också en unik position att motverka den globala uppvärmningen. I ett tal 2019 betonade FN:s generalsekreterare António Guterres att ”det är i städerna som klimatstriden till stor del kommer att vinnas eller förloras”.

Satellitbild över den nigerianska metropolen Lagos, med omkring 20 miljoner invånare, som riskerar att bli obeboelig. Foto: Sentinelhub/Wikimedia Commons 

Medan ländernas arbete med klimatfrågan har karaktäriserats av bristande samarbete och långsamhet har städer runt om i världen tagit egna initiativ och satt egna mål. Redan 2005 skapades ett internationellt nätverk med storstäder med fokus på att minska utsläpp, C40 Cities Climate Leadership Group of Large Cities. Städernas eget arbete kan se olika ut beroende på vilka utmaningar de står inför. Stockholm, till exempel, arbetar efter sin handlingsplan ”För ett fossilfritt och klimatpositivt Stockholm 2040”. Där har transportsektorn identifierats som den största klimatboven.

FN:s globala mål för hållbar utveckling (Agenda 2030) lyfter i mål nummer elva fram vikten av att göra urbana områden säkra, inkluderande och hållbara. Parisavtalet, det globala avtal som togs fram under FN:s årliga klimatkonferens 2015, betonar bland annat den viktiga roll som lokal samhällsstyrning har i det globala klimatarbetet.

Boende i Karachi söker svalka i en kanal 2018 medan termometern visar 44 grader. Tre år tidigare dog 1 200 människor i en värmebölja i den pakistanska storstaden. Foto: Fareed Khan/AP/TT

Mot bakgrund av detta har initiativ skapats med mål att främja det lokala arbetet i praktiken. 2022 valde EU ut 112 tätorter som hade ansökt om deltagande i unionens initiativ ”Klimatneutrala och smarta städer”. Det har som mål att skapa 100 klimatneutrala städer senast år 2030, med visionen att dessa sedan ska fungera som förebilder för andra europeiska städer. Program har också skapats på nationell nivå. I Sverige arbetar 23 städer inom ramen för Viable Cities, ett program som startades som en gemensam satsning av tre myndigheter (Vinnova, Energimyndigheten och Formas). Det är ett klimatkontrakt som fungerar som ett ”avtal mellan städer, myndigheter och Viable Cities där alla parter tar på sig att konkret arbeta för klimatneutrala och hållbara städer”.

Mycket pengar krävs

Trots vetskapen om tätorternas viktiga roll i klimatarbetet, och etableringen av samarbeten och program som fokuserar på städer, går endast en bråkdel av världens klimatfinansiering till lokal nivå. Med tanke på de urbana områdenas klimatpåverkan behöver de satsningarna öka kraftigt för att täcka kostnaderna för det arbete som behövs göras.

Med klimatfinansiering menas ofta det kapital som krävs för att hantera de förändringar som uppvärmningen av atmosfären orsakar. Det pratas ofta om att åstadkomma tre saker: klimatanpassning, så kallad mitigering (att minska utsläpp) samt resurser till skador och förluster (att återställa det som förstörs).

Mer grönska behövs i städer. Riverside Park i Detroit, USA. Foto: Paul Sancya/AP/TT

Förutom otillräcklig total finansiering är ett av de stora problemen för städer att större delen av pengarna går till utsläppsminskning jämfört med hur mycket som avsätts till anpassning och ersättning för skador och förluster. Det är lättare att visa på tydliga resultat och lönsamhet inom utsläppsminskning jämfört med anpassning, vilket lockar mer investerare på det förstnämnda området. Detta skapar problem eftersom urbana områden i ökande takt börjar uppleva effekterna av klimatförändringar och är i behov av pengar för att både reparera skador och anpassa sig till framtida konsekvenser. Med vetskapen om vikten av finansiering och det ökande behovet i städer har internationella nätverk som representerar lokala intressen påpekat att COP29 måste ta itu med de här frågorna.

COP29 och städerna

COP29 hålls den 11–22 november i Azerbajdzjans huvudstad Baku. Den största punkten på dagordningen är just finansiering för att minska utsläpp av växthusgaser. De deltagande länderna väntas också fatta beslut om ett nytt gemensamt och mätbart mål (NCQG) för klimatfinansiering. Syftet med målet är att mobilisera större ekonomiska resurser för att faktiska åtgärder ska vidtas för klimatet, speciellt i utvecklingsländer. Diskussionen under COP kommer bland annat att handla om vem som ska betala och hur pengarna ska fördelas mellan de tre typer av åtgärder som nämndes ovan.

Fiskstjärtparken i Nanching i Kina fungerar som en tvättsvamp som både dämpar översvämningar och kan lagra vatten i torka. Foto: Ng Han Guan/AP/TT

Städer och samhällen har länge närvarat vid de årliga klimattoppmötena men det var inte förrän 2023, på COP28, som ett särskilt toppmöte med fokus på lokala klimatåtgärder organiserades. Årets COP innebär en möjlighet att bygga vidare på detta arbete. Sammanslutningen The Local Governments and Municipal Authorities Constituency (LGMA) skapades för runt 20 år sedan för att ge städer och regioner en röst i klimatförhandlingar. LGMA har nu uttryckt förväntningar om att COP29 ska främja rättvis finansiering till klimatarbete på alla politiska nivåer och ge lokalsamhällen direkt tillgång till de resurser som avsätts.

Vikten av att finansiera klimatåtgärder i utvecklingsländer ska inte underskattas. Dessa är mer beroende av utländsk finansiering än mer ekonomiskt utvecklade länder. Men med tanke på att de urbana områden som orsakar mest utsläpp ligger i rikare delar av världen är det viktigt att ta itu med bristen på finansiering till lokal nivå, och att den del som går till klimatanpassning och till skador och förluster ökar.