Ukrainalösning kan få global betydelse

Krigets utgång kan påskynda, begränsa eller vända ett bredare politiskt, socialt och juridiskt förfall över hela världen. En delseger för Moskva i Ukraina skulle permanent rubba internationell lag, ordning och organisation och kan utlösa väpnade konflikter och kapprustning på andra håll. Ett framgångsrikt ukrainskt försvar mot Rysslands militära expansion kommer däremot att generera långtgående positiva effekter på säkerhet, demokrati och välstånd i hela världen på tre sätt:

En ukrainsk seger skulle stabilisera den regelbaserade FN-ordning som växte fram efter 1945 och förstärktes i och med Sovjetblockets upplösning efter 1989. För det andra skulle en sådan seger leda till att den internationella demokratiseringen, som har avstannat sedan början av 2000-talet, kan återupplivas. Och för det tredje bidrar det pågående ukrainska nationella försvaret och statsbygget till innovation inom både tekniska, militära och politiska områden.

Vi ska gå igenom dessa tre aspekter var för sig.

Ukraina kan stabilisera

Det rysk-ukrainska kriget är ett av flera försök av mäktiga stater i sina respektive regioner att utvidga sina territorier sedan det kalla krigets slut. Flera bakåtsträvande regeringar har försökt eller planerar att etablera sin oinbjudna närvaro i grannländer. Sådana militära operationer är offensiva och oprovocerade snarare än defensiva, humanitära och förebyggande. De aggressiva stater som utför dem vill ersätta internationell rätt med principen om "den starkes makt".

"Den starkes makt". Vladimir Putin framträder på en konsert på Röda torget i Moskva den 18 mars 2024 på tioårsdagen av annekteringen av Krim. Foto: Alexander Zemlianichenko/AP/TT

Ett exempel var Iraks annektering av Kuwait 1990, som omedelbart upphävdes av en USA-ledd allians 1991. Ett annat exempel från 1990-talet var Serbiens revanschistiska angrepp på andra före detta jugoslaviska republiker. Under denna period började även Ryssland skapa "republiker" i Moldavien (Transnistrien) och Georgien (Abchazien och Sydossetien). Samtidigt slog Moskva hänsynslöst ned försöken att skapa en oberoende tjetjensk republik på sitt eget territorium.

Först nyligen riktade Kreml sin uppmärksamhet mot Ukraina. År 2014 skapade Moskva "folkrepubliker" i Donetsk och Luhansk och annekterade Krim till Ryska federationen. Åtta år senare införlivade Ryssland också olagligt Ukrainas län Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson i sitt territorium.

Det internationella samfundets reaktion på Rysslands ändring av gränser var halvhjärtad, till skillnad från i fallen med Iraks och Serbiens försök på 1990-talet. Det uppmuntrade Kreml att ge sig ut på fler politiska äventyr. Moskva kräver nu att Kiev släpper hela de fyra regioner som Ryssland annekterade 2022. Detta inkluderar märkligt nog även delar som ryska trupper inte har lyckats erövra. Och Kremls slutmål är fortfarande att utplåna Ukraina som suverän stat och ukrainarna som självständig kulturell gemenskap.

Kina uppmuntras? Taiwanesisk kustbevakning håller ögonen på sin kinesiska motsvarighet utanför Matsuöarna nära fastlandet. Foto: Taiwans kustbevakning/AP/TT

Samtidigt tänjer Peking på etablerade uppföranderegler i såväl Syd- som Östkinesiska havet och förbereder sig på att med våld införliva Taiwan i Fastlandskinas grepp. Venezuela gör i sin tur anspråk på grannlandet Guyana. Andra politiker runt om i världen, som drömmer om fornstora dagar, kan hysa liknande planer.

Moskvas införlivande av ukrainsk mark i ryskt territorium är dock ensamt i sitt slag eftersom det utförs av en permanent medlem av FN:s säkerhetsråd som en gång skapades för att förhindra sådana gränsrevideringar.

En ukrainsk seger mot Ryssland skulle ha långt mer än lokal betydelse. Den kan bli viktig för att vända trenden att försöka ändra gamla gränser och överta utländska områden. Omvänt skulle ett ukrainskt nederlag eller en orättvis rysk-ukrainsk fred stärka kolonialistisk politik över hela världen. Ukrainas kamp för självständighet är därför både ett uttryck för bredare globala problem och ett verktyg för att lösa dessa.

Global demokratisering

Som nämndes är Rysslands angrepp på Ukraina också en följd av den internationella trenden med demokratins tillbakagång och autokratins återkomst.

En viktig intern, rysk faktor bakom angreppet på Ukraina är att Vladimir Putins olika krig sedan 1999 har stärkt populariteten, självständigheten och legitimiteten för den ryske presidentens odemokratiska styre. Ockupationerna och förtrycket av folk som tjetjener, georgier och ukrainare har brett stöd bland vanliga ryssar. Segerrika militära insatser – särskilt på territorier som låg inom tsarrikets och Sovjetunionens gamla imperier – är en viktig politisk resurs och samhällelig grund för Putins enväldiga regim.

Majdanrevolutionen 2014 förde Ukraina längre bort från Moskvas kontroll. Foto: Sergei Grits/AP/TT

Den så kallade orangea revolutionen 2004, majdanrevolten i Kiev 2014 och den fortsatta västvänliga utvecklingen i Ukraina innebär att den största tidigare sovjetiska kolonin förs allt längre bort från Moskvas kontroll, vilket utmanar Rysslands imperialistiska anspråk. Det demokratiska ukrainska samhället är också en motsatt modell till de auktoritära systemen i den postkommunistiska världen. Det ukrainska systemets blotta existens utmanar därför rättfärdigheten hos enväldiga postsovjetiska härskare i Ryssland, Belarus, Azerbajdzjan och Centralasien.

