Våldet hänger i luften i USA

Våldet pyr alltid någonstans i USA, från begynnelsen till i dag, med rasuppror, inbördeskrig, brutalt nedslående av strejkande, lynchningar och lönnmord. Just nu dras paralleller till slutet av 1960-talet med dess växande motstånd mot Vietnamkriget och kraven från kvinnor och minoriteter på lika rättigheter. Morden 1968 på den svarte medborgarrättslegenden Martin Luther King och Demokraternas presidentkandidat Robert F Kennedy skakade hela världen.

De ingrodda motsättningarna mellan ytterflankerna närmar sig kokpunkten, varnar såväl polismyndigheter som statsvetare. Alltsammans i en gryta med farligare ingredienser: ännu hårdare retorik i politiken, sociala medier där vem som helst kan kläcka ur sig vad som helst, avancerad spridning av desinformation, stort antal vapen i omlopp, utländsk infiltration – och fler frågor där oenighet råder, från vaccin till böcker i skolbibliotek.

Hot inför val

Barbara F Walter, professor vid University of California i San Diego, tillhör auktoriteterna på området. I boken med den talande titeln How Civil Wars Start redogör hon för faktorer som kan bidra till inbördeskrig. I typfallen i länder hon tittat på råder bland annat stark politisk splittring och demokratiska brister.

Medborgarrättskämpen Martin Luther King och Demokraternas presidentkandidat Robert F Kennedy kort innan de mördades med bara två månaders mellanrum 1968. Foto: AP/TT

USA, anser hon, uppvisar sedan valet 2016 allt fler av tecknen på sviktande demokrati. Nämligen tvivel på valprocedurerna, en sittande president som vägrade att erkänna sig besegrad och sedan försökte omintetgöra resultatet. Systemet med elektorskollegiet (se bakgrund härintill), det vill säga det faktum att majoriteten i valet inte nödvändigtvis bestämmer vem som blir president, är i sig en faktor som gör att förtroendet för valen urgröps.

Och Donald Trump, andra republikanska politiker och inbitna anhängare av Make America Great Again-budskapet eldar på med attacker mot vallagar och valfunktionärer – åtal har väckts i över 700 fall där runt 400 personer, däribland domare, åklagare och politiker, utsatts för konkreta hot de senaste två åren enligt en sammanställning i dagstidningen The Wall Street Journal. Justitiedepartementet manar allmänheten att rapportera sådana valrelaterade hot till en särskild enhet.

1 500 anklagas för stormning

I till exempel delstaten Virginia är en man anklagad för att ha meddelat vicepresident Kamala Harris att hans vapen är ”KLART OCH LADDAT” på plattformen GETTR och att han tänkte ”skära ut ögonen ur ditt jävla huvud medan du fortfarande lever, din hynda”. Vid en husrannsakan påträffades en AR-15, favoritvapnet i många skottattentat, en pistol och mängder av ammunition. Om han fälls väntar fängelsestraff, men i Trumps bas betraktas han troligen som en gisslan för det demokratiskt kontrollerade rättsväsendet precis som de nästan 1 500 som anklagats för sin medverkan i stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021.

Ska den 6  januari 2021 upprepas den 6 januari 2025? Foto: Jose Luis Magana/AP/TT

Personer som av olika skäl varit inblandade i rättsprocesserna mot Trump har i ett par fall tvingats flytta till okänd adress eller ha bevakning efter upprepade mordhot. I rättvisans namn bör det dock påpekas att även exempelvis de konservativa domarna i Högsta domstolen Brett Kavanaugh och Samuel Alito har utsatts för provokationer utanför sina hem.

Motståndet som Trump har piskat upp mot valprocedurerna i landet gör att Demokraternas kandidater i republikanskt dominerade delstater förbereder sig på protester. En av dem, senatorn Jon Tester i Montana, har påmint om att en man avtjänar ett två och ett halvt års fängelsestraff för att ha förföljt honom under en längre tid med repliker som ”Om du står bredvid mig ska jag slita av ditt huvud. Du dör”.

Ökande tolerans för våld

Den republikanska partiledningen, RNC, med Trumps svärdotter Lara som vice ordförande, meddelade i somras att 100 000 frivilliga skulle värvas för att övervaka att valen går rätt till. Syftet är att stoppa valfusk, det vill säga något som inte kunde påvisas i valet 2020 trots alla försök. I presidentvalsdebatten i juni pressades Trump på om han tänker godta resultatet i detta val. Tredje gången svarade han ”absolut” men duckade ändå med ett bara om det skett ”rättvist och lagligt och bra”.

Inbördeskrigsexperten Barbara F Walter tror att våldstendenserna kommer att hänga kvar länge. Samma åsikt framförs av en rad andra akademiker som studerat politiskt våld och politiskt språkbruk. I eran med sociala medier vill folk se resultat med en gång och våld blir då ett lockande instrument, är en tes. Extrema radikala minoriteter kan växa sig större i det klimatet, är en annan tes. I allmänheten i stort gror tvivlen dessutom på att politikerna kan lösa problemen i samhället.

