Boktips

Invånarna i Košice (Kassa på ungerska) jublar när Ungerns regent Miklós Horthy rider in i staden. Ungern förlorade staden till Tjeckoslovakien genom Trianonfördraget 1920 men fick tillbaka den för en tid 1938. Foto: Németh Tamás/Kovács Sándor

Orbanismens rötter i Ungerns historia

Historia. Under premiärminister Viktor Orbán och hans parti Fidesz har Ungern utvecklats från en ung demokrati till en auktoritär nationalistisk stat. Några förklaringar till detta kan sökas i historikern Norman Stones sista bok, Hungary. A Short History. Stone ger en bred översikt över landets turbulenta politiska, ekonomiska och kulturella historia , skriver forskaren Ingmar Oldberg som samtidigt konstaterar att Stone inte framför någon kritik mot Orbáns auktoritära politik och de faror den medför.

Georgien och den stora ryska björnen

Georgiska ungdomar protesterar mot den ryska invasionen den 1 september 2008 nära byn Karaleti vid utbrytarregionen Sydossetien. Foto: Kojoku/Shutterstock

Fred & konflikt. Världens uppmärksamhet riktades mot Georgien i augusti 2008 när landet hamnade i krig med Ryssland. Det var första gången sedan 1979 som rysk trupp invaderade ett annat land. Kriget blev kort, men för Georgien innebar det att närmandet till Nato och EU bromsades upp. Per Gahrton har under lång tid följt utvecklingen i Georgien, bland annat som EU-parlamentets rapportör. Han har gett ut en bok om Georgien och dess förhållande till den stora grannen Ryssland. Ingmar Oldberg på UI:s Rysslandsprogram har läst boken.

Insiktsfullt om Turkiets auktoritära väg

President Erdoğan talar på ett möte i samband med tvåårsdagen av den misslyckade militärkuppen. Foto: Shutterstock

Turkiet. Den välkände turkiske journalisten Yavuz Baydar ger en pessimistisk syn på Turkiets närmaste framtid, när han tecknar landets dramatiska nutidshistoria och flätar samman den med sitt eget liv. I en ny bok, Die Hoffnung stirbt am Bosporus (Hoppet dör vid Bosporen), spår han att vi måste vänta till nästa generation innan Turkiet har en chans att lägga grunden till demokrati. Bitte Hammargren, analytiker vid FOI och associerad seniormedarbetare vid UI, har läst hans bok. Hon konstaterar att den förtjänar en svensk översättning.

Kontinuitet och förändring i rysk vardag

Sankt Petersburg. Foto: Kalle Kniivilä

Få städer har genomlevt en så dramatisk historia som Sankt Petersburg. I Rysslandskännaren Kalle Kniiviläs bok Tanjas gata skildras vanliga människors liv och öden i staden och Rysslands utveckling under det senaste seklet. Kniivilä lyfter fram några av de boende vid en gata som får heta Tanjas gata, eftersom det är här flickan Tanja Savitjeva bodde och skrev sin dagbok under den tyska belägringen, fram till hon dukade under, bara 14 år gammal. Boken är en lättläst guide till Rysslands tragiska och komplicerade historia, skriver UI:s Ingmar Oldberg.

En oundviklig och katastrofal revolution

Felix Dzerzjinskij grundade Tjekan, den hemliga polisen som senare blev KGB och idag FSB. Fram till 1991 stod Dzerzjinskij staty utanför KGB-högkvarteret på Lubjanka-torget. Numera finns statyn i en park i Moskva. Foto: Shutterstock.

Den 20 december är det 100 år sedan Tjekan grundades, den ryska hemliga polisen vars efterföljare kom att prägla sovjetsystemet och har en central roll även i dagens Ryssland. UI:s Ingmar Oldberg har läst en bok om den ryska revolutionen av den engelske historikern Geoffrey Swain som går igenom händelserna för 100 år sedan och vad som påverkade utvecklingen.