Ukrainas kamp för självständighet är således även en kamp för den världsomspännande demokratins sak. Tävlingen mellan pro- och antidemokratiska krafter är global och har skärpts redan före, under och oberoende av det rysk-ukrainska kriget. Samtidigt är konfrontationen mellan det ryska enväldet och den ukrainska demokratin en särskilt episk sådan kraftmätning.

Om Ukraina segrar vinner den internationella alliansen av demokratier medan axeln av autokratier runt Ryssland förlorar. I detta scenario kommer inte bara andra demokratier att bli säkrare, mer självsäkra och få mer kraft. Det är troligt att fler demokratier kommer att uppstå – framför allt i den postkommunistiska världen från Östeuropa till Centralasien. Dominoeffekter kan också leda till åter- eller nydemokratisering på andra håll.

Bland dem som kan falla som dominobrickor om Ukraina vinner? Presidenterna Kasym-Zjomart Tokajev (Kazakstan), Ilham Aliyev (Azerbajdzjan), Aleksandr Lukasjenko (Belarus), Vladimir Putin (Ryssland) och Emomalii Rahmon (Tadzjikistan). Foto: Vladimir Voronin/AP/TT

Omvänt kommer en rysk seger att stärka autokratiska regimer och antidemokratiska grupper över hela världen. Då skulle demokratiska styrelseskick och öppna samhällen stämplas som svaga, ineffektiva eller till och med dödsdömda. Den globala nedgången för demokratin kan accelerera. Även om "Ukrainakrisen" inte är orsaken till demokratins nuvarande problem, skulle en framgångsrik lösning på denna leda till att den globala demokratiseringen återupptogs.

Ukrainska innovationer

En tredje, hittills underskattad, aspekt av Kievs bidrag till världen är en rad nya och delvis revolutionerande ukrainska institutionella och tekniska framsteg –reformer som kan vara relevanta när andra övergångsländer ska moderniseras. Från 2014 började Ukraina att i grunden omstrukturera relationerna mellan stat och samhälle. Man inrättade nya institutioner för att bekämpa mutor, som en specialiserad domstol och åklagarmyndighet och andra särskilda förvaltningar. Det nya är att de alla uteslutande ägnar sig åt att förebygga, avslöja och beivra mutor. 2014 började Ukraina också decentralisera makten i sin offentliga sektor. Stora befogenheter, rättigheter, finanser och ansvar överfördes från regional och nationell nivå till lokala självstyrelseorgan.

Majdanrevolutionen samma år ledde också till nya relationer mellan statliga och icke-statliga organisationer. Det tidigt självständiga Ukraina, liksom andra postsovjetiska länder, led av misstro mellan statstjänstemän och aktivister. Efter revolutionen började denna klyfta att minska. Till exempel har man skapat en allians av oberoende tankesmedjor, forskningsinstitut och icke-statliga organisationer som förbereder viktiga lagförslag åt parlamentet.

Fråga för hela världen. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i möte via länk med G7-ländernas ledare hösten 2022. Foto: Tobias Schwarz/AP/TT

Under 2014 undertecknade även Ukraina, Moldavien och Georgien associeringsavtal med EU av en ny och unik typ. Avtalen går långt utöver unionens tidigare fördrag om utrikessamarbete och omfattar djupgående frihandel. Avtalen har därmed gradvis integrerat de tre ländernas ekonomier i den europeiska.

Dessa och andra innovationer på förvaltningsområdet har stor principiell betydelse och politisk potential. De utgör mallar, modeller och historiska lärdomar för andra. Erfarenheterna kan vara till nytta för nationer som går från traditionell till liberal ordning, från slutet till öppet samhälle, från system där få har inflytande till ett mer inkluderande, från centraliserat till decentraliserat styre och till djupa band med EU.

Förebild

Ukrainas krigsrelaterade erfarenheter och innovationer är också av intresse för andra stater – inte minst Natos medlemmar och allierade. Det gäller Ukrainas ökande kunskap om hybridhot, liksom den snabba tekniska och taktiska moderniseringen av de styrkor som bekämpar fienden på och bortom slagfältet. Ukraina har – i mycket högre grad än något annat land i världen – utsatts för Moskvas mångsidiga attacker med irreguljära och reguljära styrkor, i medier och på nätet, inom inhemsk och internationell politik samt mot landets infrastruktur, ekonomi, kulturella och religiösa institutioner, liksom skolväsende och akademiska lärosäten.

En ukrainsktillverkad drönare letar minor i Charkivområdet. Ukraina har snabbt tvingats lära sig nya metoder och ny teknik som kan läras ut till andra. Foto: Andrii Marienko/AP/TT

Sedan storinvasionen den 24 februari 2022 har Ukraina fört en dramatisk kamp för sin överlevnad mot en mycket större angripare. Ukrainas regering, armé och samhälle var tvungna att snabbt, flexibelt och grundligt anpassa sig till denna existentiella utmaning. Man var man tvungen att snabbt införa nya vapen, bland dem drönare i såväl luften som i vattnet och på marken vilka styrs med hjälp av artificiell intelligens.

På många andra områden, som elförsörjning, elektronisk kommunikation, transporter i krigstid, akutmedicin, storskalig minröjning, posttraumatisk psykoterapi eller återintegrering av veteraner – för att bara nämna några – måste den ukrainska regeringen och det ukrainska samhället reagera snabbt och beslutsamt. Man utvecklar ständigt nya sätt som kan vara till nytta på andra håll. Denna nya ukrainska kunskap kommer att vara särskilt användbar för länder som kan komma att ställas inför liknande utmaningar.

Översättning: Ola Westerberg