Årets klimatmöte kan avgöra om utsläppsmål nås

Vilka är dina förväntningar på COP29? Kan konferensen leda till verkliga framsteg i klimatarbetet?

– Årets COP kommer vid en viktig tidpunkt. Förra året avslutades den globala översynen, där världens länder kom överens om en åtgärdslista för att öka ansträngningarna för att nå Parisavtalets mål. Nästa år ska länder lägga fram nya och mer ambitiösa klimatplaner. Årets COP handlar om en av nycklarna för att öka ambitionsnivån, nämligen klimatfinansiering. Behovet av klimatfinansiering är enormt, men mötet kommer inte att kunna leda till att alla blir nöjda. Förhoppningsvis tas steg i rätt riktning för att stödja utsatta länder i deras klimatarbete, säger Naghmeh Nasiritousi, senior forskare på UI:s program för global politik och säkerhet samt lektor vid Linköpings universitet.

Världens länder får inte vara dumsnåla, säger Naghmeh Nasiritousi. Foto: Rickard Kilström/UI

COP29 har kallats för ”finansieringens COP” och det nya gemensamma mätbara målet för klimatfinansiering (NCQG) är centralt på agendan. Vilka är de största utmaningarna för dessa förhandlingar?

– Den största utmaningen är att komma överens om en ny siffra som ska ersätta tidigare utlovade 100 miljarder dollar per år till utvecklingsländer. Flera bedömare menar att en tiodubbling är nödvändig. Vilka som ska betala och vilka som ska kunna ta del av pengarna kommer att vara stötestenar. De rika länderna tycker att det är dags att stora ekonomier som Kina och Saudiarabien ska vara med och betala för klimatfinansiering till fattigare länder. Men Kina och Saudiarabien vill behålla sin status som utvecklingsländer och menar att man fortfarande har hög fattigdom i sina länder och därför inte bör höra till givarländerna. De olika finansieringsfrågorna hör därför ihop och kommer att bli en svår nöt att knäcka, särskilt med tanke på att givarländerna vill slippa en svekdebatt om det sätts ett högt mål för klimatfinansiering som sedan kanske inte förverkligas.

Förhandlingarna om Artikel 6 (som rör koldioxidmarknader) har pågått en längre tid utan att uppnå ett tillfredsställande resultat. Vad är de viktigaste frågorna som måste besvaras för att Artikel 6 positivt ska påverka globala klimatåtgärder?

– Artikel 6-förhandlingarna har flera gånger strandat då några länder ansett att inget avtal är bättre än ett dåligt avtal. Det man vill förhindra är att koldioxidmarknader har låg miljömässig integritet, alltså att utsläppshandel äger rum utan att leda till sänkta utsläpp. EU vill exempelvis ha ett system där det går att på ett transparent sätt följa handeln med utsläppsrätter mellan länder, medan andra länder menar att det blir för komplext. Tidigare erfarenheter av handel med utsläppsrätter pekar på behovet av starka kontrollsystem för att säkerställa att utsläppsminskningar inte bara sker på papperet.

Vad önskar du inför COP29 att Sveriges politiker och beslutsfattare bör uppmärksamma?

– COP29 bör ses som det klimatmöte som bestämmer om Parisavtalets mål över huvud taget går att nå, det vill säga om klimatfinansieringen kan skalas upp tillräckligt mycket för att öka ambitionsnivån. Och för att detta ska ske behövs politisk vilja. Sverige har under tidigare regeringar visat klimatledarskap, det återstår att se om man kan och vill återta den rollen på COP29.

Ska Sverige visa klimatledarskap på COP? Klimatminister Romina Pourmokhtari (L). Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Azerbajdzjan, värdlandet för COP29, är en stor oljeproducent och landets ledande roll i konferensen har väckt kritik. Hur tror du att detta kan påverka förhandlingarna?

– Mångas ögon kommer att vara på hur beslutet som antogs förra året, om att länder måste röra sig bort från fossil energi, kommer att följas upp på COP29. Hittills har det varit ganska tyst om den frågan, förutom Azerbajdzjans initiativ till en ny fond (Climate Finance Action Fund) som på frivillig basis ska betalas av olje- och gasbolag och länder som har sådana tillgångar. Hur det går med den fonden återstår att se. Forskningen är tydlig med att fler politiska överenskommelser behövs för att länder ska börja fasa ut fossil energi, men Azerbajdzjan har hittills visat ganska lite intresse i frågan.

COP29 äger rum i en tid av ökade geopolitiska spänningar. Hur kan konferensen anta denna utmaning och skapa en konstruktiv mötesplats för klimatsamarbete?

– Årets förhandlingar är inte bara på helspänn på grund av geopolitiska spänningar, men även eftersom presidentvalet i USA kan spela stor roll för Parisavtalets framtid. Trots det utmanande läget har tidigare års klimatkonferenser visat att med noggranna förberedelser inför mötet kan värdlandet navigera spänningar och leda även politiska fiender till gemensamma ståndpunkter. Det är därför upp till bevis för Azerbajdzjan att visa om man har gjort sin hemläxa.

Vilka budskap måste COP29 förmedla till världen för att återuppbygga förtroendet för internationella klimatsamarbeten?

– COP29 måste visa att världens länder står upp för vetenskapen och att man inte är dumsnåla – forskning har visat att det är mycket billigare och bättre att sätta in klimatåtgärder i dag än att vänta och riskera fler och större klimatkatastrofer, avslutar Naghmeh Nasiritousi.