Mellanöstern i fokus inför Nobels fredspris

1) Chefsåklagaren vid Internationella brottsmålsdomstolen (ICC), Karim Khan, för att ha stått upp för internationell humanitär rätt i väpnade konflikter.

Vi lever i en våldsam och orolig tid. Med fler konflikter och spänningar mellan världens länder ökar vikten av folkrätten, och att parter håller sig till internationell lag och humanitär rätt när krig bryter ut. Internationell lag är ett viktigt instrument för utkräva ansvar och begränsa konflikters våldsamhet, framför allt mot oskyldiga civila.

Britten Karim Khan, som tillträdde 2021, har intagit en mer offensiv hållning mot världens stormakter. Det har vitaliserat ICC och Khan har inte tvekat att fatta obekväma beslut. Han beslutade förra året att kräva Vladimir Putin utlämnad till domstolen för att kunna pröva den ryske presidentens misstänkta människorättsbrott i samband med bortrövandet av ukrainska barn och ungdomar.

Chefsåklagaren Karim Khan vid Internationella brottmålsdomstolen vore ett modigt val, anser skribenten. Foto: Mary Altaffer/AP/TT

Khan har också begärt att bland andra Hamas-ledaren Yahya Sinwar, som troligen gömmer sig i tunnlarna i Gaza, ska gripas för att kunna ställas inför domstolen för sitt ansvar för de brutala attackerna mot civila israeler den 7 oktober 2023. Chefsåklagaren har även begärt att domarna vid ICC ska utfärda arresteringsordrar mot Israels försvarsminister Yoav Gallant och premiärminister Benjamin Netanyahu för det sätt som Gazakriget har genomförts, bland annat för anklagelsen om att de har använt svält som vapen.

Att ge fredspriset till Karim Khan skulle vara modigt av Nobelkommittén i Oslo. Det vore långt ifrån okontroversiellt. Ett sådant beslut skulle inte tas emot positivt av vare sig Israel, Hamas, Ryssland eller USA.

2) Internationella domstolen (ICJ), för sin avgörande roll för folkrätten.

ICJ är en annan institution som kommittén skulle kunna belöna på samma tema. Till skillnad från ICC, som ställer individer till svars, är ICJ den FN-institution som ska lösa mellanstatliga tvistefrågor. ICJ har också tagit sig an situationen i Gaza genom att den behandlar anklagelser mot Israel om folkmord, och har krävt att Israel ska upphöra med sin illegala ockupation. Domstolen behandlar också situationen i Ukraina och Myanmar.

Att uppmärksamma internationella institutioner för internationell rätt, folkrätt och skiljedom skulle både vara aktuellt och stämma väl överens med fredsprisets historia – i början av 1900-talet hedrades flera pristagare på liknande tema. Över ett århundrade senare vore det inte fel av Nobelkommittén att knyta an till denna äldre tradition. 

Shawan Jabarin leder den palestinska människorättsorganisationen al-Haq. Foto: Majdi Mohammed/AP/TT

3) Ett delat pris mellan de israeliska och palestinska organisationerna B’Tselem och al-Haq för deras mångåriga engagemang för fred i Mellanöstern.

Både B’Tselem och al-Haq är organisationer med stort anseende, som under många år har arbetat för mänskliga rättigheter och en fredlig lösning på den israelisk-palestinska konflikten. Båda har arbetat med att dokumentera och synliggöra ockupationen, brott mot folkrätten och palestiniernas mänskliga rättigheter.

Ett sådant Nobelpris skulle förstås delas ut mot bakgrund av Gazakriget. Efter den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina delade kommittén ut priser som knöt an till den väpnade konflikten (den belarusiske medborgarrättskämpen Ales Bjaljatski, samt de ryska och ukrainska människorättsorganisationerna Memorial och Center for Civil Liberties).

Gazakriget är på den internationella dagordningen och det finns från det så kallade globala syd (Afrika, Asien och Latinamerika) kritik mot att väst inte tillräckligt tydligt tar ställning i frågan. Ett pris som inte berör Gazakriget kommer därför att kritiseras internationellt. Att premiera dessa två organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter och fred i en otroligt svår kontext, där hot och hat mot fredsfrämjande krafter har ökat, skulle vara ett pris i tiden.

4) Ett delat pris mellan Österrikes utrikesminister Alexander Schallenberg, FN:s särskilda rapportör om mänskliga rättigheter och antiterrorism Fionnuala Ní Aoláin och den internationella sammanslutningen Campaign to Stop Killer Robots, för att sätta behovet av internationella regler för autonoma vapen på den internationella agendan.

AI påverkar allt i vårt samhälle – också vapen vi använder i krig. Begreppet ”Oppenheimer-ögonblick” (efter atombombens fader) används för att beskriva det helt avgörande skede vi är inne i just nu – när regelverk måste komma till stånd innan den tekniska utvecklingen har sprungit ifrån oss.

