Utnötningskriget ställer nya krav på Zelenskyj

I april 2019 valdes entreprenören, skådespelaren och showmannen Volodymyr Zelenskyj till Ukrainas sjätte president med strax under 75 procent av rösterna, mer än någon annan presidentkandidat i landet fått tidigare. Vid 41 års ålder var Zelenskyj också den i särklass yngsta statschefen i Ukrainas historia – en avgörande faktor för hans valframgång.

Hösten 2024 ser Zelenskyj mycket äldre ut. Hans ansiktsuttryck och gester har förlorat sin tidigare lätthet. Till skillnad från före 2022 drar presidenten knappt några skämt. Hans leende har blivit hårdare. Zelenskyj är inte bara, precis som alla andra ukrainare, drabbad av kriget. Han bär också bördan av att leda en nation som står inför ett existentiellt hot. Sedan 2022 har ryska företrädare upprepade gånger gjort klart att de inte erkänner ukrainarnas existens som en oberoende kulturgemenskap och statsnation. De enorma resurserna i världens till ytan i särklass största land har mobiliserats under två och ett halvt år för att uppnå detta mål. Därför måste Zelenskyj varje vecka fatta moraliskt svåra och ofta impopulära beslut. Presidentens huvuduppgift i dag är att övertyga Ukrainas allierade om att inte överge hans land och att förse det med tillräckligt med vapen och pengar.

Gladare och ungdomligare framtoning före kriget. Foto: Zoya Shu/AP/TT

Tidigare medarbetare beskriver Zelenskyj som en person som lär sig snabbt, är nyfiken och kan fatta snabba beslut. Trots alla förändringar utstrålar presidenten en orubblig beslutsamhet, precis som han gjorde på krigets första dag. Men i dag är Zelenskyj mer burdus och allvarlig än i början av sin mandatperiod. När han tillträdde 2019 sade han i sitt invigningstal i parlamentet:
– Under de kommande fem åren kommer jag att göra allt, kära ukrainare, för att ni ska sluta gråta.

I dag handlar det i stället om ren och skär överlevnad.

Zelenskyjs mandattid löpte ut

Zelenskyjs ordinarie mandatperiod som president löpte ut efter fem år i maj 2024. Enligt ukrainsk lag (liksom andra länders) behöver dock inte nationella val hållas i krigstid. En landsomfattande opinionsundersökning från februari 2024, då valrörelsen annars skulle ha inletts, visade att 67 procent av de tillfrågade inte ville ha presidentval under krig.

Opinionsundersökningar visar också att ukrainarna värdesätter sin president för hans motstånd mot rysk aggression och hans sätt att uppbåda internationellt stöd för Ukraina. Zelenskyjs popularitet, som ökade kraftigt under våren 2022, har dock sjunkit de senaste två åren. I en undersökning i maj 2024 sade 56 procent att de var positiva till vad Zelenskyj har åstadkommit, medan 37 procent helt eller delvis ogillade hans arbete. Ungefär hälften av ukrainarna kritiserar också det faktum att presidenten inte har uppfyllt alla sina vallöften. Många ser vissa korrupta eller inkompetenta personer i hans stab som orsaken till detta. Andra tillskriver misslyckandet den ryska fullskaliga invasionen sedan 2022 (31 procent), Zelenskyjs oerfarenhet (27 procent) och de ukrainska oligarkernas inflytande (26 procent).

Striderna i Bachmut i Donetsk har varit bland de mest förödande. Foto: Libkos/AP/TT

Kommunikatören

Som före detta underhållare visade sig Zelenskyj vara en utmärkt kommunikatör i och för sitt land, särskilt under det första året av den fullskaliga invasionen. Efter inledningen av storanfallet den 24 februari 2022 använde han sociala medier ännu mer aktivt än tidigare för att kommunicera direkt med sitt folk och med utlandet. Det var inte tal om att fly från Ukraina. Tvärtom: presidenten och hans medarbetare filmade demonstrativt sig själva framför regeringskansliet i Kiev. I Ukraina skapar statschefens nästan dagliga videokommunikation en känsla av kamp- och ödesgemenskap mellan den politiska eliten och den bredare befolkningen.

Zelenskyjs framträdanden på den internationella scenen och inför nationella parlament i många länder har också blivit legendariska. Men medan Zelenskyj fortsätter att lyckas nå ut till utländska målgrupper än i dag har hans kommunikationsmetoder i hemlandet kritiserats alltmer sedan 2023. Ukrainska journalister anklagar honom för att tala för mycket med utländska medier snarare än inhemska och för att undvika svåra ämnen som militär mobilisering och energisäkerhet.

Utrikesministern Dmytro Kuleba syntes mycket – och sparkades. Här hedras krigets offer tillsammans med den besökande kollegan Antony Blinken från USA i maj 2024. Foto: Brendan Smialowski/AP/TT

Hans senaste stora regeringsombildning, i början av september 2024, har i hemlandet också kallats för ett spel för gallerierna, eftersom den inte innebär någon större förändring enligt kritikerna.

Zelenskyj talade nämligen om förnyelse när han genomförde regeringsombildningen och betonade:
– Det är mycket viktigt att de statliga institutionerna nu arbetar så aktivt som möjligt – till och med mer aktivt än tidigare. På alla nivåer.

Men de nya ministrarna är inga nya ansikten. De flesta av dem har tidigare haft höga positioner i regeringen, presidentstaben eller regionala förvaltningar. Vissa ministrar som avskedades från regeringen flyttade till presidentens kansli och vann snarare än förlorade politiskt inflytande. När sådan retorik och praktik inte rimmar med varandra föder det misstro.

