Så utmanas Trumps sätt att styra

På bara en dryg månad har Donald Trump utfärdat över 100 olika slags direktiv där han: avskaffat automatiskt medborgarskap för nyfödda, stoppat utbetalning av federala utgifter, krympt eller slagit ihop myndigheter, sparkat statsanställda, placerat lojala personer på nyckelposter, rensat ut i justitiedepartementet, bytt namn på Mexikanska golfen, krävt att trängselavgifter i New York slopas, infört ett slags undantagstillstånd för att kunna kalla in militär och propsat på att bli ordförande i kulturinstitutionen Kennedy Center.

Till sin hjälp har han ideologiskt övertygade rådgivare som fantiserat om att krossa staten i åratal. Nu är det inte längre fantasier. Megamiljardären Elon Musk går in med liv och lust för att strypa den federala förvaltningen och framstår som en premiärminister.

Utan tvekan är en självsäkrare Trumps syfte att forma USA efter sitt huvud, både inrikes-, utrikes- och säkerhetspolitiskt. Än så länge har han mestadels använt sig av så kallade executive orders som kan rivas upp av nästa president. Han hävdar att han valdes med ett övertygande mandat och att Musks så kallade Doge, Department for Government Efficiency, kommer att spara staten tiotals miljarder dollar.

Många domstolsmål

Men det har gått snabbt, med anklagelser om att Trump struntar i lagar och bestämmelser. En första stämningsansökan inlämnades efter bara ett par timmar. Sedan har det blivit fler och fler från enskilda, fackföreningar, medborgarrättsgrupper och demokratiska delstatspolitiker. Många mål är redan under behandling i domstolar över hela landet och flera av Trumps order har pausats, däribland den om att stoppa utbetalning av federala bidrag (rapporter har dock inkommit om att pengarna ändå inte når fram).

Möter motstånd. Musk är inte folkvald, påpekar demonstranter. Och försäljningen av Teslabilar ("swasticars" kallade av kritiker) har fallit kraftigt på flera stora marknader. Foto: Jake May/The Flint Journal via AP/TT

”Den som räddar ett land bryter inte mot några lagar”, förkunnade Trump nyligen på sin sajt Truth Social och på Musks X.

Landets alla författningsexperter står på tå, redo med fakta och analyser. Ett första påpekande är att vartenda skolbarn får lära sig att den amerikanska republiken bygger på maktdelningen som fastslås i grundlagen, The Constitution of the United States, mellan tre jämbördiga parter. Kongressen lagstiftar, presidenten verkställer och Högsta domstolen dömer.

De flesta utgår från att HD kommer att ogiltigförklara Trumps order om att barn som föds av utländska föräldrar inte automatiskt ska bli amerikanska medborgare. Detta grundas i det 14:e författningstillägget, som antogs efter inbördeskriget på 1860-talet för att före detta slavar skulle få medborgerliga rättigheter, och det har stått sig sedan dess.

Tysta republikaner

Nästa grundbult i författningen som lyfts fram är sektion 8 i kapitlet om kongressens befogenheter som sammanfattas i frasen power of the purse. Där sägs tydligt att det är kongressen som beslutar om skatter, skulder, utgifter med mera.

Den republikanska majoriteten i kongressen tiger om Trumps uppenbara trots mot klubbade budgetbeslut och lagarna bakom enskilda myndigheter, till exempel biståndsorganet USAID och konsumenträttsbyrån CFPB. Det är förvisso ett tecken på trumpifieringen av partiet, som presidenten underblåser med hot om att hitta motkandidater i nästa val för den som inte rättar in sig i ledet.

”Congress do your job!” löd ramsan som tusentals demonstranter skallade utanför Kapitolium nyligen i en protest mot Republikanernas ryggradslösa uppträdande.

Presidenter har i alla tider vänt sig mot tvångströjor från kongressen och flera av dem har försökt bryta sig ur dessa så långt det gått. I början av 1970-talet vägrade Richard Nixon att verkställa betalningar till sådant han inte gillade. En ny lag antogs då, Impoundment Control Act, ICA, för att hindra presidenten från att inskränka kongressens makt. Trump och hans jurister menar att det är ICA som strider mot författningen och att presidenten måste kunna sätta stopp för slöseri med budgetmedel.

I genomgångar om Trumps order (exempelvis av The New York Times och advokatbyråer som Akin) ges många exempel på att de har varit slarvigt skrivna, och att administrationen inte följt lagar om uppsägningsvillkor och förhandsvarsel om vissa beslut. Bland det mer graverande är misstankar om att de unga IT-snillena i Doge kan ha kommit över uppgifter om människors privatliv, som inkomster och skäl för förtidspension. FBI-agenter som arbetade med brottsutredningarna efter stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021 befarar att deras liv är i fara ifall deras namn blir offentliga.

"Kongressen, gör ert jobb!" skanderade demonstranter nyligen utanför Kapitolium. Foto: Jacquelyn Martin/AP/TT

Lyder Trump HD?

Kaoset breder ut sig i förvaltningen, i delstater och i inrättningar på så låg nivå som skoldistrikt som inte har fått utlovade bidrag. Högt uppsatta chefer i myndigheter, liksom federala åklagare, har sagt upp sig för att de inte vill fortsätta att arbeta under de nya förhållandena.

Många ropar att den konstitutionella krisen redan är ett faktum. Åtskilliga författningsexperter skulle säga: Inte än. Och troligen lägga till: Men den kommer. Någon egentlig definition finns inte men många anser att något som skulle utlösa en sådan kris är om presidenten vägrar att följa prejudicerande domar från Högsta domstolen.