Protest i San Francisco 2021. Foto: Jeff Chiu/AP/TT

Ett begränsat men ändå viktigt framsteg var den resolution som antogs i FN:s generalförsamling den 1 november 2023 efter tio års förhandlingar. En av de drivande aktörerna i denna framgång var Österrike. Utrikesminister Schallenberg skulle därför kunna få fredspriset för att uppmärksamma den viktiga roll som Österrike spelat för att driva på för ett internationellt ramverk för autonoma vapensystem. Det är också något som bygger på en en lång tradition av arbete på nedrustningsområdet som Österrike har prioriterat.

Om Nobelkommittén vill uppmärksamma denna fråga är det tänkbart att priset delas för att visa att det är flera aktörer som är pådrivande. En annan möjlig pristagare skulle i så fall kunna vara den särskilda FN-rapportören Fionnuala Ní Aoláin från Irland. Även hon har, inom ramen för FN:s råd för mänskliga rättigheter, lyft fram frågan om AI och dess roll i vapen och övervakning.

Kampanjen för att stoppa mördarrobotar, där en rad organisationer runtom i världen ingår, har under flera år också arbetat för att få upp frågan på den internationella agendan. Den är också en prioriterad för FN:s generalsekreterare António Guterres. I fjol uppmärksammade han ämnet i det viktiga dokument A New Agenda for Peace och har fortsatt att driva frågan i samband med det så kallade framtidstoppmötet (Summit for the Future) som hölls nyligen i FN-högkvarteret i New York. Det är därför också möjligt att kommittén väljer att belöna Guterres för dennes insatser på detta område.

5) Sudans motståndskommittéer (Sudan Resistance Committees, SRC) för sina gräsrotsinsatser för att skapa ett fredligt och demokratiskt Sudan och att bistå nödlidande i det pågående inbördeskriget.

Kanske vill kommittén hjälpa till att fästa världens uppmärksamhet på den glömda konflikten i Sudan. Kriget där har hamnat i medieskuggan av Gaza- och Ukrainakrigen. Motståndskommittéerna är ett decentraliserat nätverk av civila sudaneser som mobiliserade mot den forne diktatorn Omar al-Bashir och utgjorde den organisatoriska basen i ickevåldsrevolutionen 2019 som fick Bashir på fall.

Svält används som vapen i Sudan. Här behandlas barn för undernäring efter flykt till grannlandet Tchad. Foto: Patricia Simon/AP/TT

Demokratiseringsprocessen i Sudan gick sedan i baklås i samband med militärkuppen 2021. Kuppmakarna kunde inte heller enas utan vände sig mot varandra och strider utbröt mellan de två huvudsakliga militära aktörerna i landet. Civilbefolkningen har sedan dess varit trängd mellan milisen RSF och den sudanesiska armén. I konflikten används svält som vapen och hjälpsändningar med bland annat mat har av strategiska skäl hindrats att nå nödställda. Över 10 miljoner människor beräknas vara på flykt.

Om det ska bli fred i Sudan måste den civila opposition inkluderas som var den som lyckades driva igenom den fredliga revolutionen 2019, men som delvis marginaliserades i de freds- och förhandlingsprocesser som ägde rum efter maktskiftet. Trots de oerhörda svårigheterna har motståndskommittéerna fortsatt att verka i landet. I stället för att fokusera på regimskifte och demokratisering har verksamheten prioriterats om till att försöka motverka svälten och bidra till nödhjälp. Ett Nobelpris till Sudans motståndskommittéer skulle belöna gräsrotsaktörer som aktivt arbetar under de svåraste omständigheter för att minska lidandet i ett av de värsta krigen och under den värsta humanitära katastrof som just nu pågår i världen.

Phumzile Mlambo-Ngcuka hör till dem som har sett till att flest liv har skonats undan krig. Foto: Michel Euler/AP/TT

6) Phumzile Mlambo-Ngcuka, Sydafrika, för insatserna att medla fram det avtal som avslutade Tigraykriget i Etiopien.

Nobelpriset ska ju tilldelas den eller de personer som har gjort mest nytta för freden. Den enskilda händelse som lett till störst minskning av antalet döda i strid de senaste åren är fredsuppgörelsen som avslutade det oerhört blodiga kriget i regionen Tigray i Etiopien. Uppsala konfliktdatabas (UCDP) noterade i sin rapport från i somras att de globala dödstalen halverades under 2023, jämfört med 2022. Den minskningen kan framför allt kan förklaras av att just kriget i Tigray avslutades.

Nobelkommittén skulle kunna välja att uppmärksamma detta. Avtalet förhandlades fram av en grupp afrikanska ledare, däribland Phumzile Mlambo-Ngcuka som tidigare var chef för FN-organet UN Women. Det skulle också kunna vara ett sätt att sätta ljuset på vikten av fler kvinnliga medlare: 100 procent av de medlare som kommittén tidigare har valt att belöna – Ralph Bunche, Dag Hammarskjöld, Jimmy Carter, Óscar Arias och Martti Ahtisaari – har varit män.