Islamister rycker fram efter revolten i Bangladesh

Förslag om att anta en ny konstitution har satt i gång en stor debatt i Bangladesh sedan premiärminister Sheikh Hasina störtades och tvingades lämna landet i augusti i fjol. Hasina och hennes parti Awamiförbundet, som styrde Bangladesh i 15 år i sträck med järnhand, drevs bort från makten sedan en studentprotest förvandlats till ett folkligt uppror. Omkring 1 500 människor dödades i samband med att myndigheterna slog ner på protesterna.

Tre studentledare ingår nu i den övergångsregering som leds av Nobelpristagaren Muhammad Yunus. Den världsberömde ekonomen fick ta över ansvaret med förhoppningen att få ekonomin på rätt köl igen och stabilisera landet som befann sig i ett kaotiskt tillstånd utan styrning. Men varken ekonomin eller stabiliteten har hittills kunnat återställas under Yunus ledning.

Svårigheter efter revolutionen

Efter sex månader har det nya styret inte lyckats fylla det stora tomrum som uppstod inom statsapparaten när Hasina och hennes regering föll. Euforin som uppstod när hon störtades har gradvis lagt sig och landet försöker anpassa sig till den nya verklighet som råder. Och den verkligheten ser inte lovande ut.

Lag och ordning har brutit samman och brottsligheten ökat. Den polismyndighet som Hasina hade till sin tjänst för att slå ner protesterna har förlorat folkets förtroende. Ett stort antal polisstationer attackerades efter Hasinas avgång och polisen vågar nu inte gripa brottslingar.

Situationen har förvärrats ytterligare av att inflationen nått över 10 procent, med kraftigt stigande priser på mat och andra viktiga varor. Det blir inte heller bättre av att tillgången till marknader utomlands har begränsats kraftigt för bangladeshiska varor och att utländska investeringar har minskat dramatiskt. Även USA:s och flera europeiska givarländers beslut att avbryta sitt bistånd har slagit hårt.

Övergångsstyret under Nobelpristagaren Muhammad Yunus har inte lyckats skapa stabilitet eller återställa ekonomin. Foto: Altaf Qadri/AP/TT

Statsförvaltningen och näringslivet har också svårare att fungera så länge det inte står klart hur länge landet ska ha ett övergångsstyre.

Utrensningar i regeringskansliet och bland lärare, statstjänstemän samt sympatisörer med Awamiförbundet har också blivit vanliga inslag.

På universitet och högskolor har lärare tvingats lämna sina tjänster, vilket har skapat panik i den akademiska världen. Sedan de flesta studenter återvänt från gatuprotesterna till sina universitetsområden har incidenter med konflikter mellan olika grupper och rena lynchningar rapporterats frekvent från flera lärosäten.

Oklart när det blir val

I detta osäkra läge framstår armén som den mäktigaste institutionen. Den har en brokig historia. Armén har deltagit i statskupper, fejder mellan olika politiska fraktioner och även tillsatt regeringar under tidigare kriser. Armén har också gett sitt stöd till den nuvarande övergångsregeringen. Med arméns orubbliga stöd har Yunus gått in för en genomgripande reform av det politiska systemet och landets förvaltning. Han har också gjort klart att val kan hållas först efter en grundlig omgörning av systemet, och det är oklart när valet kan bli av. 

De politiska partierna har gett sitt stöd åt reformarbetet, men Bangladeshs nationalistparti (BNP) – som tidigare varit den största politiska motståndaren till Awamiförbundet och även haft regeringsmakten – vill att det arbetet ska bli klart så att val kan hållas så snart som möjligt.

Under Yunus ledning har sex kommittéer inrättats för att granska en rad centrala samhällsfunktioner: det politiska systemet, statsförvaltningen, bankerna och näringslivet, liksom polisen, rättsväsendet samt valapparaten.

Parlamentet i Dhaka stormas i augusti 2024. Foto: Shazid Ahsan/Wikimedia Commons

Studenterna i hans styre kräver även en ny konstitution som ska ersätta den nuvarande från 1972. Detta har lett till skarpa motsättningar med de politiska partier som motsätter sig studenternas krav om att utropa en ny republik. Bråket utspelar sig mot bakgrund av att islamistpartierna har ökat i betydelse, efter att tidigare ha marginaliserats på landets politiska scen av Hasina, bland annat genom att ett tiotal islamistledare avrättades efter skarpt kritiserade rättegångar. Studentledarna i övergångsregeringen är anslutna till ledande islamistpartier som Jamaat-e-Islami (oftast kallat Jamaat) och Islami Andolon.

Nuvarande författning godkändes och antogs av en konstituerande församling ett år efter Bangladeshs frigörelse från Pakistan. Dess grundläggande principer bygger på fyra pelare – socialism, sekularism, demokrati och (bengalisk) nationalism.

Denna grundlag, som fick brett stöd i det nybildade landet, tog inte hänsyn till islamisternas åsikter eftersom Jamaat och dess allierade motsatte sig att Bangladesh skulle vara självständigt från Pakistan, som landet hade tillhört sedan 1947.

Historien skrivs om

I det rådande anti-Hasina-klimatet har islamisterna också lanserat idén om en ny konstitution, samt inlett en kampanj för att utmåla henne och hennes far Sheikh Mujibur Rahman (som var landets förste premiärminister) som fascister.

Observatörer anser att argumenten för att ersätta den nuvarande grundlagen snarare har ideologiska skäl än att det verkligen skulle behövas en så pass grundläggande omställning.

