Nervöst i USA ett år före valet
Analys. Demokraterna räknar dagarna fram till kongressvalen den 3 november nästa år. Om de vinner kan de befria USA från mycket av Donald Trumps politik, menar de. Men presidenten och hans allierade i delstaterna har redan visat sig redo att gå mycket långt för att hindra sina motståndare, skriver den USA-baserade journalisten Karin Henriksson. Utöver nya gränsdragningar av valkretsarna för att säkra republikanska segrar finns det farhågor om att Trump skulle utlysa nödläge eller skicka ut militär framför vallokalerna.
Publicerad: 2025-10-29
De kallas midterm elections, valen som hålls mitt i de amerikanska presidenternas fyraårsperioder. Samtliga 435 platser i representanthuset och runt en tredjedel av de 100 platserna i senaten står på spel. En obekväm sanning för den som sitter i Vita huset är att förluster väntar, ofta stora.
– Oddsen är otroligt emot. Vi måste vinna mellanårsvalen, annars kommer allt, allt, som vi har åstadkommit att ryckas ifrån oss, sade Donald Trump nyligen.
Han fick känna på det under sin första presidentperiod 2018 när Demokraterna tog över representanthuset efter valen. Samma gällde George W Bush 2006 och Barack Obama 2010, som bägge tvingades till pinsamma erkännanden om att de åkt på en riktig smäll.
Stoppa Trump
Om Demokraterna kniper majoriteten i alla fall i representanthuset blir det tvärstopp där för Trump. Dessutom skulle de riva upp så mycket de kan av det han redan har gjort, och sannolikt sätta i gång diverse utredningar av hans strupgrepp om den federala förvaltningen, invandringspolisens ICE:s metoder och misstänkt korruption i administrationen.
Donald Trumps förre rådgivare Steve Bannon säger sig ha en plan för hur presidenten kan fortsätta att styra även efter 2028. Bilden är från Trumps första period i Vita huset. Foto: Evan Vucci/AP/TT
Trump har ännu inte kampanjat öppet men han är högst aktiv bakom kulisserna. Presidenten har eldat på initiativ i flera delstater, främst i Texas, om att rita om valkretsar för att gynna republikanska kandidater. Han har också sagt att han tänker förbjuda brevröstning och förhandsröstning med argumentet att ”om vi gör de här TVÅ sakerna får vi fler platser”. Det är något han egentligen inte kan eftersom delstaterna ansvarar för val, men Trump har som bekant gjort det omöjliga förr och har trogna väljare som betraktar honom som ofelbar.
Högsta domstolen, där tre av domarna i den konservativa majoriteteten har tillsatts på Trumps initiativ, väntas urvattna mer av innehållet i 1965 års rösträttslagar som var tänkta att garantera inflytande för svarta (och numera andra minoriteter). Det ligger helt i linje med Trumps idé om vem som bör styra, vilket synts bland annat i hur få personer med minoritetsbakgrund han omger sig med och hur många svarta kvinnor han har avskedat från höga poster.
Experter larmar
Statsvetare, bland annat i Brennan Center for Justice, har sammanställt alltmer alarmerande rapporter om störningar av de amerikanska valen, från 2016 med de ryska påverkanskampanjerna till i dag, med fler och fler politiker som vittnat om att de har utsatts för våld. Republikanska politiker fortsätter att ifrågasätta valresultat med Trumps goda minne och smider planer på sådant som att göra registrering och själva röstandet krångligare. Författningsexperter på Brennan Center och åtskilliga andra ställen har till och med varnat för att presidenten beordrar ut trupper till vallokalerna.
Erfarna men inga stora röstmagneter. Demokraternas ledare i kongressen Hakeem Jeffries och Chuck Schumer håller pressträff om nedstängningen av statsapparaten. Foto: J. Scott Applewhite/AP/TT
Donald Trump är snabb med att tysta kritiker på alla sätt han kan: avsked, stämningar och glåpord på sitt sociala medium Truth Social. Ingen tillåts heller att glömma att Trump anser att presidentvalet 2020, då demokraten Joe Biden vann, var riggat och att han var den rättmätige segraren. Han drar ständigt upp det i sina tal, och tanken på en tredje period har väckts till liv igen av den förre rådgivaren Steve Bannon.
– Trump kommer att bli president 2028 och folk måste helt enkelt vänja sig vid det. När rätta tiden är inne kommer vi att lägga fram planen. För det finns en plan, sade Bannon i en intervju med den brittiska tidskriften The Economist och upprepade samma budskap i en annan intervju.
Trump III?
Trump svarade med ett:
– Åh, jag skulle älska det.
Men han avvisade uppkasten om att kringgå det 22:a författningstillägget (som bara tillåter två perioder) genom att hans namn placeras på andra raden, som vicepresident, på valsedeln. Den segrande presidentkandidaten skulle då stiga åt sidan och låta Trump fortsätta som president.