Slaget vid Antietam i Maryland den 17 september 1862, med omkring 23 000 döda, anses vara det blodigaste på en enskild dag under USA:s inbördeskrig. Men det är knappast sådana scener bedömare i dag syftar på skulle kunna upprepas. Foto: Mathew B Brady/AP/TT

Toleransen för våld i politiken har ökat i det amerikanska samhället. Våren 2021 uppgav 15 procent i en enkät med tankesmedjan Brookings och institutet PRRI att ”tillståndet i landet är så illa att sanna patrioter må ta till våld för att rädda det”. Två år senare, 2023, hade den siffran stigit till 23 procent (och till 28 procent i en annan, färskare mätning, från PBS, NPR och Marist). Bland republikaner som tror att Joe Biden ”stal” valet från Trump var motsvarande siffra 46 procent och bland vita väckelsekristna 31 procent. Talen är nästan lika höga bland dem som anser att allt har blivit sämre sedan 1950-talet.

Mordförsöken mot Donald Trump, ett i juli och ett i september, skärper stämningsläget. Häftiga gräl pågår mellan kandidaterna och kampanjerna om vem som bär skulden. Trump påpekar att motståndarna utmålar honom som ett hot mot demokratin och att den apokalyptiska ”retoriken gör att det skjuts mot mig”. Men det är lätt att samla dussintals exempel på repliker där Donald Trump häcklar Kamala Harris och Joe Biden, påstår att företrädare för Demokraterna ”avrättar bebisar”, kallar fällda bakom upproret den 6 januari 2021 för ”gisslan” och utlovar straff för alla som kan misstänkas för att ha riggat valet (om han förlorar, får man anta). Likaså citat från Trump där han uttalat hot mot medier, mot åklagare, mot domare med flera, sammanfattat i ”OM NI KOMMER EFTER MIG KOMMER JAG EFTER ER!”.

Laddade datum

Det var förhållandevis lugnt utanför domstolarna under de olika rättegångarna mot Donald Trump tidigare i år men just risken för uppslitande protester kan ligga bakom att domaren i det så kallade hysch-hysch-målet i New York bestämde sig för att vänta med att meddela sitt beslut om straffpåföljd till efter valet (besked väntas nu den 26 november). I almanackan framöver finns dock andra datum som polis- och säkerhetsmyndigheter har markerat:

• valdagen den 5 november och tiden närmast därefter (eftersom nya rutiner som i allmänhet tillkommit på initiativ av republikaner väntas medföra att rösträkningen tar längre tid).
• den 17 december när elektorerna samlas för att avge sina röster från respektive delstat.
• den 6 januari 2025 när kongressen samlas för att slå fast valresultatet.
• den 20 januari när maktskiftet sker. Myndigheterna har den dagen utlyst ett slags undantagstillstånd, National Special Security Event, med extra polisförstärkning runt kongressbyggnaden. I flera delstater har extra säkerhetsåtgärder vidtagits utanför lokaler där rösterna ska räknas, staket, låsta dörrar, drönarbevakning med mera.

Ett troligare scenario, även om det sannolikt är en bit dit just nu, är en väpnad konflikt som liknar den som rådde i Nordirland. På bilden förödelsen efter bomben i Omagh 1998 som dödade 29 människor. Foto: Paul McErlane/AP/TT

Ordet inbördeskrig förekommer i debatten, och det suckas om att det nu råder ”ett nytt normaltillstånd” vad gäller risken för våld. I spekulationer om hur ett sådant krig i så fall skulle gå till ses arméer som står mot varandra som osannolikt. Barbara F Walter tänker sig däremot, om det verkligen skulle gå så långt, i så fall något som liknar det som rådde med IRA och andra våldsamma grupper i Nordirland som utförde politiska mord och terrordåd. Två andra forskare, Bruce Hoffman och Jacob Ware, konstaterar i tidskriften Foreign Policy att vit makt-grupper och rörelser som motsätter sig statsmakten är mest benägna att ta till våld, men framhåller att sådana reaktioner från extremvänstern inte kan uteslutas. Till saken hör, anser de vidare, att tilltron till Joe Biden och Kamala Harris är obefintlig i Trumps bas och att de därför tycker att våld är berättigat.

Bomben i Oklahoma

Men är det realistiskt att tro att kaos utbryter igen? Polisnärvaron kommer att bli större än någonsin, fängelsedomarna efter 6 januari-attacken är en signal om vad som kan vänta upprorsmakare och några år efter 1968 mojnade den tidens känslostormar. Pessimistiska bedömare hävdar å andra sidan att en dramatisk urladdning måste till, och att miliserna som bekämpade den federala staten på 1990-talet upplöstes först efter bombdådet i Oklahoma City 1995 med 168 dödsoffer.

I debatten framförs beklaganden om att det ”politiska våldet” fördöms, men inte det vardagliga vapenvåldet i landet. Vidare kommer påminnelser om att antalet skottdåd ökade enormt efter 2004 när kongressen vägrade att förlänga en lag med förbud för privatpersoner att köpa halvautomatiska vapen. Harris har lovat att återinföra den lagen, medan Trump är ivrig försvarare av vapenlobbyn och andra författningstillägget om rätten att äga sådana. Slutligen, Kamala Harris nämnde i ett samtal med sin anhängare tv-kändisen Oprah Winfrey att om någon bröt sig in i hennes hem skulle den personen bli skjuten – och ett par dagar senare rapporterades det i The Wall Street Journal att allt fler demokrater skaffar vapen för att försvara sig.