Utmanare? Den populäre överbefälhavaren Valerij Zaluzjnyj fick också gå. Foto: Ukrainas presidentkansli via AP/TT

Zelenskyj och hans omgivning

I en ny bok, Järngeneralen, om Ukrainas tidigare militära överbefälhavare Valerij Zaluzjnyj beskrivs dennes militära karriär av hans kommunikationsrådgivare Ljudmyla Dolhanovska. Enligt Dolhanovska kommunicerade Zaluzjnyj inte så mycket med ukrainska medier under sin tid som ÖB för att undvika konflikt med presidenten, som hade befordrat den relativt unge generalmajoren till landets tyngsta militära post 2021. Zelenskyjs stab följer noga alla popularitetsmätningar och vill säkerställa att presidenten inte utsätts för någon politisk konkurrens. Trots detta, och trots den förra överbefälhavarens låga medieprofil, har Zaluzjnyjs popularitet stigit snabbt sedan Rysslands storinvasion 2022. Många misstänker att det var därför som Zaluzjnyj i februari 2024 avskedades från sin post och skickades till London som ambassadör.

Enligt vissa teorier som framförts i ukrainska medier hade den tidigare utrikesministern Dmytro Kuleba också lyckats skapa sig en populär image under sin tid på posten 2020–2024. Kuleba hade också fått för mycket publicitet, vilket enligt denna teori var anledningen till att han byttes ut. Kuleba är dock mer känd utomlands än i hemlandet och är – till skillnad från Zaluzjnyj – inte så anmärkningsvärt populär bland ukrainarna. Han ses mer som intellektuell än folklig.

Landets nya ledning

Zelenskyjs minskande popularitet och möjliga utmanare speglas också av hur presidentens maktutövning har försvårats sedan hans tillträde. Zelenskyjs maktövertagande 2019 var inte bara speciellt för att han själv fick rekordmånga röster, utan också för att han var den första president vars parti också vann egen majoritet i parlamentet. Det gjorde att Zelenskyj till en början kunde ignorera oppositionen. Något mer parlamentsval har inte varit möjligt sedan 2022 på grund av undantagstillståndet, men Zelenskyjs parti Folkets tjänare är numera så splittrat att dess parlamentsledamöter inte nödvändigtvis samarbetar med varandra eller med presidenten. Därför tvingas Zelenskyj nu, precis som sina föregångare, att söka majoriteter för lagar genom skiftande allianser.

Zelenskyjs icke folkvalde stabschef Andrij Jermak (t h) anses enligt allt fler ukrainare dra i trådarna. Foto: Ukrainas presidentkansli via AP/TT

Den mest kontroversiella personen i Zelenskyjs krets i dag är Andrij Jermak, presidentens stabschef sedan februari 2020. Under årens lopp har alltmer kritik riktats mot att Jermak koncentrerar makten i sina händer – åtminstone enligt många journalister och kommentatorer. Jermak hävdar att han bara gör det som presidenten säger åt honom att göra och Zelenskyj har bekräftat detta påstående. Det finns dock en växande uppfattning i Ukraina om att en icke folkvald tjänsteman har blivit landets hemlige härskare.

Den stora regeringsombildningen i september 2024 tolkas också som att Jermak stärkt sitt grepp om maktorganen. En som beskriver ombildningen på det sättet är den grävande journalisten Jurij Nikolov: ”I dag talar ingen om vem man styrs av [det vill säga vilken oligark], vem som utser vem eller vem som kontrollerar [penning]flödena. Debatten kretsar nu bara kring graden av lojalitet mot Jermak.“ Vissa välkomnar dock att inflytandet från konkurrerande företagsmagnater minskar till följd av maktkoncentrationen.

I vissa fall verkar yrkeserfarenhet inte spela någon roll vid utnämningar, som när den nye kulturministern inte har någon bakgrund på området. Ännu mer kontroversiellt är förmodligen avskedandet av chefen för det statliga energibolaget Ukrenergo, som sågs som en kompetent expert. Å andra sidan har några av de nya ministrar som utsågs i september hyllats i ukrainsk press för sin ledarskapsförmåga. Bland dessa märks Olha Stefanisjyna, vice premiärminister med ansvar för europeisk integration och välkänd i väst, som nu också är justitieminister. Det anses ge henne ökade möjligheter att driva Ukrainas EU-anslutning framåt.

Utnötning. Skyttegrav i Donetsk i mars 2024. Foto: Efrem Lukatsky/AP/TT

Från TV-stjärna till krigsherre

Kriget har härdat Zelenskyj – vilket är lätt att se på hans ansikte och kroppsspråk. Presidentens erfarenhet som TV-stjärna har spelat en viktig roll för att inspirera till internationellt stöd och ukrainskt motstånd. Men nu när försvarskampen har blivit ett utnötningskrig behövs en annan typ av ledarskap. Det är nu av största vikt att uthålligt mobilisera och hantera de resurser man har till sitt förfogande. För detta behöver Zelenskyj en annan apparat än för tre år sedan. Huruvida den senaste tidens förändring i landets politiska ledning kommer att klara denna utmaning är en avgörande fråga för Ukraina.

Zelenskyj själv måste också bli en annan ledare än han var i början av kriget. Majoriteten av befolkningen stöder honom fortfarande tack vare hans obestridliga ståndaktighet och synlighet i offentligheten. Men tvivlen växer om att Zelenskyj är rätt val som statschef för en lång konfrontation med Ryssland – en skepsis som bland annat tar sig uttryck i förre överbefälhavaren Zaluzjnyjs höga popularitet. Hittills har Zelenskyjs förmåga att lära sig och anpassa sig varit till hjälp. Kanske kommer den också att göra det möjligt för honom att fullgöra sin roll framöver som krigsherre.

Översättning: Ola Westerberg