Polens och Ungerns auktoritära vägval

Tusentals nationalister demonstrerar i Warszawa på Polens nationaldag den 11 november 2017. Foto: Shutterstock

I flera EU-länder står demokratin och rättsstaten under tryck. Regeringar samlar på sig allt mer makt och begränsar domstolarnas oberoende och mediernas frihet. I boken Hoten mot rättsstaten i Europa (Premiss, 2017) tar ledande jurister upp den oroväckande utvecklingen i Ungern och Polen. Luca Karafiath, praktikant vid UI:s Ryssland- och Eurasienprogram, skriver att det är uppenbart att reformerna de första åren efter kommunismens fall inte räckte till för att befästa en demokratisk politisk kultur efter nära ett halvt sekel av totalitärt styre. Texten är på engelska.

Första försvarslinjen i en osäker värld

Sverige har i FN:s säkerhetsråd verkat för en större roll för poliser, speciellt kvinnliga, i internationella fredsuppdrag. Här assisterar två FN-poliser från Kanada och Filippinerna sina haitiska kollegor i Port-au-Price 2009. Foto: UN Photo/Marco Dormino

Förra gången Sverige satt i FN:s säkerhetsråd var åren 1997-1998. Diplomaten Anders Lidén bidrog till att säkra stöd till en svensk plats den gången och i sin bok Diplomati och uppriktiga samtal skildrar han kampanjen och hur stora delar av dagens svenska politik i säkerhetsrådet utformades. Lidén har i flera decennier varit verksam i UD:s tjänst, bland annat som FN-ambassadör, och ger i boken en bred inblick i Sveriges roll inom internationell politik, skriver Simon Fiedler, som har statsvetarexamen, specialiserad på Mellanöstern, och praktikant vid UI:s Mellanösternprogram hösten 2017.

Israel backar bara för starkt yttre tryck

Israeliska soldater och palestinska demonstranter vid en protest mot Israels murbygge på Västbanken. Foto Ryan Rodrick Beiler/Shutterstock

Hur får man slut på konflikten mellan Israel och palestinierna? Erfarenheterna visar att det enda som får parterna att kompromissa och göra eftergifter är våld eller ett starkt tryck. Johan Schaar, tidigare biståndschef vid Sveriges generalkonsulat i Jerusalem, har läst Nathan Thralls uppmärksammade bok The Only Language They Understand: Forcing Compromise in Israel and Palestine. Thrall menar att varken USA eller EU på allvar pressat framför allt Israel och att man har ett stort ansvar för att ockupationen fortsätter.

I Syriens ruiner kan inga alternativ uppstå

Det sönderbombade Homs – sett från luften. Foto: OBJM/Shutterstock

Joel Ahlberg, Syrienexpert på Folke Bernadotteakademin, har läst Timothy Snyders bok ”Den svarta jorden – Förintelsen som historia och varning” (Bonniers, 2016). Den amerikanske författaren beskriver vad som sker när banden mellan människan och det organiserade samhället klipps av. I hans gestaltning av totalitarismen i Nazi-Tyskland och Sovjetunionen finner Joel Ahlberg förklaringsmodeller till Assadregimens demolering av Syrien och dess fientliga inställning till landets sunnitiska majoritetsbefolkning – en politik som grundlades redan under den forna franska kolonialtiden, då minoritetsgrupper gynnades på bekostnad av sunniterna.

Fotboll och politik hör alltid ihop i Turkiet

Fenerbahçes supportrar tågar in på Taksimtorget i juni 2013 där de strålade samman med fans från rivalerna Beşiktaş och Galatasaray. Denna tillfälliga förbrödring skakade Erdoğan. Foto: Bitte Hammargren

Turkiet. Turkiets president Erdoğan söker med hjälp av en folkomröstning den 16 april få ännu mer makt. Han gick stärkt ur förra sommarens kuppförsök. Men han har även mött folkligt motstånd – som under Geziprotesterna 2013 när supportrar från Istanbuls tre stora fotbollsklubbar strålade samman på Takismtorget. Erdoğan, som själv varit fotbollsspelare, vet dock att fotboll även kan användas som maktspråk. Statsvetaren Ekim Çağlar förklarar hur fotboll och politik alltid har flätats samman i Turkiet.

