Trump dansar in på världsscenen igen

För att härma Donald Trumps eget språkbruk kommer USA aldrig någonsin mer att få uppleva en så historisk dag som den 21 januari 2025, dagen efter presidentinstallationen.

Det är då han ska verkställa allt han har utlovat: att avsluta det ryska kriget mot Ukraina, stänga gränsen, starta deporteringen av miljoner människor, öka oljeutvinningen, dra tillbaka föregångaren Joe Bidens miljö- och klimatmandat, inskränka transrättigheter och benåda dem som dömts för intrånget i Kapitolium 2021.

Orden som definierar Trumps personlighet och handlingsmönster är desamma som förut: oberäknelig, motsägelsefull, narcissistisk, okunnig om detaljer, lättpåverkad av den han senast talade med. Därför är det få som vill eller vågar förutspå exakt hur långt han kommer att gå med de radikala reformförslagen. Men i skaran han rekryterat till staben återfinns Kinahökar, fiender till invandring och krafter som vill utöka presidentens befogenheter, slakta byråkratin och strypa anslagen.

Utpressning

En del bedömare hävdar att Trumps hot om tullar är förhandlingstaktik eller utpressning för att tvinga fram eftergifter. Mot det invänder andra bedömare dels att han sällan tänker långsiktigt strategiskt, dels att han faktiskt varit ovanligt konsekvent just på den punkten. Eftersom Trump i allmänhet är oemottaglig för sakargument har heller ingen lyckats övertala honom om att det är amerikanska företag, alltså importörerna, som får betala tullarna och sedan sannolikt lägger merkostnaden på priserna som deras konsumenter får betala. Eller, med andra ord, inflationen ökar.

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu kan räkna med stöd. Här besöker han Donald Trump hemma i Mar-a-Lago i Florida under valrörelsen 2024. Foto: Alex Brandon/AP/TT

I utrikespolitiken, där presidenten har friare händer än i övrigt, har Trump gett få ledtrådar om hur han faktiskt vill navigera i den värld han möter nu. Kina befinner sig förvisso i en ekonomisk svacka men investerar i militär teknik och flyttar fram positionerna i andra världsdelar. Iran är uppenbart pressat efter Israels krig mot de allierade rörelserna Hamas och Hizbollah, och Trump väntas liksom förra gången helhjärtat stödja den israeliska premiärministern Benjamin Netanyahu.

Ryssland kan troligen räkna med att Trump tänker tvinga fram fler eftergifter från Ukraina (hans vicepresident JD Vance är mycket skeptisk till USA:s bidrag), till exempel att avstå territorium och få färre garantier om ett närmande till väst. Fyrklövern Kina-Ryssland-Iran-Nordkorea som formerat sig ger dessutom ekon, mörkare sådana, av de ”ondskans axelmakter” Iran-Irak-Nordkorea som förre republikanske presidenten George W Bush ringade in. Läget i Syrien är mycket ovisst efter Assad-regimens fall och Trump som berömde sig av att ha kväst Islamiska staten (IS) måste kanske inse att den muslimska fundamentalismen är i högsta grad levande.

"Lame duck"

Riktigt krasst uttryckt är Trump redan en lame duck, ”halt anka”, eftersom han inte kan återväljas ännu en gång. Åtskilligt av vallöftena måste godkännas av kongressen, inte minst budgeten. Majoriteten i senaten, 53–47 är betryggande så länge den nye ledaren John Thune lyckas valla flocken. I representanthuset är övertaget minimalt, kanske så litet som en eller två röster i väntan på fyllnadsval till vakanser som Trumps kandidater till ett par poster i administrationen lämnade efter sig.

