Intervjuer

Trump på väg att hålla segertal. Foto: AP/TT

Dags för Europa att kliva fram

Intervju. Oavsett vem som hade vunnit valet i USA behöver Europa ta större ansvar för sitt försvar och den ekonomiska situation som kan uppstå när frihandel inte längre står så högt i kurs i Washington. Men med Donald Trump i Vita huset kan dessa processer bli bråkigare och stökigare, och behovet för Europa att lösa dem accelereras. Och i Sverige kan det bli en besvärlig debatt om det snabba beslutet att söka Natomedlemskap, säger Nicholas Aylott, chef för Utrikespolitiska institutets Europaprogram i en kommentar till det amerikanska valresultatet.

Klimatmöte kan avgöra om utsläppsmål kan nås

COP29 hålls i oljelandet Azerbajdzjan. Foto: AP/TT

Intervju. Om det över huvud taget finns någon chans att nå de globala utsläppsmålen väntas klarna på FN:s årliga klimattoppmöte, COP29, den 11–22 november. Om det ska gå måste världens politiker satsa väldigt mycket mer pengar på klimatåtgärder, säger Naghmeh Nasiritousi, klimatpolitisk expert på Utrikespolitiska institutet (UI).

Följ oss så här

Allt är fritt tillgängligt – inklusive arkivet

Följ Utrikesmagasinet

Utrikesmagasinets utskick via mejl
X/Twitter: @utrikesmagasin
Via UI:s sida på Facebook

Ja tack – jag vill ha mejl!

Ny "normal" våldsnivå i Mellanöstern

Skador på israeliskt hus nära libanesiska gränsen. Foto: AFP/TT

Intervju. Upptrappat militärt och politiskt våld innebär att en ny och farlig normalgrad har nåtts i konflikten mellan Israel och dess fiender. Parterna avhåller sig hittills från fullskaligt krig, men med det läge som nu har uppstått har steget dit blivit kortare, säger Rouzbeh Parsi, programchef på Utrikespolitiska institutet. Samtidigt syns ingen lösning på kriget i Gaza. – Det här kommer inte att vara över på ett bra tag, säger Parsi till Utrikesmagasinet.

Expert: Urvattnad EU-pakt om migration

EU är oense om hur man ska hantera att migranter skickas mot unionen av ett annat land, som vid finsk-ryska gränsen. Foto: Lehtikuva/TT

Intervju. EU är efter tre års förhandlingar nära målsnöret med sin gemensamma asyl- och migrationspakt. Resultatet framstår som en ”urvattnad kompromiss”, säger Bernd Parusel, statsvetare och expert på migrationspolitik. En knäckfråga som inte är löst är den om tvingande gemensam ansvarsfördelning för medlemsländerna när flyktingar och migranter ska tas emot. Frågan är vad denna brist ska leda till när människor kommer att fortsätta söka sig till Europa.

Ex-oligarken: Enbart fredliga protester fäller inte Putin

Rikast, fängslad och nu regimkritiker i exil. Foto: TT

Intervju. Om Putin ska falla krävs att delar av militären vänder sig mot honom. En plötslig motgång i Ukraina kan utlösa en sådan händelseutveckling – och möjliggöra ett framgångsrikt folkligt uppror. Att skapa ett demokratiskt Ryssland skulle dock inte bli lätt, säger Michail Chodorkovskij, tidigare fängslad oligark och en av oppositionens galjonsfigurer i exil, i en intervju med Utrikesmagasinet. Själv säger han sig inte vilja leda landet.

”Israels 11 september” öppnar nytt historiskt kapitel

Polis evakuerar familj i Ashkelon under beskjutning från Gaza. Foto: AP/TT

Intervju. Hamas stora attack in på israeliskt territorium väcker jämförelser med Pearl Harbor och 11 september och lär leda till en ny syn på landets säkerhet. Islamiströrelsen ska nu krossas och en återockupation av Gaza kan inte uteslutas. Kritiken i Israel är redan enorm sedan man tagits på sängen, och det är tveksamt om premiärminister Benjamin Netanyahu i längden kommer att kunna sitta kvar, säger Israelexperten Isabell Schierenbeck till Utrikesmagasinet.

Så manipuleras val i Afrika

Valet i Kenya 2022 skulle manipuleras. Foto: AP/TT

Intervju. I år hålls presidentval i bland annat Nigeria, Sierra Leone, Liberia, Zimbabwe och Kongo-Kinshasa. Nyligen avslöjades att internationella ”valkonsulter” hyrts in för att försöka påverka valutgången i exempelvis Kenya 2022, så oron för att utländska infiltratörer försöker sätta demokratin ur spel är berättigad. Få är medvetna om omfattningen av falsk informationsspridning i Afrika, säger Tessa Knight, expert på frågor om cyberpropaganda.