Matutdelning från volontärer, som här i en kyrka i Indianapolis, kan behöva öka när federala matbidrag till fler än 40 miljoner amerikaner dras in. Stoppade bidrag är något som Demokraterna kan plocka poäng på. Foto: Obed Lamy/AP/TT
Hur sannolikt är då en Trump III? Inte särskilt stor, måste ändå sägas. Det finns statsvetare som bestämt säger att inget parti kommer att nominera Trump med tanke på det tydliga 22:a tillägget. Men det är värt att påminna om att även väljare utanför Maga-rörelsen ger Trump beröm för att ha stängt gränsen till Mexiko och hårda tag mot brottsligheten. Än så länge har prisökningarna till följd av tullarna inte heller varit så stora som ekonomer förutspått. Påfallande många verkar också ta lätt på upprepade larm om att Trump monterar ner den amerikanska demokratin och åsidosätter kongressen, där det republikanska blocket också har förblivit mycket följsamt.
Saknar stjärnglans
Innan det är dags att på allvar fundera på utgången av kongressvalen 2026 kommer stämningarna att kunna avläsas i några lokala val redan nu den 4 november, däribland ett par fyllnadsval till representanthuset och guvernörsval i Virginia och New Jersey. Valen till delstatsparlamenten kan också bli mer betydelsefulla än normalt, eftersom det är i dessa folkvalda församlingar som planerna för 2028 års val avgörs.
Det har aldrig varit lätt för minoritetspartiet att märkas i det höga bruset i USA, dessutom ännu svårare när presidenten heter Donald Trump och dominerar både traditionella, sociala och nya politiskt mer profilerade medier. Det hjälper inte att Demokraterna saknar kandidater med riktig stjärnglans. Några veteraner är över 80 år, partiets gruppledare i kongressen, Hakeem Jeffries och Chuck Schumer, är erfarna men anses tråkiga, representanthusledamoten Alexandria Ocasio-Cortez har varit med ett bra tag vid det här laget – och Kamala Harris självbiografi belyste bara att de hade en presidentkandidat som inte ville ta på sig ansvaret för Trumps återkomst.
Times Square i New York den 18 oktober 2025. "No Kings"-protesterna samlade omkring sju miljoner människor i en mängd städer för att protestera mot Trump. Foto: Olga Fedorova/AP/TT
Ilskan jäser i breda lagar över ledningen i partiet. Jeffries och Schumer anses för utslätade och det är ett av skälen till att de, till sist, tog strid i budgetförhandlingarna och bidrog till att statsapparaten stängdes ner från den 1 oktober. Partierna skyller på varandra med vassa utfall om vems fel denna shutdown är – kanske får Demokraterna överhanden med argumenten om att Republikanerna bara bryr sig om de rika när nedstängningen lett till varsel om kraftigt höjda sjukvårdspremier och strypta matbidrag till över 40 miljoner mottagare.
Demokraterna har heller inte kunnat slå tillbaka tillräckligt hårt mot Trumps order att skicka militär till demokratiskt styrda storstäder, eller bantningarna av offentliga medel till ”blå” demokratiska delstater, till exempel till en ny stor tunnel in till New York som skulle förbättra kommunikationerna avsevärt.
Bombade båtar
Men Demokraterna piggades upp rejält av de stora No Kings-demonstrationerna med uppskattningsvis sju miljoner människor som tågade på gatorna den 18 oktober. Det gick huvudsakligen mycket lugnt till och motsade republikanska höjdares prat om att det skulle bli ”terroristflygeln i Demokratiska partiet” som var ute på gatorna.
Både 2020 och 2024 utfärdade valstrateger, som var särskilt oroade över bland annat de unga männen som tilltalades av Trump, varningar till Demokraterna om att det inte skulle räcka med att utmåla den republikanske presidentkandidaten som fienden för att vinna valen.
Kontroversiellt beslut. Rivning av delar av Vita husets östra flygel för att bygga en balsal. Foto: Jacquelyn Martin/AP/TT
Samma varningar hörs nu, även om listan med kontroversiella beslut från Trump växer. Bara några färska exempel: rivningen av den östra flygeln på Vita huset, bombningarna av båtar i Karibien utan direkta bevis på att det var knarksmugglare ombord, uppfödare av biffkor som är arga över eventuellt stödköp av argentinskt kött som del i Trumps räddningspaket till själsfränden och presidenten Javier Milei, planerna på att beordra justitiedepartementet att se till att Trump får ersättning för sina utgifter för försvarsadvokater, samt benådningar av dömda brottslingar.
När ett år kvarstår till mellanårsvalet visar mätningarna på en liten ledning för Demokraterna, men långt ifrån lika stor som under den ”blå vågen” 2018. Svaga opinionssiffror för presidenten – Trumps är nere runt 44 procent – tillhör faktorerna som avgör utgången i mellanårsvalen, konstaterar William Galston på tankesmedjan Brookings i en analys. Galston tror inte att stämningarna i landet kommer att svänga tillräckligt mycket för att Republikanerna ska kunna behålla majoriteten.