– Det har aldrig inträffat i vår historia, kommenterar Jeffrey Rosen, chef för National Constitution Center i Philadelphia, i tv-kanalen CBS.

Följdfrågor om vad som händer i ett sådant läge får inga tydliga svar.

– Då måste vi stämma [administrationen] för att tvinga dem att följa lagen, säger Anthony Romero, som leder den anrika medborgarrättsorganisationen ACLU med flera hundra jurister, i en intervju med tidskriften The New Yorker.

Anthony Romero framhåller att ACLU har vunnit förr och kommer att göra det igen, bland annat i ärendet om medborgarskap för nyfödda. Han utgår från att Högsta domstolen inte är villig att avstå något av sin makt till presidenten, utan att den i sista hand kommer att döma som domare på lägre nivå redan har gjort.

Donald Trump har sagt att han ska lyda beslut från HD men alla litar inte på hans ord.

– Huruvida man i administrationen kommer att inta samma föraktfulla attityd mot domstolarna som de haft mot kongressen och författningen är en öppen fråga – men hittills har de inte haft det, säger Kate Shaw, professor i juridik vid University of Pennsylvania, till The New York Times.

Ovan nämnde Anthony Romero anmärker, suckande, att det måste bli folket som går ut på gator och torg och demonstrerar mot maktfullkomligheten om och när den dagen kommer.

Trump befinns skyldig i det så kallade hysch-målet i New York, en av hans många turer i domstol. Foto: Brendan McDermid via AP/TT

Intressekonflikter

Försvar för Trump framförs i sin tur i kretsar där man förordar en så kallad unified executive theory som innebär att presidenten ska ha större handlingsfrihet. Den här debatten har förts lika länge som författningen funnits, alltså sedan 1787. Förespråkarna menar att det politiska systemet skulle bli rättvisare och smidigare efter en sådan reform. Andra säger däremot att det vore att slå undan maktdelningsprincipen som den amerikanska demokratin vilar på.

Det finns också många etiska tveksamheter som lär stötas och blötas framöver. En gäller Musks rent formella ställning och om han över huvud taget har rätt att styra och ställa som han gör. En annan är Musks intressekonflikter, med sina jättekontrakt med den amerikanska staten och sin roll som aggressiv part i konflikter med myndigheter om miljö och arbetsrätt. När Trump sparkade två styrelseledamöter i NLRB, som ser till att arbetsmarknadslagarna följs, innebar det att styrelsen inte längre har tillräckligt många medlemmar för att ha befogenhet att fatta beslut. Huruvida den fackföreningsfientlige Musk låg bakom det draget är inte känt, men han välkomnade det sannolikt.

Åter till kärnfrågan vilket tillstånd USA befinner sig i. Kupp eller kuppförsök ligger nära till hands. Trump är uppenbarligen i färd med att genomföra omfattande reformer på egen hand, utan hänsyn till lagar, traditioner eller andras avvikande åsikter. Han sveper över stort och smått men särskilt tydlig är avskyn mot hbtq-personers rättigheter, mångfald, bistånd, vindkraft, personer som vågat utmana honom, invandrare från vissa länder och medierna.

En annan refräng från Trump är att Demokraterna, eller radikala galningar som han kallar dem, ägnade sig åt weaponization av rättsväsendet. Nu gör han till synes exakt samma sak med ja-sägare på alla höga poster, exempelvis i justitiedepartementet och den federala polismyndigheten FBI. Ett av många upprörande fall handlar om huruvida justitiedepartementet har dragit tillbaka ett åtal mot borgmästaren i New York i utbyte mot att han ska underlätta Trumps deportering av invandrare.

Kungakrona

Till saken hör också den tilltagande politiseringen av domarkåren, från HD och nedåt. Kommentatorer är snabba med att titta efter vem som utnämnt domare som dömt hittills om Trumps order – och när målen eventuellt når Högsta domstolen sitter där tre ledamöter som Trump har handplockat och ingår i den solida konservativa majoriteten bland HD:s domare.

Högsta domstolens domare, med ordföranden John Roberts i spetsen, på väg till Trumps installationsceremoni i januari 2025. Av de nio domarna är sex konservativa och tre valda av Trump. Foto: Melina Mara/The Washington Post via AP/TT 

Trump talar gärna om sig själv med det kungliga ”vi” och tycks betrakta sig som enväldig. Han skrev ”Länge leve kungen!” som slutkläm i en tweet om att han ska avskaffa trängselavgifter i New York (osäkert om han har rätt att göra det). Vita huset har också spridit en teckning av Trump med en kungakrona, och han fortsätter att tala om en jordskredsseger som aldrig förr fastän han inte fick hälften av de avlagda rösterna i presidentvalet i fjol.

– Vi är den federala lagen, sade han bestämt till guvernören Janet Mills i Maine, där man ännu inte följt Trumps order om att förbjuda pojkar och män som genomgått könsbyte att spela i damlag.
Janet Mills fräste då:
– Nej, det är ni inte.
Hon tillade:
– Vi ses i domstolen.

Även om nästa president (om nu inte ansträngningar att låta Trump väljas till en tredje period lyckas...) kan slänga Trumps order på sophögen har det uppstått kaos i hela det amerikanska samhället som det kommer att ta tid att reda ut. HD lär ta sig an några akuta ärenden men annars maler rättsmaskineriet ganska långsamt.

Trumps inlägg ovan på sociala medier om att han står över lagen eftersom han ”räddar landet” tros härstamma från Napoleon, som krönte sig till kejsare av Frankrike och slutade sitt liv som fånge på ön Sankta Helena.