Irak på väg att legalisera barnäktenskap

”Konkubinernas tid är förbi. Kvinnor får inte behandlas som slavar.”

Så stod det på ett plakat som irakiska kvinnor bar på när de nyligen demonstrerade i Bagdad mot legalisering av barnäktenskap.

Det irakiska parlamentet är nämligen på väg att ta ett nytt och kontroversiellt steg på familjerättens område och ställa sig bakom en sådan lagändring. Lagförslaget har under hösten processats i parlamentet och innebär, om det som väntat antas, ett kraftigt bakslag för de irakiska kvinnornas och flickornas rättigheter som de har kämpat för i årtionden. I synnerhet riskerar unga flickor att utnyttjas fysiskt och psykiskt.

Brott mot FN-konventioner

Enligt lagförslaget ska var och en få besluta vilken rättstradition, den sunnitiska eller shiitiska, som man vill följa i familjerättsliga frågor. Det innebär att auktoriteter inom de dominerande sunni- och shiamuslimska rättsliga traditionerna (hanafi respektive jaafari) ges befogenhet att reglera frågor som exempelvis rör äktenskap och arvsrätt i enlighet med sin konservativa tolkning av islamisk lag. Med den nya lagen skulle åldersgränsen för giftermål därför sänkas ända till nio år. En sådan ändring skulle inte bara innebära ett avsteg från den jämställdhetsprincip som finns fastslagen i Iraks författning. Lagen skulle också utgöra brott mot internationella åtaganden som landet har ingått, som FN:s barn- och kvinnokonventioner (CRC och CEDAW).

Lagändringen drivs på av framför allt konservativa shiamuslimska krafter. På bilden fredagsbön i det shiitiska fattiga området Sadrstaden i huvudstaden Bagdad. Foto: Jerome Delay/AP/TT

Gällande irakisk lag stadgar att den lägsta äktenskapsåldern är 18 år (med vissa undantag, se nedan). Ända sedan landets familjerättsliga lagstiftning infördes 1959 har den setts som progressiv, fastän den införlivar principer från sunnitiska och shiitiska rättstraditioner. Denna lag har gällt för alla irakier (utom de kristna och judiska minoriteterna) och reglerar frågor som rör äktenskap, skilsmässa och arv. Omyndiga ned till 15 års ålder har dock fått gifta sig, men bara om detta godkänns i domstol och av den minderårigas målsman. Alla äktenskap måste också registreras i domstol för att säkerställa att de inte är påtvingade.

Kritiker, bland dem politiker i parlamentet, påpekar att det lagförslag som nu behandlas i den lagstiftande församlingen i Bagdad inte bara är bakåtsträvande. Om den nya lagen införs skulle den, påpekar de, fördjupa motsättningar mellan sunni- och shiamuslimer i en tid när många irakier vill komma ifrån dessa spänningar som länge har inneburit så mycket lidande i landet (se bakgrund härintill).

Eldar på motsättningar

Kritikerna anser att dessa motsättningar byggs in när de olika religiösa inriktningarnas företrädare ges rätten att fatta beslut om vad som ska gälla för äktenskap och arv. En sådan uppdelning av rättssystemet undergräver grundprincipen om allas likhet inför lagen, understryker motståndarna.

Pascal Warda. Foto: USA:s UD/Wikimedia Commons

Pascal Warda är ordförande i människorättsorganisationen Hammurabi och en av

dem som anser att lagen skulle elda på de religiösa motsättningarna och skada alla irakier.
– Även om lagförslaget innebär att alla har rätt att välja vilken religiös inriktning man vill tillhöra öppnar detta dörren för att det blir normaliserat att samhället delas upp mellan grupper med olika religiösa tillhörighet. För även om vi har olika religiösa grupper måste det finnas grundläggande principer som ska gälla för alla, säger Warda till tv-kanalen Alhurra.

Kritik hörs också från en rad intresseorganisationer och juridisk expertis.

En rättsexpert på området, Mohammed Juma, påpekar att lagförslaget på många sätt slår mot kvinnors rättigheter som äkta makar och mödrar. Han lyfter exempelvis fram att det kan resultera i att mödrar vid en skilsmässa bara kan få laglig vårdnad om sina barn i några år, två år för söner och sju år för döttrar. Därefter kan vårdnaden överföras till fadern.

– En invändning mot lagändringen gäller hur tvister mellan makar ska lösas. Om det uppstår en tvist är det den familjerättsliga tolkning som mannen åberopar som ska gälla, säger Juma.

Scen i Bagdad efter ett av otaliga våldsdåd med religiösa förtecken i Irak. Det är en tid som många inte vill tillbaka till, men kritiker befarar att nya lagar kan öka motsättningarna på nytt. Foto: Khalid Mohammed/AP/TT

Han är också en av dem som gör den juridiska tolkningen att lägsta ålder för äktenskap kan sänkas till nio år i enlighet med konservativ shiamuslimsk rättstradition (jaafari).

Förespråkare hävdar att lagen skulle lösa ett problem som finns i dag med att oregistrerade, sedvanerättsliga äktenskap förekommer i stor utsträckning. Och eftersom dessa inte registreras officiellt ökar det, enligt anhängarna, i stället risken för att kvinnor berövas vissa rättigheter.