Mujibur Rahman – Mujib kallad – är ett vördat namn i Bangladesh och de flesta bangladeshier ser honom som landets grundare och den som ledde befrielsekampen. Men i nya läroböcker, som skrivits under det nya styret, står det att det i stället var Ziaur Rahman (Zia), en armégeneral som blev politiker, som uppmanade till Bangladeshs befrielse och inte Mujib. Många ser detta som ett försök att urvattna Mujibs och Awamiförbundets insatser i självständighetskriget.

Zia blev känd när han kom till makten efter det att Mujib och större delen av hans familj hade mördats av armén i augusti 1975. Zia bildade då partiet BNP för att utmana Awamiförbundet. Han gav också landet en mer islamisk identitet, som ersatte den bengaliska prägel som Mujib hade betonat.

Experter anser att islamisternas krav på en ny konstitution är ett sätt att bryta med det förflutna och arvet efter Awamiförbundet. Studentledarnas strävan efter en andra republik och ny grundlag är ett försök att utplåna alla spår av Mujibs ideologi, vilket helt klart också är islamisternas mål.

Studentuppror ledde till stora folkliga protester som fällde Hasina i fjol. I dag är studenterna representerade i övergångsstyret och vill ha en ny författning. Foto: Rajib Dhar/AP/TT

BNP är inte främmande för att Mujib och Hasina marginaliseras, men motsätter sig en ny konstitution. Partiet vill inte att övergångsregeringen ska fatta beslut om vare sig en ny republik eller om konstitutionen. BNP anser att detta snarare bör vara en uppgift för den regering som tillträder efter det att ett val har hållits i laga ordning.

BNP är övertygat om att man i Hasinas frånvaro kommer att vinna nästa val och får bilda nästa regering. Men det nya läge som uppstått i Bangladesh har också lett till spänningar mellan BNP och dess tidigare allierade, det islamistiska Jamaat. Jamaat, som har brutit sin 22 år gamla allians med BNP, tror sig också ha goda chanser att bilda nästa regering och hoppas skapa en islamisk stat i Bangladesh. Under de senaste månaderna har Jamaat-ledare varit i kontakt med andra islamistiska partier i syfte att bilda en bred valallians med målet att skapa en stat som styrs med strikta sharialagar.

Andra politiska partier har motsatt sig idén om en ny grundlag eftersom de ser det både som ett försök att urvattna arvet från befrielsekampen 1971 och att få bort landets sekulära karaktär.

Kina, USA och Indien

Bangladeshs tre största uppbackare – stormakterna Indien, Kina och USA – har alla följt utvecklingen på nära håll och med varierande grad av oro.

Kina är en stor utländsk investerare som har satsat motsvarande tiotals miljarder kronor på infrastruktur. Hasina var en pålitlig partner i det sammanhanget, men regeringen i Peking upprätthöll goda relationer med de andra bangladeshiska partierna och var viktig även för deras politik.

Kina är därför övertygat om att man kan bygga en god relation med en eventuell framtida BNP- eller Jamaat-regering i Bangladesh och värna om sina intressen trots att USA:s betydelse i landet har ökat. USA har varit den viktigaste investeraren i Bangladesh och utgör också en av de största utländska marknaderna för den viktiga textilindustrin.

De senaste åren har Washington velat få med Bangladesh på sin strategi för regionen kring Indiska oceanen och Stilla havet, som främst går ut på att motverka Kinas aggressiva och ökande framfart.

Men i och med att Joe Biden har ersatts av Donald Trump i Vita huset har många frågor väckts om de framtida relationerna mellan länderna, särskilt om Washingtons bistånd till Bangladesh som för närvarande är fryst.

Trump vill dock att Pekings inflytande i landet ska begränsas eftersom amerikansk vapenindustri då kan utöka sin verksamhet där på bekostnad av Kina, som är Bangladeshs främsta partner på försvarsområdet.

Sheikh Hasinas far Mujibur Rahman var Bangladeshs förste premiärminister och stod för en sekulär linje. Nu svartmålas han av islamister som fascist. Foto: Prodipto Deloar/Wikimedia Commons

Utvecklingen i Bangladesh, i synnerhet islamisternas uppgång och dominans, är mycket oroande för Indien, som var Hasinas största uppbackare.

Indien har nyligen uppvaktat övergångsstyret i Dhaka och försökt övertyga Yunus om att New Delhi vill ha goda förbindelser med Bangladesh, oavsett vem som styr där eftersom det är upp till väljarna att avgöra. Även om Indien kanske inte är så oroligt för sin relation med en framtida BNP-ledd regering, skulle man få problem om Jamaat, som är vänligt sinnat gentemot Indiens ärkefiende Pakistan, skulle komma till makten i Dhaka.

Ett mera akut orosmoln för New Delhi är den pågående säkerhetsutvecklingen i Bangladesh, eftersom de flesta delstater i Indiens nordöstra region, som gränsar till antingen Bangladesh eller Myanmar, har genomgått en lång period av våld och instabilitet. Ett instabilt Bangladesh under islamistisk kontroll i kombination med ett Myanmar i upplösning är ett mardrömsscenario för Indiens säkerhet.

Men så länge Hasina lever i exil i Indien kan regeringen i New Delhi ha ett trumfkort på hand.

De framtida relationerna mellan Indien och Bangladesh kommer till stor del att bero på utvecklingen i regionen, och hur debatten mellan sekulära och islamistiska krafter kommer att utvecklas den närmaste tiden.

En instabil regim i världens fjärde största muslimska land, där hårdföra islamister strävar efter att skapa en islamisk stat, skulle få negativa konsekvenser långt utanför Indien och regionen.

Översättning: Ola Westerberg