Putins storryska drömmar kan göra Ryssland mindre

Demonstranter mot mobiliseringen grips i Moskva. Foto: AP/TT

Intervju. För president Putin har kriget i Ukraina inneburit många bakslag och hans senaste drag – mobilisering – kan leda till att hans storslagna plan förbyts i sin motsats. "Effekten kan bli en våg av sönderfall där delar av det som i dag är ryska federationen går sin egen väg", säger Rysslandsexperten Stefan Ingvarsson.

Ukrainakrig orsakar dominoeffekter

Klagomuren i Jerusalem. Foto: AP/TT

Intervju. Även bortom Europas gränser ruskar kriget om både nya och gamla positioner länder emellan. Akuta behov – som brist på spannmål från storproducenterna Ryssland och Ukraina – varvas med en mängd aspekter som hela världen nu måste leva med ett bra tag framöver. Från ett Mellanösternperspektiv väcks bland annat frågor om vad som sker med det Rysslandsallierade Irans omtvistade kärntekniska program, säger Rouzbeh Parsi, chef för Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogram.

”Mannen som förstörde Ryssland” och fler aspekter på krisen

Putin krigstalar till nationen. Foto: AP/TT

Intervju. Attacken på Ukraina åtföljs av hårdnande förtryck i Ryssland. Så lär det fortsätta så länge Putin är president. Det är oklart om hans makt nu stärks eller inte men Putin kommer att gå till historien som mannen som förstörde Ryssland. Hans irrationella styre gör att omvärlden måste anta att han kan fatta vilka beslut som helst, säger Martin Kragh vid Centrum för Östeuropastudier. Läs även om andra aspekter av krisen: Kina-USA, kärnvapen och Europas största kärnkraftverk.

Så kan ren energi undgå att bli en smutsig affär

Koboltbrytning i Kongo-Kinshasa. Foto: The New York Times/TT

Intervju. Omställningen till grön energi är helt beroende av Afrikas metaller och mineral, som alltmer kontrolleras av Kina. I jakten på kobolt, koppar, grafit och litium finns risk för både nya miljöbrott och kränkningar av mänskliga rättigheter. Kraftfulla regleringar i de länder där produkterna tillverkas kan dock förbättra miljö- och arbetsvillkor i Afrikas gruvområden, säger Jim Wormington från människorättsorganisationen Human Rights Watch.

Wikforss: Dags att berätta varför demokrati är bra

Foto: Henrik Montgomery/TT

Intervju. I Ungern är det förmodligen kört redan, kanske även i Polen, och USA slapp undan med blotta förskräckelsen – den här gången. Nu måste vi prata mycket mer om varför demokratin är så bra, innan den nedmonteras. Och politiker i allmänhet måste undvika lockelsen att liera sig med populisterna. Den varningen utfärdar Åsa Wikforss, filosofiprofessor och ledamot av Svenska akademien, som nu följer upp sin uppmärksammade bok "Alternativa fakta".

EU:s ombudsman anklagar unionen för hemlig lagstiftning

Hemliga överläggningar när lagar stiftas. Finansminister Magdalena Andersson (S) riktar blicken mot sin spanska exkollega Luis de Guindos i ministerrådets byggnad i Bryssel, under ett möte före coronapandemin. Foto: Virginia Mayo/AP/TT.

Intervju. Medborgare, journalister och parlamentariker saknar tillgång till EU-regeringarnas ståndpunkter under de förhandlingar som förs när medlemsländernas ministrar möts. Odemokratiskt, kanske olagligt, tycker öppenhetsförespråkare. Absolut nödvändigt, säger diplomaterna. Det mesta undanhålls per automatik, berättar EU:s ombudsman Emily O'Reilly i en intervju med Utrikesmagasinet.

Afrikanska migranter klättrar över ett stängsel mellan Marocko och den spanska exklaven Melilla. Foto: Santi Palacios/AP/TT

Stängda gränser – både splittrande och enande

I försök att hindra coronavirusets spridning beslutade regeringar i alla färger världen över på kort tid om hårdare gränser, inreseförbud och exportrestriktioner. Vad innebär det för nationalstaten, internationellt samarbete och globalism? UI:s Sofie Berglund har intervjuat gränsforskaren Johanna Pettersson om hennes syn på de globala rörelserestriktionerna och potentiella konsekvenser som kan hänga kvar även efter krisen.

Klimatgrön framgång kan ge oljesvart kris

Skymning som kan bli dyr. Foto: AP/TT

Intervju. För klimatet är en omställning till rena energislag förstås nödvändig. Men den fallande efterfrågan på fossila bränslen kan, om den inte hanteras rätt, leda till global instabilitet och ekonomisk kris, varnar forskare. Tillgångar på minst 100 000 miljarder kronor kan bli värdelösa redan inom 15 år. En knäckfråga är om oljeländer ska ersättas för bortfallet. "Den stora fajten återstår", säger Naghmeh Nasiritousi, som forskar om klimatförhandlingar.