Inte till salu: Grönland, som här har besök av Danmarks kung Frederik X och prins Vincent. Foto: Ida Marie Odgaard/Ritzau Scanpix/TT

Det är också i representanthuset spänningarna i det republikanska partiet syns tydligast, mellan budgetfundamentalister, Trumps så kallade MAGA-lojalister, ett fåtal traditionellt konservativa och ledamöter från mer demokratiskt dominerade distrikt. Två konflikter har nyligen utspelats oväntat för öppen ridå – dels trotsandet av Trumps krav på att det så kallade skuldtaket ska slopas så att han kan genomföra dyra åtgärder utan att bry sig om exploderande underskott, dels protester i MAGA-leden mot techmiljardärernas försvar av en visumkategori för kvalificerad arbetskraft som Trump nu förordar fastän han tidigare var emot den.

Om det blir fler liknande bakslag kan oåtkomligheten han skrutit med ifrågasättas, eller som han sade, att kunna skjuta ihjäl någon på Femte avenyn utan påföljder. Exakt hur många kongressledamöter som är inbitna MAGA (efter Trumps slogan Make America Great Again) är svårt att uppskatta, men antalet räcker inte för att klubba det Trump vill ha, och det syns redan att många ledamöter inte längre känner samma skräck för den snarstuckne presidenten.

Kohandel med demokrater

Representanthusets talman Mike Johnson lyckades nätt och jämnt behålla jobbet, med knappast möjliga majoritet efter personligt ingripande från Trump. Johnson har sällan vikit från Trumps sida de senaste månaderna och det återstår att se om partnerskapet kan hålla. Källor viskar att Trump inte tycker att Johnson är tillräckligt kraftfull, medan denne till MAGA-ledamöternas förtret måste kohandla med demokrater för att få något igenom huset. En oerhörd svår uppgift väntar Johnson när Trumps prioriteringar ska tas upp i utskotten och i kammaren. Här står mycket mer på spel: pengar, ideologi och den federala staten.

Svensk export kan drabbas. Här invigs ett Ikeavaruhus i New York. Foto: Mark Lennihan/AP/TT

Intrycket är att Trump är ensammare än förra gången. Då omgav han sig med erfarna politiker och långvägare i makten i Washington, till exempel de militära veteraner han kallade ”mina generaler”, som ändå kunde förse honom med vägledning i ”träsket” han kallade Washington. Efter valsegern i november har Elon Musk, som skänkte uppåt en kvarts miljard dollar till återvalskampanjen, framstått som en yngre och ettrigare siamesisk tvilling. Även om Trump beundrar Musk kan tålamodet tryta ifall megaentreprenören stoltserar för mycket i rampljuset – eller blir farlig för Trump med sina intressen i Kina och ambitioner att påverka politiken i andra länder. Det kan tänkas att Trump då säger till honom som han sagt förut:
– Jag är president. Det är inte du.

I huvudstäder runt om i världen har beslutsfattarna suttit i långa möten för att göra sig redo för Trumps andra period. Inom EU finns planer på motdrag efter Trumps strafftullar. Samma gäller för Kina, som hotar amerikanska företag med sanktioner och lägger ut tillverkning i länder i Asien som inte är måltavlor för Trump. I Mexiko har den nya presidenten Claudia Sheinbaum uttalat sig skarpt om de egna nationella intressena. I Natohögkvarteret i Bryssel gäller diskussionerna troliga (men ingen vet) neddragningar i det amerikanska stödet till Ukraina och propåer om att medlemmarna måste öka anslagen ännu mer, från minst 2 procent till 4–5 procent av BNP. Inom olika internationella samarbetsorgan granskas ifall det amerikanska inflytandet kan minskas.

Tufft för Sverige

Sverige tillhör länderna som kan vänta sig tuffare villkor, med ytterligare höjningar av försvarsutgifterna och krympande export. Kommerskollegium drar slutsatsen att försäljningen till USA (det tredje största exportlandet för svensk del) skulle sjunka med 16 procent om Trump gör allvar av hotet om tullar på 10–20 procent.

Tre överraskande utspel efter valet kan tolkas som skämtsamheter – eller imperialistisk hunger. Trump kallade den kanadensiske premiärministern, före hans avgång nyligen, för ”guvernör Trudeau” i ett Kanada som den 51:a delstaten (ingen skrattade i grannlandet). Han ställde också krav på Panama att lämna tillbaka kanalen samt upprepade idén om att USA måste ta över Grönland.