Allt fler barnäktenskap

Barnäktenskap är något som har ökat kraftigt i Irak de senaste 20 åren. Enligt en rapport i fjol från FN:s barnfond Unicef har en dryg fjärdedel av alla gifta kvinnor och flickor i landet ingått äktenskap före 18 års ålder. En tredjedel av alla äktenskap är oregistrerade och i en femtedel av dessa var bruden under 14 år, enligt en rapport 2021 från Unami, FN:s samhällsbyggande stödinsats i Irak. Dessa traditionella äktenskap är socialt accepterade bland många irakier så länge de följer vissa islamiska principer men kan frånta kvinnor rätten till arv eller underhåll vid skilsmässor.

Det förekommer också tillfälliga äktenskap (nikah al-mut’ah), som tillåts i vissa shiamuslimska traditioner men inte bland sunnimuslimer. Det är en äktenskapsform där parterna kommer överens i förväg om hur länge de ska gälla, så att man inte behöver ta ut skilsmässa när de löper ut. Den här typen av äktenskap kan innebära att unga flickor utnyttjas eftersom de inte för med sig de rättigheter som vanliga gifta makar har, till exempel i arvsfrågor.

Även anhängare av en lagändring har demonstrerat. Texten på banderollen lyder: "Profeten Muhammeds sharia är alla människors lag som bygger nationer". Foto: Ahmad al-Rubaye/AFP/TT

Några länder i regionen har olika familjerättsliga islamiska lagar för sunni- respektive shiamuslimer, med skilda åldersgränser för äktenskap. Men den nya irakiska lagen skulle bli en av de hårdaste och likna dem som gäller för shiamuslimer i Iran och Libanon.

Sara Sanbar, Irakutredare vid människorättsorganisationen Human Rights Watch, anser att ”om det irakiska parlamentet driver igenom det här lagförslaget innebär det ett förödande steg bakåt för irakiska kvinnor och flickor och för de rättigheter som de har kämpat för ska skyddas i lag. Att formellt legalisera barnäktenskap berövar oräkneliga barn deras framtid och välbefinnande. Flickor hör hemma i skolan och på lekplatsen, inte i brudklänning.”

Stoppades tidigare

I protest har irakiska människorättsorganisationer och aktivister demonstrerat på gatorna. Fler än 15 kvinnliga parlamentariker från olika politiska partier är också öppet emot förslaget (det finns totalt 95 kvinnliga ledamöter, en knapp tredjedel av de invalda). Det har gjorts liknande förslag att ändra lagen tidigare, 2014 och 2017, men då har folkligt motstånd stoppat dem. Den här gången tycks dock konservativa shiitiska krafter vara fast beslutna att driva igenom lagen. Förslaget har starkt stöd i parlamentet från framför allt de ledamöter som är shiamuslimer, Iraks största samhällsgrupp som utgör cirka två tredjedelar av befolkningen. Frågan har den senaste tiden behandlats vid två tillfällen i parlamentet, i augusti och september. Nu återstår bara en sista debatt och slutgiltig omröstning. Det är i skrivande stund oklart när den kan äga rum.

Religiösa och framför allt shiamuslimska krafter har på senare år fått alltmer makt i den irakiska politiken. Religiösa auktoriteter kan nu därför driva på för en islamisering på rättsliga områden, ofta med motiveringen att Guds ord skrivs in i lagen. Som en följd av detta blir kvinnor och flickor de främsta offren för det inflytande som religiösa ledare har och för deras samhälleliga principer.

Irak har närmat sig grannen Iran, som också har shiamuslimsk majoritet, mycket konservativt styre och lagliga barnäktenskap. Här besöker Iraks premiärminister Mohammed Shia’ al-Sudani sin trosfrände, Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei. Foto: Iranske högste ledarens kansli/AP/TT

De internationella överenskommelser på människorättsområdet som Irak har ingått, och som ska skydda kvinnor och barn, avfärdas då ofta till förmån för religiösa tolkningar. De som förespråkar den familjerättsliga lagändringen anklagar också motståndarna för att böja sig för väst.

Enligt de irakiska konservativa företrädarnas tolkning av islamisk lag innebär individens religionsfrihet att mänsklig ”mognad” och rätten att ingå giftermål infaller vid nio års ålder. Men det är en tolkning som är över 1 000 år gammal, och som inte tar hänsyn till att sociala, psykologiska och politiska förhållanden har utvecklats sedan dess och ser helt annorlunda ut i moderna samhällen.

Dessa konservativa religiösa inriktningar bortser från att det finns ett annat väletablerat och spritt juridiskt verktyg inom islam, ijtihad. Genom detta kan Koranen, och därmed islamisk lag, omtolkas för att hantera nya omständigheter i alla tider och överallt. Ijtihad inom islam är en process för att härleda rättsliga beslut från de ursprungliga källorna (såsom Koranen och sunna, där profeten Muhammeds liv används som förebild) i frågor där inget uttryckligt beslut finns angivet. På så vis kan besluten anpassas efter behov som uppstår i samhällen i förändring. 

Men detta sätt att se på islamisk lag används inte längre särskilt mycket i dagens Irak.

Översättning Ola Westerberg