Stora följder för världens klimatpolitik

Den blivande presidenten behöver fatta svåra beslut som påverkar energiomställningen och hur klimatmål ska uppfyllas.

Han eller hon måste också hantera konflikter mellan handels- och klimatpolitik och den globala konkurrensen om särskilt viktiga råvaror. Besluten som fattas kommer att ge eko i resten av världen.

Klimatfrågan är svår för amerikanska presidenter: USA är världens största oljeproducent och näst största utsläppsland, samtidigt som frågan är polariserad bland amerikanska väljare, där klimatfrågan inte rankas högt. Den diskuteras ofta i relation till påverkan på ekonomin och amerikanska jobb. Valkampanjerna tar inte upp klimatförändringar i någon större utsträckning men det finns viktiga skillnader mellan kandidaternas inställning till klimat- och energipolitik.

En viktig sådan är frågan om energisatsningar. Republikanska partiets valmanifest tar fasta på slagorden drill, baby, drill. USA ska bli världens största producent av fossila bränslen och på så sätt göra sig energioberoende. Donald Trump vill slopa subventioner på grön energiteknik och mildra utsläppskraven på bilindustrin.

Han har också lovat att underminera lagpaketet Inflation Reduction Act (IRA) som president Joe Bidens regering drev igenom. Det trädde i kraft 2023 och är ett statligt stödpaket för energiomställning (hittills världens största). Kamala Harris lade i egenskap av vicepresident utslagsrösten i kongressen som gjorde att IRA kunde klubbas igenom, och hon skulle troligen bygga ut paketet.

Dock har hon inte sagt hur omställningstakten ska öka. Generellt undviker Harris att komma med konkreta förslag eftersom hon inte vill riskera att stöta bort väljare. Vad gäller fossila bränslen vill Harris fortsätta oljeutvinningen för att minska beroendet av utländsk olja.

Mindre än en vecka efter det amerikanska valet inleds FN:s klimatmöte COP29 där den viktiga frågan om hur klimatomställningen i världen ska finansieras står i centrum. Just det internationella klimatsamarbetet är ytterligare ett område där kandidaterna står långt ifrån varandra. Harris tar detta samarbete på allvar, vill öka USA:s ansträngningar och förordar amerikanskt ledarskap på området.

På sin valplattform lovar Trump däremot att USA återigen kommer att träda ur det globala Parisavtalet om klimatet. Trump siktar också på att dra tillbaka klimatfinansiering, vilket till exempel kan omintetgöra program för klimatanpassning. Skulle USA lämna avtalet minskar dessutom pressen på övriga länder att höja sina klimatambitioner.

Även Trumps inställning till handels- och utrikespolitik kommer att ha stor påverkan på klimat- och miljöpolitik. Republikanen siktar på att införa handelshinder och är omvittnat oberäknelig i utrikesrelationerna. Störda handelsmönster och ökande globala spänningar betyder att andra länder behöver fokusera mer på säkerhetsfrågor och se över sina leveranskedjor för mat, energi och andra särskilt viktiga handelsvaror, på bekostnad av klimatfrågan. Omställningen och klimatförändringarna är akuta och det innebär betydande risker om det arbetet nedprioriteras.