Billström optimistisk om turkiskt godkännande

– Förutsättningarna för att Sverige ska kunna bli medlem i Nato är goda. 
Det säger utrikesministern när han tar emot Utrikesmagasinet och Utrikespolitiska institutets podd Utblick i Arvfurstens palats, det svenska utrikesdepartementets säte i Stockholm. 

Överenskommelsen som den förra regeringen, Finland och Turkiet ingick vid Natotoppmötet i Madrid i juni 2022 banar väg för att ”villkoren i sinom tid är uppfyllda”, anser han. 
– Och då kommer vi att kunna bli medlemmar när det turkiska parlamentet ratificerar vår ansökan. Och vägen fram till dit kommer att präglas av dialog och samtal för så är det ju i diplomatiska sammanhang, säger Billström.  

Han poängterar att Sveriges och Finlands ansökan är ”en entitet”. 
– Och de samtal som jag redan har haft med mina turkiska motsvarigheter, framför allt med den turkiske utrikesministern, tycker jag ger vid handen att det finns en positiv attityd till oss. Men självklart är inget sagt förrän allting är sagt. 

Medlemsländernas flaggor utanför Natohögkvarteret i Bryssel, där försvarsministrarna diskuterade Sveriges och Finlands medlemskapsansökningar i juni 2022. Foto: Olivier Matthys/AP/TT

Vad kunde du lova din turkiske kollega? 

– Jag lovar väldigt lite, jag tycker snarare att det är viktigare att lyssna på vad de tycker om processen framåt. 

– En sak som jag vill lyfta fram är att det har lagts väldigt mycket tyngdpunkt på vad Sverige och Finland ska leverera, men vi är ju också intresserade av det här memorandumets villkor vad gäller den turkiska sidan. Vi vill ha till stånd en bättre ordning för samarbetet med till exempel brottsbekämpande myndigheter i Turkiet och i Sverige. Och det är ingen oviktig fråga att vi inte får en utveckling där människor som begår brott i Sverige sedan avlägsnar sig till Turkiet för att komma undan rättvisan. 

Bekämpning av terrorism har man också gemensamt, säger utrikesministern. 

– Det kommer inte att vara något tvivel om var vi från den svenska regeringens sida står i frågan om PKK, som är en av EU terroristklassad organisation. 

– Vi kommer inte heller från den svenska regeringens sida att uppmuntra eller ha samröre med [den syrisk-kurdiska väpnade milisen] YPG, som också är en i mina och regeringens ögon tvivelaktig organisation. 

Betyder det då att Sverige inte ska ha fortsatta överläggningar med det kurdiska styret i norra Syrien? 
– När det gäller de insatser som är av rent humanitär karaktär så kommer vi naturligtvis att hålla dörren öppen, men när det gäller YPG i övrigt har vi inte för avsikt att fortsätta det, nej. 

Regeringen kommer inte att ha något samröre med YPG, den syrisk-kurdiska milis vars flagga här vajar i gränslandet mellan Turkiet och Syrien. Foto: Lefteris Pitarakis/AP/TT

Sverige ska vara en aktiv Natomedlem enligt regeringen, och har mycket att erbjuda försvarsalliansen, anser utrikesministern. 
– Det är kunskap och kompetens – vi har välutvecklade och välövade förband i Sverige som vi kan använda och bidra med på den militära sidan. Vi har naturligtvis mycket att bidra med i underrättelser om våra stora granne i öst, det vill säga Ryssland.  

– Att vi dessutom gör det hand i hand med Finland innebär att vi kommer att lämna ett substantiellt bidrag till att stärka Natos norra flank och på det viset göra Östersjöområdet säkrare och bättre. Det är också en av anledningarna till att jag har lagt så stor tyngdpunkt på Norden och Baltikum som ett viktigt ben i den här regeringens utrikespolitik, för Natoanslutningen kommer att förse oss med viktiga verktyg för att kunna arbeta med de frågorna på ett effektivare sätt. 

I Tidöavtalet – överenskommelsen mellan regeringspartierna Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna samt stödpartiet Sverigedemokraterna – ingår inte utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik på det stora hela taget. Ett undantag är den kontroversiella SD-präglade linjen att bistånd ska gå till återvändande. Billström hänskjuter i huvudsak frågan till migrations- och biståndsministrarna, men ser framför sig att den typen av avtal ska förhandlas gemensamt mellan EU och berörda länder utanför unionen. 

Israels ambassadör Ziv Nevo Kulman sade i en intervju med Dagens Nyheter i oktober 2021 att hans land inte tänkte ha några kontakter med SD, ett parti sprunget ur nazismen. Men Billström tror inte att den SD-stödda borgerliga regeringens relation till Israel försämras. 
– Sverigedemokraterna ingår ju inte i regeringen heller och då ser jag inget problem i den delen.