Vår tids terrorism omöjlig under kalla kriget

Minnesmärke efter offren för terrorattackerna mot USA den 11 september 2001. Foto: Shutterstock

Terrorism. Efter terrordåden mot USA den 11 september 2001 begicks flera förfärande misstag, bland annat genom invasionen av Irak. Det är ett genomgående tema i den kända terrorexperten Loretta Napoleonis författarskap. Nu har hon kommit med en högaktuell bok om ett annat terrorfenomen: Kidnappningsindustrin. Aftonbladets Wolfgang Hansson har samtidigt kommit ut med boken Den nya terrorismen. UI:s Per Jönsson har läst båda – och drar slutsatsen att den typ av terrordåd som skakar vår samtid inte hade varit tänkbar under det kalla kriget.

Så blev jihadismen ett internt hot för Turkiet

Sedan jihadister slagit till mot flera vitala intressen för den turkiska staten skärptes övervakningen. Foto: Thomas Koch/Shutterstock

Terrorism. I början av det syriska inbördeskriget lät Turkiet jihadister få fotfäste i landet. Med tiden ledde det till att Turkiet drabbades av salafistiska terrordåd i sina egna storstäder. Det påminner om hur Pakistans underrättelsetjänst en gång var med om att skapa talibanerna i Afghanistan för att snart därefter får inhemska talibaner på halsen. Den turkiske statsvetaren Hakan Güneş belyser problematiken i denna text som är ett utdrag ur skriften IS/Daesh: Några perspektiv.

Strunta i tillväxt, tänk omsättning istället

Douglas Rushkoff. Foto: Hanna Sistek

New York-författaren Douglas Rushkoff vill ändra vårt ekonomiska system – från utsugande och tillväxtdrivet till decentraliserat. I sin senaste bok pekar han på hur den digitala ekonomin ökar klyftorna i samhället och på vad som kan göras bättre. Journalisten Hanna Sistek har träffat Rushkoff.

Väntan på lösning som väntan på Godot

Sayed Kashua i sin nya hemort i Illinois. Foto: Hanna Sistek

Den palestinske journalisten och författaren Sayed Kashua kåserar om livet som arab i staten Israel – på hebreiska. Han krönikor finns nu i bokform. Men Haaretz-skribenten, som i åratal strävade efter att leva som en jämlike i Israel, gav upp och flyttade till USA. Hanna Sistek träffade honom i hans nya hem i vid majsfälten Illinois, långt från pulsen och kullarna i Jerusalem.

Kan en frontalkrock mellan Kina och USA undvikas?

Foto: Peng tianli/Shutterstock

I en ny uppmärksammad bok, Destined for War: Can America and China Escape Thucydides’s Trap? fokuserar författaren Graham Allison på risken för ett krig mellan ett försvagat USA och ett allt mäktigare Kina – däribland på världshaven. Börje Ljunggren, tidigare ambassadör i Peking och seniorforskare på UI, har läst boken. Det kommer att krävas smärtsamma beslut för att undvika en frontalkrock, konstaterar han. Förutsägbarhet är nyckelordet.

Hög tid avliva fyra myter om ickevåld

Protesterna på Majdan i Kiev började som en ickevåldsprotest, men fick med tiden förödande konsekvenser. Foto: Shutterstock

Begreppet ickevåld missförstås ofta. Här vill Isak Svensson, professor i fred- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, och hans tre medförfattare till boken Ickevåldets vägar: fred i terrorns tid (Marcus förlag, 2016) avliva fyra seglivade myter.

Orbanismens rötter i Ungerns historia

Georgien och den stora ryska björnen

Insiktsfullt om Turkiets auktoritära väg

Kontinuitet och förändring i rysk vardag

En oundviklig och katastrofal revolution

Polens och Ungerns auktoritära vägval

Första försvarslinjen i en osäker värld

Israel backar bara för starkt yttre tryck

I Syriens ruiner kan inga alternativ uppstå

Fotboll och politik hör alltid ihop i Turkiet

Vår tids terrorism omöjlig under kalla kriget

Så blev jihadismen ett internt hot för Turkiet

Strunta i tillväxt, tänk omsättning istället

Väntan på lösning som väntan på Godot

Kan en frontalkrock mellan Kina och USA undvikas?

Hög tid avliva fyra myter om ickevåld

Fler boktips

Jihadism and the Killing of an Italian Activist in Gaza

Metternich lade grunden till det moderna Europa

Ryssar i Baltikum har hamnat under korstryck

Sverige bör satsa på medling i väpnade konflikter

Nationalism från Almedalen till Trump

Syrien öppnade för rysk comeback i Mellanöstern

Sök