Kan hålla sig för skratt. Mexikos nya president Claudia Sheinbaum. Foto: Fernando Llano/AP/TT

Diverse utspel rörande ett fjärde land, Mexiko, är definitivt inte skämtsamma. Trump har kastat fram idéer om att slå till militärt mot knarkkartellerna och verka för dödsstraff för drogsmugglare. Höga tullar (25 procent är siffran han nämnt) och strängare kontroller vid gränsen riskerar att fördyra och försvåra det enorma utbytet mellan länderna. Delvis samma faktorer gäller för Kanada, med stor råvaruexport till USA och som en av länkarna i de sömlösa produktionskedjorna mellan de tre länderna.

Demokraterna slickar såren efter förlusterna i både president- och kongressvalen. Partiet får inom kort chansen att spotta upp sig. Den nya kongressen ska snart hålla de obligatoriska utfrågningarna av Trumps tilltänkta ministrar och myndighetschefer. Demokraterna kommer att sikta på i synnerhet de mest kontroversiella, som den oortodoxe Robert F Kennedy Jr som ny hälsovårdsminister, förra demokratiska kongressledamoten Tulsi Gabbard som övergripande chef för underrättelsetjänsterna och den tidigare Fox News-värden Pete Hegseth som försvarsminister.

Val igen 2026

Amerikanska väljare är i allmänhet otåliga och tröttnar om de inte märker några konkreta resultat – och de får chansen att rösta i kongressval 2026 och begynnelsen till en svekdebatt syns redan. Det var inte techmiljardärerna, numera ofta kallade oligarkerna, utan vanligt folk som skulle få inflytande. Trump backar – eller tiger – om en del vallöften. Särskilt det om matpriserna, som han nu säger att det blir ”mycket svårt” att få ned. Målen för det så kallade Departementet för statlig effektivisering, DOGE, som ska ledas av Musk och Trumps rival i primärvalsrörelsen Vivek Ramaswamy, kan bara uppnås via enorma bantningar i hela federala budgeten, som sannolikt skulle drabba den ansenliga andel av befolkningen som får bidrag eller lever enbart på en knaper pension.

Trump har svartmålat USA som ett laglöst land, styrt av galna marxister och fullt av brottslingar och mentalpatienter som andra länder dumpat här. Sanningen är att ekonomin ångar på, att arbetslösheten är låg, att antalet gränspassager gått ned och att den inhemska industrin stärkts under Biden. Detta gör att Trump kan få svårt att förbättra just de här måtten märkbart, medan den senaste tidens nyheter handlat om andra lurande hot som han måste ta itu med – inhemsk terrorism och nya cyberintrång.

Dags för déjà vu. Trump installerades den 20 januari 2017, med repris den 20 januari 2025. Foto: Jim Bourg/AP/TT

Slutligen, de mörka profetiorna om den amerikanska demokratin och en framtid som fasciststat. Trump passar in på teoretiska beskrivningar av ”starka män”, med karisma, maktbegär, patriarkalisk hållning. Mycket talar emot att han faktiskt kan bli en envåldsdiktator, särskilt den egna bristande disciplinen och ifrågasatta kompetensen hos en del rådgivare. Valresultatet var övertygande, men ingen jordskredsseger och det slutade med något mindre än hälften av rösterna i det polariserade landet.

Domarkåren som får mer att göra så snart stämningsansökningar mot Trump väller in har, trots allt, författningen som rättesnöre. Även om Högsta domstolen dömt i Trumps favör ett par gånger (bland annat om immunitet under ämbetsperioden) finns det skrivningar och lagar som fastställer var ansvaret ligger. Civilsamhället rustar för protester, till exempel den gamla medborgarrättsorganisationen ACLU som gått ut med reklam om hur många jurister som redan står i startblocken.