En analys pågår om utformningen av biståndet. Det är känt att det ska minska och enprocentsmålet överges. Och i regeringsförklaringen framgår att ”kärnstödet riktas om från multilaterala organisationer till civilsamhället”. Hur stödet till olika FN-organ och annat påverkas är inte klart. Men bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M) ska nu ”kalibrera vad vi menar med en mer effektiv biståndspolitik”, säger Billström. 
– Det kan handla om vilka länder vi ger bistånd till, vilka organisationer vi samverkar med, och om djupet i vår samverkan med de organisationerna – allt det kommer biståndsministern att kunna återkomma till när han är färdig med sin analys av biståndspolitiken. 

Utrikesministern gör samtidigt klart att redan den förra regeringen han ingick i 2006–2014 (Billström var migrationsminister) ansåg att Sverige spred sitt bistånd till för många mottagare, såväl enskilda länder som internationella organisationer. – Vi hade kanske kunnat få mer pang för pengarna om vi hade varit mer intresserade av kvalitet än kvantitet, om jag uttrycker mig så. 

Artillerisystemet Archer hör till det som kan vara aktuellt att skicka till Ukraina. Här visar försvarsmakten upp en artilleripjäs i samband med en övning 2017. Foto Jonas Ekströmer/TT

Försvarsminister Pål Jonson öppnar ju nu för att Ukraina ska få mer avancerade och tyngre vapen – luftvärn till exempel. Finns det en risk att man kan uppfattas som stridande part om man ger avsevärt militärt stöd till Ukraina och provocera Ryssland på det viset? 

– Vi måste börja se det här kriget för vad det är. Det är en kamp som ytterst handlar om en förändring av den globala världsordningen där Ryssland har satt det internationella regelverket ur spel och på egen hand försöker förändra vad vi under lång tid trott varit grundläggande principer för umgängen mellan stater. För Sveriges vidkommande så innebär ju det att vi alltså skulle, om man följde den ryska politiken från december förra året, inte få lov att ha de arrangemang som vi som suverän stat anser nödvändiga för att garantera vår säkerhet. Vi skulle alltså underordna oss en annan stat, i det här fallet Rysslands vilja. Det kan aldrig komma på fråga. Och just därför menar vi att våra åtgärder på det här området som handlar om att ge stöd – ekonomiskt, politiskt, militärt – till Ukraina är av yttersta vikt för att garantera Sveriges säkerhet. Och därför menar jag att vi måste, som jag sade, se kriget för vad det är: något där vi deltar på Ukrainas sida med insatser för att göra det möjligt för Ukraina att vinna den här kampen.  

Är det underordnat om det innebär en ökad säkerhetsrisk att Sverige uppfattas som en stridande part? 

– Vi har redan en säkerhetsrisk. Vi har redan fattat beslut i riksdagen om att ge vapen till Ukraina och ekonomiskt och finansiellt stöd. Jag tror redan att Ryssland vet var de har oss i det här sammanhanget och det är bra att man vet var man har oss. 

Vad anser du om protestvågen i Iran, stödjer du den? 

– Övervåldet som riktas mot fredliga demonstranter i Iran utav säkerhetsstyrkor, av den religiösa milisen och av inrikestrupperna är helt oacceptabelt och vi står helt bakom de sanktioner som den 17 oktober beslutades i EU och som riktas mot de ansvariga bakom det här övervåldet.  

– Det är svårt att känna någonting annat än beundran inför tapperheten hos de unga kvinnor och tjejer som nu är ute på gatorna i olika städer runtom i Iran, och vi står helhjärtat bakom deras rätt att fritt få lov att framföra sina åsikter om vad de tycker om styret i Iran. 

Bör regimen störtas? 

– Vår uppfattning är att det iranska folket alltid fritt bör få avgöra sitt öde och vilket styre som de vill ha, i enlighet med de principer som vi själva tycker ska gälla för Sverige, det vill säga att vara en suverän stat är viktigt. 

Moderaterna vill ha ett närmare samarbete med Taiwan. I augusti 2022 besökte Taiwans president Tsai Ing-wen en militärbas och manade till lugn trots Kinas provokationer. Foto: Taiwans försvarsdepartement/AP/TT

Moderaterna har tidigare sagt att Sverige bör verka för sanktioner mot Kommunistpartiets ledning i Kina, då med anledning av förtrycket i Hongkong. Sedan dess har det som bekant även skett en upptrappning kring Taiwan. Moderata företrädare, däribland nye statsministern Ulf Kristersson, har också pläderat för att öppna ett slags halvambassad, ”House of Sweden”, i Taipei och att ett frihandelsavtal ingås mellan EU och Taiwan. 

I nybliven regeringsställning förs dock inte de uppfattningarna fram, i alla fall inte än. Billström säger att den Kinastrategi som Sverige har följt måste analyseras först, och en eventuell ny inriktning måste fattas efter samråd med övriga EU-länder och USA. På frågan om Sverige är berett att offra vissa ekonomiska intressen – näringslivets i Kina till exempel – för att stå tydligt med västvärlden i en alltmer polariserad värld, ger utrikesministern ett liknande svar, och medger att ”det finns absolut utmaningar kring detta”. 

– Jag utesluter inte att vi går igenom och funderar igenom den här Kinastrategin som riksdagen har beslutat om.